MAXstyrka

Frågan som de flesta killar har ställt genom urminnes tider är: Har storleken någon betydelse?

Man kan självklart applicera denna fråga i ett oändligt antal sammanhang, och frågan behöver inte nödvändigtvis handla om våra fortplantningsattribut.

När man pratar kraftsport så är frågan högst aktuell. En del menar att korta människor har en fördel när det kommer till att lyfta vikter då lyftsträckan är kortare, medan andra menar att långa människor har en störrer fördel då räckvidden har en stor betydelse när det kommer till att lasta upp tunga saker på plattformar osv. Om man har mycket bukfett så är man generellt sett bättre i bänkpress då lyftsträckan blir kortare, men sämre i marklyft då magen hamnar i vägen för de optimala vinklarna, sägs det. I den här artikeln har jag fokuserat på strongman och med hjälp av lite statistik försökt sia om hur framtiden kommer att se ut.

I strongman har de långa atleterna genom åren varit kraftigt överrepresenterade. I tävlingen Världens Starkaste Man så har storleken definitivt haft en stor betydelse, och om man tittar på hur det har sett ut de senaste åren så kan man se ett tydligt mönster. Jag har jämfört medaljörerna i WSM varje år från 1992 till 2012, och sedan räknat ut snittlängden och snittvikten på topp-3.

Snittlängden har pendlat de senaste decennierna, men det har trots allt bara skiljt en dryg dm. Omkring 195 cm är enligt tabellerna den optimala längden för en strongman.

Om vi tittar på snittvikten så ser det helt annorlunda ut. Om vi jämför åren 1998 med 2011 så skiljer det nära 50 kg mellan dem, men bara drygt tre centimeter mellan samma år. Grenarna har genom åren förändrats från att ha haft fokus på rörligare grenar till att mer statiska grenar med tyngre vikter premieras. Toppatleternas fysiska vikt har alltså ökat i takt med att grenarna har blivit tyngre.

Om man lägger ihop diagrammen så kan vi se att viktkurvan närmar sig längdkurvan med stormsteg, och även om det lär plana ut något så ser det ut som att viktkurvan kommer att passera längdkurvan på den här tabellen inom ett drygt decennium. Det betyder med andra ord att om man är 195 cm lång så kommer man att väga över 195 kg.

Vad har det här för betydelse för sporten som sådan? Om utvecklingen fortsätter såsom den har gjort de senaste åren så kommer vi att få se allt fler atleter i toppen som väger över 200 kg, och med stor sannolikhet allt färre “atletiska” atleter som förlitar sig på snabbhet och rörlighet. Det lönar sig att vara stor och tung om man ska vara så maxstark som möjligt, och maxstyrka lönar sig om man ska vara i toppen i strongman, även om strongman är gjord för att testa atleternas totala praktiska styrka.

Som alltid finns det undantag som bekräftar regeln, och det senaste undantaget heter Vytautas Lalas och kommer från Litauen. Lalas är en dvärg bland jättar med sina ynka 178 cm och dryga 160 kg. Lalas kom tvåa i Världens Starkaste Man 2012 (bakom Savickas) och han vann dessutom Arnold Strongman Classic 2013. Ett ljus i mörkret för alla småväxta strongmanaspiranter vars föräldrar inte var tagna ur en Marvel-tidning, kan tyckas, om det nu inte vore så att Lalas själv är lika bred som han är lång och lika maxstark som Stålmannen ungefär. Även om Lalas drar ner siffrorna i statistiken så är resultatet ändå tydligt: jättarna är här för att stanna.

Det har genom åren alltid funnits atleter som har gjort det oväntade, som rent visuellt har lyckats paketera sin styrka mer effektivt och som har slagit de som på papperet var självklara vinnare. Det kommer att komma fler undantag som kan fälla giganterna, fler David mot dessa Goliats.