MAXstyrka

Allt inom kraftsport

Maj
09

Målgång

Posted by Jonna Blind 0 Comment

Min dator bestämde sig för att göra en helkrasch mitt i en film. Den är i stort sett ganska ny och näst intill oanvänd då jag efter jag köpt den fick en jobbdator som jag hade i ett år. Men det är väl så att saker inte håller mer än cirka 2 år oavsett användning.

Kroppen däremot, skulle den lägga av efter två år så skulle världen dö ut väldigt fort. Ganska extrem liknelse, jag vet. Med kroppen så funkar det tvärtom att om du inte använder vissa muskler så försvinner dem, pratar du inte kontinuerligt det språk du hade som språkval i skolan så glömmer du det och den behöver inte uppdateras för att kunna användas. Samtidigt kan det vara så man inte cyklat på flera år men ändå minns hur man gör. Jag pratar numera knaggliga standardfraser på spanska och mina brännmärken på knäna efter hårda innebandymatcher har sedan länge bleknat. Men jag vet att om jag skulle hoppa på en ny kurs i spanska skulle jag komma ihåg mer och mer. Jag minns fortfarande också hur det känns att rusa efter den lilla vita bollen och känslan av att göra mål.

Konsten att bryta arm ska sitta i ryggmärgen. Styrkan och vanan kan gå i vågor. Desto fler tillfällen jag får till att hålla i nya händer och försöka hitta vägen ner till kudden och vinst, desto mer både vana och styrka får jag. Har ni varit med om det tillfället då man provar någonting nytt och det går inte riktigt. Antingen så saknas styrkan, skallen eller balansen eller vad som helst. Att då inte ge upp utan fortsätta försöka trots att målet kanske inte korsas de första veckorna, kanske inte ens åren. Vad är det då som sporrar en till att fortsätta försöka? Är det för att bevisa för de andra? Vilka andra? Är det för att motgången tänder en gnista som gör att du verkligen vill komma i mål? Får du en belöning? Är det som i ett mobilspel där Candy Crush blandar svåra och lätta banor där de lätta får dig att känna dig duktig och du därför inte ger upp på de svåra för du vill fortsätta känna dig duktig? Var det ditt val att testa korsa målgången eller gör du det för någon annan? Oavsett anledning till att fortsätta försöka så kommer det till slut en dag då du antingen står där på andra sidan av målsnöret eller har hittat ett annat mål.

Jag spelade inte innebandy för att jag en dag ville bli ett proffs utan för att jag alltid älskat fysisk aktivitet och gemenskapen. Det är mer än två år sedan jag spelade sist och jag kan fortfarande sakna att springa efter en liten boll med en plastklubba i händerna. Men jag hittade en annan sport, som blev snabbt en kärlek där styrka och gemenskap är större än i någonting annat jag testat på. Som utmanar och tar mig till de tillfällen där jag kämpar för att ta mig över mållinjen på olika sätt. Först var det att lära mig grundtekniken. Sen ta mod till sig och börja tävla och kanske vinna en start eller till och med en match. Oftast när man börjar med något kan utgången bli hur som helst och är svår att förutse. Till exempel det här blogginlägget som började handla om en trasig dator…

Share

Leave a Reply


*