MAXstyrka

Allt inom kraftsport

Jag blev en dag presenterad som en av världens bästa armbryterskor, jag reagerade och tänkt va? Så är det väl inte? Jag är ju inte ens av Sveriges bästa?  Många tankar kom och gick men i mina ögon är det fortfarande Fia,Heidi,Malin,Sara med fler som är dom bästa i Sverige, jag är bara någonstans där mittemellan.  Jag jagar bara, jag är inte på topp än.

Men när jag har hunnit tänka på det såhär i efterhand, så kom jag 2:a på VM? vilket egentligen känns overkligt.  När man är 2:a på VM är det kanske inte så konstigt att man blir presenterad som en av de bästa i världen. Men som sagt jag säger aldrig att jag är en av de bästa i Sverige för jag känner mig verkligen bara som en nybörjare. Jag kan inte riktigt beskriva känslan men jag vill inte sätta den stämpeln för jag vill hela tiden känna att jag jagar för att bli bättre.

Jag sätter alltid mål för vilka jag vill vinna över.

sommaren 2013 förlorade jag mot Piritta, Bilden är från sommaren 2014 när jag fick chans att möta henne igen, jag vann 9 – 1, vann 5 matcher höger och 4 vänster.

sommaren 2014 , tränat och tävlat i 1 och ½ år.

Minns  ett av mina mål inom armbrytningen det var att vinna över Klara, för varje tävling kom jag närmare och närmare och tillslut lyckades jag. Nästa mål var att vinna över Sara, det gjorde jag förra fitnessfestivalen. Nu ligger siktet på en ryska, jag ska vinna över henne vet inte när det sker, men jag vet att jag ska göra det, så länge vi båda håller på med sporten.  Det är så mycket som spelar in om de blir vinst eller förlust. Möter jag Sara eller Klara eller vem som helst är jag alltid lika nervös, vem av oss ska vinna denna gång? Jag tror det är bra, för jag vet att det handlar hela tiden om att jaga eller jagas. MAN måste hela tiden bli bättre, träna hårdare osv. Jag vill inte sätta ett mål som att jag ska vinna VM till varje pris, det är ett delmål men det är inte mitt huvudmål. Jag är rädd att om man sätter ett huvudmål som att vinna ett VM,  när man väl lyckas (om man lyckas) med det kan det bli svårt att sätta nya mål. Men vad vet jag, jag har ju aldrig vunnit ett VM än. Så jaga personer och vilja vinna över vissa personer det funkar bäst för mig.

Förra helgen var jag på fitnessfestivalen och tävlade, jag vann i vänster arm och kom 2:a efter Malin i höger. Lite besviken blev jag på finalen mot Malin då jag vet att jag slappnade av för att jag “knixade” med handleden och trodde domaren skulle säga till eller något. Såklart var det mitt egna fel men om man tittar på videon på finalen ser man att andredommaren inte håller tummen upp utan han pekar på handleden sen går starten.  Jag brukar göra mig redo att sticka iväg när andredommaren håller tummen upp, så jag hann därför slappna av lite och de får man absolut inte göra mot Malin. Så film är sjukt bra, då fick jag iallafall svar på varför jag tyckte de kändes galet just när vi brytit klar. Malin är en grym brytare och jag är abslout inte bitter över att ha förlorat men ibland känner man när något blir fel och då vill man ha svar på varför det blivit så.

Fia, jag och Malin <3

Riktigt roligt att åka iväg på fitnessfestivalen, få motivation, prata med folk, umgås med härliga människor.

I mitten på november opererade jag bort en stor knöl på baksida axel, den var 5 * 7 cm så den var inte direkt liten.  Men det var bara en gigantisk fettknöl så inget allvarligt, läkningprocessen har väl varit bra, kan dock fortfarande ha ont när jag överanstränger mig. Men har kunnat börja köra både bänk och dips ibland vilket känns grymt bra.

Nästa helg drar jag iväg till Gävle för träningsdag med Anders Bergström, massa armbrytare, hela armed by eklund gänget, kommer bli grymt kul.

Liten uppdate från mig

Pusshej

 

 

Share

Leave a Reply


*