Den här veckan tänkte jag skriva några rader om vilken utrustning som kan tänkas vara användbar om man vill börja syssla med strongman.
Bälte
Bälte är en ganska grundläggande bit utrustning som de flesta som tränar för styrka nog redan har. Jag skaffade visserligen bälte förhållandevis sent och marklyfte närmare 270 kg innan jag köpte mitt första bälte. Det kan vara ett bra sätt att ta stressen från korsryggen med hjälp av magmusklerna. Det är mycket i strongman som sliter på korsryggen, så ett intensivt träningsprogram orienterat mot strongman kan kräva att man är ekonomisk med resurserna, och bälte kan vara en fin hjälp där.
Det är inte styrkelyft, så man är helt fri att köpa tjockare bälten än de 10mm som är tillåtna där, men jag är inte övertygad om att fördelen kommer vara enorm. Det kanske kan vara frågan om individuell preferens, och vill man ha ett riktigt tjockt bälte så har man i alla fall möjligheten här. Till spänne så har jag ibland hört styrkelyftsproffs säga att man aldrig skall ha mer än en pinne till spännet, för att göra det lättare att sätta på. Men det kan vara lättare att spänna åt ett tvåpinnesbälte hårt, sedan man kan fästa pinnarna en i taget och dra riktigt hårt åt varje håll för varje pinne.
Det finns andra typer av spännen som tillåter en att dra åt bältet bara genom att fälla ner en hävarm. Fördelen är att det kan vara viktigt ibland att inte behöva slösa energi på att få åt bältet.
Knä- och armbågsstöd
Värme, kompression och stöd är det uttalade syftet, och atleter från många discipliner tenderar att ha några Rehband-skydd liggandes för armarna och knäna. Strongmen är inget undantag, men på senare har det börjat bli väldigt populärt att köpa dem från Strengthshop i Storbritannien istället. Den mest populära varianten är Thor-stöden, som består av två lager av ett hårdare och mer elastiskt material än Rehband-skydd. Utöver den traditionella funktionen, som de fyller väldigt väl, kan man nog få ett par kg till sin press också. Även om de är mer effektiva till striktpressar, då man mest bara får hjälp i botten.
Trelagersversionen, Odin, är också en möjlighet. Laurence Shahlaei säger att han tycker att Odin är bra för maxlyft, men stryper av blodtillförseln för mycket för att gå att ha på något längre tag. Thor-modellen blir alltså för det mesta det naturliga alternativet.
Ryggskydd
Samma som ovan, fast för ryggen. Om man känner sig rostig i det generella området kan det vara bekvämt att ta på ett sådant ryggskydd och bara ha det där. Det är lite som lightversionen av ett bälte också. Det är inget som är sannolikt att hjälpa en att lyfta tunga vikter man inte hade kunnat lyfta annars, men det är liksom komfortabelt och väldigt vanligt förekommande bland strongmen.
Handledslindor
Det här är en annan ganska grundläggande bit utrustning som nästan varje gymråtta redan har. Man använder dem främst till pressgrenar för att säkra handleden, men behöver den knappt om man har en bra teknik där vikten hamnar i fin lodlinje med underarmen i pressen. Det är inte alltid saker går så väl dock, så det kan vara mycket trevligt att ha. Jag själv gillar det framför allt till Apollons axel, och tycker inte att det är lika viktigt till stock.
Som strongman behöver man nog egentligen aldrig de där milslånga lindorna som de amerikanska tröjbänkproffsen som skall lyfta 400 kg har. De tar bara tid att få på. Man vill välja ett par som håller ett tag dock. En del budgetmärken kan gå sönder och samman efter ganska lite tid. Man vill även att de skall ha en tjock, stadig, elastisk och kvalitativ känsla till sig. Better Bodies senaste iteration av sina handledsskydd skulle jag säga är alldeles enastående i sin prisklass. Bra stöd, mycket lågt pris, och har hållit för mycket, länge.
