Att ingenting skulle vara gratis är naturligtvis inte sant om man begränsar sig till att tänka på om saker kostar pengar eller inte. Det bästa i livet kan naturligtvis inte definieras i pengar, det är inte det jag menar. Men allting kostar på något sätt. Det har hänt ganska ofta att folk frågar mig hur jag får de uppdrag som jag väl måste hålla med om kan definieras som smörjobb. Riktigt roliga evenemang där jag får hålla i micken, och som min fru kallar det, gå runt och pampa mig. Man kan också tycka att det är väldigt lyxigt att kila bort till Eurosport nån kväll nu och då och sitta och prata om någon sport jag ändå älskar, och dessutom få betalt.
Jag är den förste att erkänna att jag verkligen inte har gjort mig förtjänt av alla de förmåner jag har i livet. Men det finns en del som de som bländas av lite rampljus och mikrofoner inte tänker på. Jag har stått på väldigt mycket lastbilsflak utanför köpcentrum och försökt hålla liv i evenemang som vill självdö. Det var väldigt pampigt att presentera 40 deltagarländer på VM-invigningen inför tv-kameror med direktsändning över hela Östeuropa. Men det var inte lika adrenalinframkallande att stå fyra timmar efter tv-kamerorna slagits av och alla andra gått hem och dela ut priser till trötta juniorbrytare. Att i tio års tid ha firat midsommar på en övergiven Eurosportredaktion för att det sänds strongman då är inte heller lika glamoröst.
Har jag tjänat pengar på mina intressen? Jadå, men det har också hänt mer än en gång att jag har gått back med femsiffriga belopp när jag har arrangerat saker. Om jag för ett ögonblick lyfter blicken från att vara så egocentrisk så kan frågan ofta dyka upp runt de med idrottslig framgång. Det ensamma nötandet på gymmet glöms ofta bort när avundsjuka röster talar om genetik. Fråga Rundström hur han tränade på -90-talet, om ni för ett ögonblick tror att han mest är en kille med genetik. När Torbjörn och Magnus Samuelsson först jobbade fulla dagar i lantbruket, och sen åkte och tränade, varje dag i veckan, så var inte Let’s dance påtänkt än.
Så nästa gång du lite avundsjukt tittar efter han som verkar ha så roligt där han sitter och kör sin feta traktor, bildligt talat, så kom ihåg en sak. Han har troligen skyfflat upp skitlasset han kör på själv.
