En fråga som jag ofta fick när jag var yngre och ännu mer oslipad var om jag alltid tror att jag har rätt. En fråga som faktiskt är riktigt idiotisk. Självklart tror jag alltid att jag har rätt, annars ändrar jag mig ju. Man måste ju vara korkad på ett alldeles särskilt sätt för att gå omkring och tro att man har fel utan att ändra sig. Det här ska inte misstas för att man tror att man inte kan ha fel, det är en helt annan sak. Man måste vara precis lika korkad för att tro att man inte kan ha fel. Vilket liv som helst, och inte minst mitt, bevisar med all önskvärd tydlighet att man har fel allt som oftast. Det är något man upptäcker efteråt. Konsekvensen av att vi alla faktiskt tror att vi har rätt, blir ju att vi tror att andra har fel. Det är en naturlig följd, och alls inget konstigt. Det är inget kränkande eller elakt med det, det är bara den naturliga konsekvensen av att vi är, tycker och tror olika.
Det finns folk som på ett skitnödigt sätt försöker att hitta fram till att vi alla har rätt på sätt och vis. Visst finns det frågor där vi egentligen tror samma sak, men uttrycker det olika. Men om vi bortom allt rimligt tvivel har slagit fast att vi har diametralt motsatta åsikter, så måste ju minst en av oss ha fel. Det är här vi kommer till pudelns kärna om hur vi ska förhålla oss till varandra. Att tycka att andra också har rätt kan inte vara en förutsättning för att acceptera dem. Vare sig det handlar om konstiga dieter, aparta träningsmetoder eller mer allvarliga frågor som livsåskådning så kan man inte begära att folk ska göra våld på sig själva och säga att något de tycker är stolligt också är rätt. Folk måste få hålla på med sina stollerier utan att vi behöver tycka att det är rätt.
Ta det här med tro och övertygelse. Är du ateist så tror du att allt har tillkommit av en serie tillfälligheter, och att när du vänder näsan i vädret så är allt slut. Jag tror att vi är skapade, och att jag kommer att förenas med min Skapare när tiden tar slut och evigheten tar vid. De här övertygelserna är oförenliga. Det innebär inte att vi måste slåss, vara osams eller försöka tvinga på den andra vår övertygelse. Men det innebär inte heller att vi måste tycka att den andra också har rätt. Det är nämligen inte det som är tolerans. Tolerans är att låta andra ha fel.