Knälindor
Knälindor är inte nödvändigtvis en väldigt viktig sak i träningsväskan av en strongman. Tävlas det i knäböj, vilket kan hända, så kan det helt plötsligt bli väldigt viktigt. Jag vet att en del styrkelyftare pratar om att de kan få uppåt 50 kg till knäböjen av sina knälindor om de lindar rätt lindor hårt nog.
Jag har även sett knälindor förekomma i tunga ok-race. Ok är en sådan gren där lite extra stabilitet, vilken form den än nu kommer i, tenderar att översättas i ett bättre genomfört lopp. Känner man sig lite risig och rostig i lederna och inte vill nöja sig med knästöden diskuterade ovan så går det ju alltid att ta på knälindor.
Marklyftsdräkt
Inom svensk strongman klubbades det nyligen igenom att SM-kvaltävlingar och SM-finaler inte längre kommer att tillåta rawmark som gren. Det är för att anpassa sig till den internationella standarden, där markdräkt alltid är tillåtet. Det ändrar övningen en del naturligtvis. Belastningsmönstret blir annorlunda, lyftare får hjälp i botten, och kommer misslyckas med lyften högre upp i rörelsen.
Många gillar även att marklyfta med dräkt för att det kan vara lite mer skonsamt för kroppen att lyfta med stödet man får av en markdräkt. På minussidan kan det vara svårare att andas, och om inte dräkten sitter som den riktigt skall så ger den inte hjälpen den skall. Tricket handlar om att se till att man har en dräkt som passar riktigt väl där. Det kan ju förstås vara surt att förlora en gren mot någon som egentligen är svagare för att denne lyckats bättre med sin klädshopping.
Jag tror även att det kan vara värt att skippa dräkten helt om vikten är förhållandevis lätt, och marklyftstävlingen är för reps. Det kan ibland vara så att syretillgången är mer begränsande än något annat, och då kanske det hjälper mer att andas fritt.
Dragremmar
Dragremmar är inte tillåtet i Farmers Walk och Frame Carry, men annars är man tillåten att använda remmar nästan när man vill. Det kan vara användbart i grenar som marklyft, kronlyft och bilskottkärra. När vikten blir riktigt tung är det viktigt att kunna lita på remmarna. Remmar av låg kvalitet är kända för att kunna gå sönder med tiden, och det är inget man vill ska hända på tävling. Men man ser det ändå hända på tävling lite då och då. Ett trick kan vara att alltid ha ett par reservremmar i fickan om det är en tung bilskottkärra på gång. Annars marknadsförs Ironminds remmar, som de kallar World’s Strongest, just för sin hållbarhet och allmänna pålitlighet. Ett par andra populära och billiga remmar är Better Bodies läderremmar, som jag själv använt i åratal utan problem.
Skor
Jag bröt tån en gång genom att tappa en väska på en tung tävling på den. Ett par grenar senare hade det börjat blöda genom skon och det blev rejält störande. Jag fick tipset av att köra strongman i kängor, vilket jag fastnade för. Man har hättor för att skydda tårna, och man får lite stöd till fotlederna. Man vill ha ett par med ganska platt sula så att man får fin kontakt med underlaget. Det skall tilläggas att det är långt från alla som är proponenter av kängor här. Många föredrar att tävla i något lättare.
Det finns andra typer av skor som är lämpliga för specifika grenar. Tyngdlyftningsskor kan till exempel vara bra för pressgrenarna. Den hårda träsulan gör att man får bra, stel kontakt med marken när man skall kicka upp vikten, och klacken leder även till att man inte lika lätt lutar sig framåt lite grann när man böjer benen innan man skickar på. Det är ett tekniskt problem som nog alltid går att ordna ändå, men skorna hjälper. Klacken är även bekväm till knäböj.
Till Power Stairs används platåskor ofta bland korta tävlande som vill få alla fördelar de kan. Är det bara cm som hindrar en från att ganska bekvämt kunna slänga upp vikterna kan det vara en idé. Till lastbilsdragen används ofta klätterskor, för där handlar allt om att få bra grepp om marken med skorna så att man kan få maximal kraft därifrån.
