MAXstyrka

Allt inom kraftsport

Det finns få saker som man gruvar sig så inför som att dela ut priser till medaljörerna i MAX Grip Challenge. Det är inte det att det inte är roligt att överlämna pokaler, medaljer och diverse priser till deltagare, utan det är den efterföljande handskakningen som gör att man knappt kan sova natten innan. Ska man undkomma närkontakten med en intakt högernäve, eller kommer deltagarna att behandla min hand som en gripper? “Ett fast handslag inger respekt och trygghet” sägs det. Ett handslag från topptrion i årets MAX Grip Challenge lär dessutom kunna ge dig ångest, fruktan och omfattande handfrakturer… Så började mitt reportage från fjolårets tävling. Det stämmer såklart in även på årets medaljörer.

2011 arrangerades MAX Grip Challenge för första gången, då i Svenska Mässan i Göteborg. Sedan dess har tävlingen varit ett årligt återkommande inslag på Fitnessfestivalen, och självklart även i år. I år valde vi att ha en helt ny gren i form av ett horn, alltså en liten kon i metall. Grenen är inte allt för vanlig i dessa sammanhang, i synnerhet inte i Sverige, så det var spännande att se hur den skulle mottas av deltagarna. Atleterna var tvungna att lyfta ingångsvikten, och därefter fick man lyfta på vilka vikter man ville. Last man standing gällde.

Kalle Lane, som har vunnit MAX Grip Challenge tre gånger och allt som oftast varit bästa svensk när danskar och finnar har snott vinsten, hade nyligen opererats (igen) och kunde därför inte tävla i år. Däremot ville han hjälpa till på något sätt, vilket innebar att han fick bli roddare. Den rutinerade domaren och greppgurun Arne Persson var domare, och Linnea “silkesrösten” Enstedt höll i micken och förgyllde tävlingen.

Fjolårets vinnare, den urstarka finnen Arto Joronen, var återigen på plats för att försöka snuva svenskarna på förstaplatsen. För att göra det extra svårt för oss tog han med förstärkning i form av Pekka Salla och Marja Laari. Om grannlandet i öst skickade sina främsta greppfantomer så ville inte våra grannar i väst vara sämre. Thomas Larsen och Hilde Holtebu valde att köra bil i tio timmar för att vara med i MAX Grip Challenge.

“Damerna först”, heter det ju, så vi började med damklassen även i år. Fjolårsvinnaren, Fia Reisek, kunde inte vara med i år, men två andra svenska armbrytarfenomen hoppade in istället. Victoria Karlsson och Petra Damm har mängder med meriter från armbrytningen, och har bra tryck i fingrar och underarmar. De fick sällskap av den otroligt muskulösa Maria Zachrisson som precis innan hade vunnit en marklyftstävling på samma scen. Det femtonåriga styrkefenomenet Cassandra Annergren kom tvåa i samma marklyftstävling, och ställde upp i MAX Grip Challenge även hon. Skulle våra svenska damer kunna utmana Marja Laari och Hilde Holtebu?

Ingångsvikten för damerna var satt till 30 kg. Den vikten lekte samtliga damer upp. 35 kg, 40 kg och 45 kg åkte också upp för samtliga. När 50 kg åkte på blev det för tungt för Victoria Karlsson, Maria Zachrisson och Petra Damm. Därefter höjdes vikten med 2,5 kg varje gång. Cassandra, Marja och Hilde lyckades samtliga lyfta både 52,5 kg och 55 kg. 57,5 kg blev för tungt för Cassandra, som blev bästa svensk. Hon är som sagt bara 15 år gammal, och kan bli precis hur bra som helst. Det ska bli väldigt roligt att se hur stark hon kan bli till nästa upplaga av MAX Grip Challenge!

Marja och Hilde klarade 57,5 kg. Marja missade sedan på 60 kg, medan Hilde klarade vikten. Därmed hade norskan Hilde Holtebu vunnit tävlingen, men hon var inte helt färdig. Det gällande världsrekordet i grenen ligger på 63 kg, och Hilde ville därför göra ett försök att slå det rekordet. 65 kg begärdes på, och Hilde skakade bort mjölksyra ur armarna och gick fram till hornet. Det blev några bra försök, men vikten åkte inte upp den här dagen. Hon var dock nöjd över att ha vunnit MAX Grip Challenge 2018.

Efter det var det dags för herrklassen. Ingångsvikten för herrarna var      60 kg (samma vikt som Hilde vann på). Samtliga atleter utom två lyckades lyfta ingångsvikten. Sedan tunnades startfältet ut allt eftersom vikterna blev tyngre. Tio atleter lyckades lyfta 75 kg, sju atleter lyfte 80 kg och bara fem atleter lyckades ta sig förbi 85 kg. 90 kg blev för tungt för Cim Johansson och Anders Dahlquist som fick dela på fjärdeplatsen. Hans Eklund brukar alltid vara med i toppen, och så även den här gången. Han var ensam svensk att klara 90 kg. Finländaren Arto Joronen och norrmannen Thomas Larsen var de andra två att klara vikten. Hans åkte sedan ut på 95 kg, och blev därmed trea i årets tävling. Han kom tvåa 2016, och är nog sugen på att kliva högst upp 2019.

Arto och Thomas pratade ihop sig om vilken nästa vikt skulle bli. Thomas tyckte att 100 kg vore en lämplig vikt, men Arto var mer sugen på att lyfta 97,5 kg. Thomas valde då att stå över den vikten. Arto lyfte vikten, och satte nu press på norrmannen som var tvungen att lyckas lyfta 100 kg. Thomas gick in och misslyckades med lyftet. Han gick runt lite på scenen och samlade ihop sig. Sen gjorde han ett nytt försök, och den här gången gick det. Arto gjorde några försök att svara, men orkade inte. Hans lyft på 97,5 kg kanske var ett taktiskt felsteg såhär med facit i hand. En fin andraplats blev det trots allt för den väldige finländaren. Thomas blev alltså vinnaren i herrklassen. Han fick frågan om han, likt Hilde, ville försöka slå världsrekordet (106 kg), men valde med ett leende att avstå.

Tävlingen blev riktigt bra, med bra klass, grymma prestationer och en bra publik. En bättre exponering för greppsport kan man knappast få än att ha tävlingen på norra Europas största fitnessmässa – Fitnessfestivalen. Vi kommer självklart tillbaka även nästa år. Hur gick det då med min högernäve efter att ha grattat och tackat atleterna? Jodå, den klarade sig, enbart tack vare att de inte klämde till. Hade de gjort det hade jag haft en gipsad hand i högläge vid det här laget…

Ett stort tack till Arto Joronen och Sweden Barbell Club som lånade ut utrustning och vikter, Wahlanders för fina förstapriser (världens bästa lyftarbälten) och Proteinbolaget för kvalitativa kosttillskottspriser till topp-3 i varje klass! Stort tack till Nizella Damm som hoppade in som fotograf!

Share

Leave a Reply


*