MAXstyrka

Allt inom kraftsport

fredagskronikan5minimaxradiomini
Jan
24

Grenträning med Hoforstrucken

Posted by Karin Nilsson 0 Comment

– Vad har du gjort i helgen?
– Eh, tränat…

Jag menar, vad gör man på helgen om man inte hänger i gymmet? Efter en minst sagt intensiv vecka med långa dagar på praktiken och många timmar under nålen så är jag rätt glad att jag inte har vaknat upp med dödsångest och en riktigt manlig förkylning. Veckan har inte precis bjudit på kvalitativ träning men helgen var desto bättre. Igår stod det pressar i Hofors på schemat och idag var det grenträning i Storvik.

Pressar har alltid varit min svaga sida och som styrkelyftare har jag såklart spelat mer bänk än vad jag har nött militärpressar. När jag fick för mej att börja tävla i strongwoman så insåg jag rätt fort att stockpress var ett jävla jidder, om än ganska roligt. Så i ungefär ett halvår har jag nött på med mina puchar och stötar för att få till något som skulle kunna likna en respektabel teknik. Vad jag inte har gjort, av någon outgrundlig anledning som skulle kunna kallas lathet, är att fokusera på att faktiskt bygga upp styrkan i axlarna. Det har det dock blivit ändring på och i varje presspass ingår det nu mera någon form av striktpress, vilket igår resulterade i ett nytt personbästa på ynka 52,5 kg. Hur som helst så går det i alla fall åt rätt håll nu. Passet fortsatte med några stötar. En lätt trea på 60 kg följt av en fegbom på 70 kg. Lite grinigare än innan gjorde jag ett nytt försök och slängde upp skiten lika lätt som det borde ha varit på första försöket. Coach la på 72,5 kg och tro på fan att det blev ytterligare en fegbom innan det satt på raka armar. Löjligt är vad det är… Fortsatte med en jäkla massa sittande hantelpressar. 8or med stigande vikt där jag slutade med 20 kg hantlarna och fick lite hjälp på sista repsen för att kräma ur det sista. Avslutade med lite baksida och stabiliseringsövningar. Mest för syns skull.

Idag sitter träningsvärken där den ska och hur många koppar kaffe jag än har druckit så har jag ändå inte riktigt lyckats med att vakna. Väl på gymmet blev jag inte precis piggare och till och med 40 kg väskorna kändes skrämmande tunga när jag värmde upp inför framen. Sånna här dagar är det mer än guld värt att ha sin coach på plats. Hade jag själv fått bestämma så hade jag förmodligen nöjt mej med att springa med fanskapet utan extra vikter eller max tagit en vända med 140 kg. Coach hade däremot andra planer. Han sa att vi skulle testa min lägstanivå och fortsatt att lasta på vikter, 140 kg – 160 kg – 180 kg. Här trodde jag att även han tyckte att det var nog med höjningar eftersom jag precis hade knatat mina 20 m hela fyra sekunder långsammare än i förra veckan. Jag frågade om jag skulle gå med samma vikt en gång till, men nej, han hade redan höjt igen. Efter ett pepptalk i stil med ”om du klarar detta nu, förstår du vad du kan göra när du är pigg och fräsch då?!” så flög tävlingsdjävulen i mej. När han fortsatte med ”du får sätta ner den hur många gånger du vill men jag vill helst att du går hela sträckan” så växte hornen ut lite till och envisheten tog över helt. 200 kg, drygt 20 m på 23, 77 s. Det var varken vackert eller smidigt men det gick och bäst av allt är nog att greppet sitter som berget trotts att det tog så pass lång tid att gå.

Passet fortsatte med några sett bilmark. Eftersom vinklarna blir annorlunda och jag är ovan vid övningen så får jag lite problem i starten men skam den som ger sig. Vi uppskattade vikten till någonstans mellan 140 och 160 kg. Hur som helst så är det en förbannat bra övning i mitt tycke då den tvingar mej att använda benen mer. När jag drar vanlig mark är det lätt hänt att jag glömmer bort att använda just benen och drar allt med ryggen istället. Sjukt onödigt helt enkelt.

12583823_1206454289382874_61593990_n

Hofostrucken själv är ju rätt stark i marken och vad gör man när vikterna inte räcker om man inte slänger på sina träningspolare också?

Avslutningsvis fick jag kramas lite med 73 kg stocken. Planen var att bara stå med den på bröstkorgen och helt enkelt försöka vänja mej vid känslan av att en tung och otymplig jävla metallklump vill kväva mej. För det är ungefär så det känns. När ett lyft känns totalt omöjligt får man helt enkelt dela upp det så mycket det bara går och ge sig fan på att man kommer att klara av det!

Och såklart lite film på helgens galenskaper.

Over and out

Share

Leave a Reply


*

Aktuellt

ssm2014forsmarksten

Info om SSM-kvalet i Valbo

Välkommen till Valbo Köpcentrum och första kvalet till Sveriges Starkaste Man 2016! Valbo Köpcentrum är ...

safflekval2

Reportage - SSM-kvalet i Säff

Lördagen den 14:e maj tävlades det för fullt i Säffle då första SM kvalet till ...

smkvaljamtlandic

Strongman - Info om kval-tävl

Välkommen till årets starkemantävlingar inne på Östersunds nya Arena! Presenteras i samarbete med BODY STRONG och ...

Senast upplagt

13262172_1296613663700269_1878559530_o

Serie 2 i styrkelyft

Jahaja. Tack kroppen… För två veckor sedan var det student-SM ...

image

Vilovecka och bilkö

Vilovecka är rätt gött, ibland. Men det förutsätter att det är ...

Fredagsbarbell

Om

Det finns nog ingenting som kan vara så nedbrytande för ...

Glad i Flen

EM om en vecka!

Om en vecka så åker jag på EM!! Sista armbrytningsträningen är ...

ssm2014forsmarksten

Info om SSM-kvalet i

Välkommen till Valbo Köpcentrum och första kvalet till Sveriges Starkaste ...