MAXstyrka

I lördags, den 14 april, hade jag planerat att göra ett återbesök hos atleterna i Kärvaryd Strongman för att testa på stocklyft för första gången och se om det verkligen är så tungt som det ser ut.

David Nyström, som nyligen tog hem både SM-guld i bänkpress och i klassisk styrkelyft, hade på förhand sagt att jag var tvungen att ta 70 kg i stockpress. Uppladdningen var dock det sämsta tänkbara. En vecka innan besöket hade jag blivit riktigt förkyld och både sömnen och kosten hade sköts under all kritik. Jag var fortfarande förkyld när jag satte mig i bilen och knappade in Skillingaryd i gps:en.

Jag mötte upp David och Johan Cedstam på Statoil i Skillingaryd för att samåka till Sebastian Davidsson. David såg ännu större och starkare ut än sist jag såg honom och hans mål för dagen var att ta smått otroliga 180 kg i stocklyft. Mitt utnämnda mål på 70 kg var alltså tämligen löjligt i jämförelse.

Himlen var mulen och regnet hängde i luften när vi kom fram. Sebastian stod ute och väntade på oss tillsammans med Kim Wiik och Rikard ”Valpen” Andersson. Grenarna som stod på dagens schema bestod av ok, medley och Truck Pull. Efter det väntade stock och pressar som alltså även jag skulle testa på.

Efter att vi hade åkt till den sedvanligt trafikerade landsvägen så lastades oket av traktorn och vikter lades in i de gamla oljefaten som utgör viktbehållarna på oket. Samtliga atleter sprang ett par vändor med 170 kg, och sedan stegrades vikten successivt upp. Rikard ”Valpen” Andersson är bara 19 år gammal och imponerade stort i oket då han gick en sträcka med 270 kg. När vikten var uppe på 320 kg så skulle David gå en sträcka. Efter uppskattningsvis 10 meter ställde han ner oket, hoppade över diket och lade sig ner i smärtor. En gammal ryggskada hade gjort sig påmind och David fruktade först att det hade hänt något med ryggraden. Lyckligtvis var det förmodligen bara en muskelskada som hade dragits upp. Det blev dock inget mer ok för hans del. Sebastian fortsatte dock och gick en stabil sträcka med 350 kg.

En grupp nyfikna universitetsstuderande från olika delar av världen kom gående på landsvägen och började betrakta atleterna som kämpade med vikterna.

Efter oket var det dags för medley. Medleyt började med en sträcka Duck Walk och slutade med släddragning och ett lyft med en natursten. Kim, Johan och Valpen körde medleyt en gång vardera. Det började regna, vilket resulterade i blöt asfalt och en hal sten som blev problematisk att lyfta upp. Den nyfikna publiken fortsatte sedan sin promenad när regnet hade piskat ner en stund.

Nu var det dags för Truck Pull med en traktor med släp. Kim, som är en ingenjör, hade vissa problem att backa med sin nyköpta Audi. När han var klar stack han stolt ut huvudet och sa ”inte illa att backa så rakt” varvid alla började skratta. Sebastian sätter på sig selen, tar tag i repet och tar i för allt vad han är värd. Traktorn rör sig knappt. Inte nog med att asfalten är blöt, traktorn står i en liten uppförsbacke också. Därför backar man bak traktorn till en mer plan del av vägen. Den här gången går det bättre. Sebastian drar traktorn hela vägen till bilen som repet är fastsatt i. Även David vill köra trots sin ryggskada, och han går halva sträckan innan han stannar. De andra atleterna går någon meter innan alla känner sig nöjda. Just när jag tror att vi ska åka tillbaka och köra stocklyft så får jag känna på killarnas övertalningsförmåga. ”Det är klart att du ska testa på ett Truck Pull” insisterar de, och innan jag vet ordet av så står jag där med en vit sele fastsatt på överkroppen och ett rep i händerna. Jag gör ett par taffliga försök att rubba traktorn, men den rör sig inte en millimeter. Truck Pull är något svårare än det ser ut fick jag erfara. Sedan lämnade vi landsvägen.

Stocken var redan framme när vi kom in i träningsladan. David såg laddad ut, men han var lite tveksam om i fall ryggskadan skulle hämma honom under rekordförsöket. Jag testade att pressa stocken på 50 kg några gånger. Sen åkte 60 kg på, och trots att det kändes ganska lätt så fick jag till svars att min teknik var ruskigt dålig. ”Upp med armbågarna, luta dig bakåt och använd benen” lät direktiven från proffsen. David började värma upp genom att köra ”lätta” knäböj och explosiva stockpressar i en power rack då ryggen omöjliggjorde vändningar med stocken från golvet.

Under tiden började Johan, Kim och Valpen köra Apollons. Samtliga av dem satte nya personliga rekord i pressarna. Kim var den som lyfte mest med sina 117,5 kg. De andra var bara ett par kg bakom honom och trots att de tävlar i folkklasser så märker man ganska snabbt vilket stort hopp det är mellan en vanlig gymkille som mig och kraftsportare som dem.

David satte på vikter på stocken så att den vägde 150 kg, och gjorde en lätt och explosiv etta. Efter det vilade han ett tag och samlade sig inför sitt rekordförsök på 180 kg. Den speciella ”maxningslåten” åkte på i stereon och David ställde sig i power racken. Han lyfte upp vikten i famnen, försökte pressa upp den men lyckades inte. Det syntes att han har vikten i kroppen, och därför sänkte han vikten till 175 kg för att få med sig ett nytt personligt rekord hem. Den här gången kom han lite fel i den första pressen, men sen åkte vikten upp och han lyckades sånär låsa ut vikten. Sebastian var dock hård och underkände lyftet. David granskade filmen som Johan hade spelat in på Davids iPhone och konstaterade att det var ytterst nära att han hade klarat lyftet.

Efter det packade vi ihop grejerna och gick ut för att prata lite och säga ”på återseende”.

Totalt sett var det en rolig lördag där skratt blandades med starka prestationer. Formen ser bra ut för samtliga atleter och jag är övertygad om att ni kommer att få läsa mer om dem här på MAXstyrka inom en snar framtid. Hur gick det då för undertecknad i stocken? Jag klarade bara nästan att pressa 70 kg. Men nästa gång, då ska jag utmana David och de andra pressmonsterna ordentligt. Eller i alla fall ta revansch i stockpressen… Det dröjer nog inte så länge innan jag dyker upp i Kärvaryd igen.