MAXstyrka

Allt inom kraftsport

apr
17

Tråkigt beslut men trevlig söndag.

Posted by Jimmie Trywall 1 Comment

Kl visar 11.00
Regnet står som spön i backen.
Det får bli bilen istället för den nyinköpta bågen.
I ett försök att inte väcka yngsta dottern som sover middag, startar jag bilen med förberedd växel, handbromsen släppt så det bara är att köra iväg.
Detta pga att hon är väldigt lättväckt.
Resan ska påbörjas med sikte mot Vaggeryd och strongmanlokalen nere under idrottshuset.
Via Barnarp går färden vidare ut på E4an med hastighetsmätaren fastnålad på gällande hastighet.

David Nyström är oväntat nog redan på plats, före utsatt tid.
Jag möter upp självaste Orsa-Björnen i hallen.
Strax därefter dyker även Sebastian Davidsson upp med Petra och hennes bror Johan.
Även västgöten Bob Marley infinner sej inom kort.

image

Det ska köras ok och sten, säkert fler grenar men detta hinner jag inte se, då resan hem till familjen måste ske inom rimlig tid, då äldsta dotterns dans startar 15.30 och mat måste de ha innan.

Jag lyckades att matcha David i hans jämfotahopputmaning. En uppmärkt sträcka, som bara han och styrkelyftsatleten Daniel Back bara klarat av med så få hopp som 4 stycken.

Det drogs enhandsmarklyft på 120 kg.
David fick upp den tillräckligt för att lätta vikterna från golvet.
För mej satt den fast.
Orsa-Björnen visade med enkelhelt hur det skulle gå till.

Oket förbereds. 295 väger det först.
Jag kör en runda, känns helt okej.
Sen går allt över styr.
De flesta går med lätthet då oket väger 400kg.
De matar på mer vikt för att gå en 5 metersvända.
Det hela slutar på 515 kg.
Ja, det stämmer, 515 kg ligger på nacken och dessa pojkar visar vilka som är de bästa i vårat avlånga land.

I bakgrunden står David och Sebastian och pratar om föregående och kommande final av Sveriges Starkaste man final.
image

De står även och myser då Sebastian visar upp sin fina nyckelring, en figur med lysande ögon, föreställande Batman.
Den är jättefin Sebastian.

image

Nu till det för mej väldigt tråkiga.
Min strongman karriär är nog dessvärre över helt.
Man ska aldrig säga aldrig men då jag inte kunde köra wikingpress på 70 kg utan att axeln bråkar så är det inte lönt.
Men detta var jag redan inställd på.
Men det suraste av allt var att ryggen säger ifrån direkt redan på 295 kg ok.

Samma typ av smärta infinner sej i ryggen efter nedsläppet, och det värsta, det strålar ner genom vä skinka och ner till vä hälsena.
Diskarna är inte fixade än, trots 4 års uppehåll från strongman träning/tävling.

Då jag är 2 barnsfar så prioreterar jag dom ist för att utveckla mer skador för att kanske komma till final i ssm -105 kg.

Väldigt tråkigt men denna gång hade jag redan innan sagt, jag testar, går det inte så får jag acceptera detta.
Så jag och Andreas får fortsätta vara de skadade radiopratarna, och hjälpa er aktiva och kommande atleter att få sporten att växa.

Men i det hela var det väldigt kul att få träffa alla härliga vänner i strongmangänget.

Bara att bryta ihop och komma igen.

image

Share

One Response so far.

  1. Niclas skriver:

    Fan va tråkigt 🙁

    Men som du skriver, det är ju en vettig anledning att sluta i tid och ägna sig åt barn och familj istället för att vara tjurskallig och bryta sönder sig helt.

    Fortsätt med radioprateriet, det fixar du och Andreas galant 🙂

    Mvh

Leave a Reply


*