I den första delen av den här artikelserien så sa experterna sin sak om 11 olika livsmedel som anses farliga. I del 2 tar de sig an 12 livsmedel till.
Experterna som vi har tagit hjälp av är:
Anki Sundin är en nutritionist/näringsfysiolog och VD på NGruppen, har har dessutom skrivit många böcker i ämnet.
Martin Brunnberg är nutritionist/näringsfysiolog och utbildningsansvarig på kostrådgivarutbildningen på Paulúns Näringscenter.
——————————————————————————————————————————————————
12. Vakuumförpackad mat – Bakterier som t.ex. Listeria monocytogenes kan frodas och växa i vakuumförpackad mat, och det kan leda till en infektion som förstör organen.
Ankis kommentar:På Livsmedelsverkets hemsida kan vi läsa följande:
”Riskprodukterna (för Listeria monocytogenes, min anm.) är livsmedel som inte upphettas (listeriabakterien dör snabbt vid upphettning över 70 grader) till exempel skivat smörgåspålägg som rökt och kokt skinka mot slutet av hållbarhetstiden, vakuumförpackad rökt och gravad fisk, kall färdigmat och dessertostar (mögel- och kittostar).”
Vidare står det:
”Det tar någon dag till några veckor att bli sjuk efter att man har blivit smittad. Ibland dröjer det ännu längre. Listeria ger samma symptom som magsjuka, det vill säga feber, mag- tarmsymptom och muskelvärk.
Efter en infektion kan personer med nedsatt immunförsvar och äldre drabbas av blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Dödligheten har uppskattats till cirka 20–30 procent. En gravid kvinna kan få lättare influensaliknande symtom.”
Referens: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Bakterier-virus-och-parasiter/Listeria-monocytogenes/
Martins kommentar: Infektion av Listeria är ovanligt och drabbar framför allt äldre. Vakuumpackad mat kan vara en riskfaktor då de har längre hållbarhet. För att minska risken med Listeria är det viktigt att hetta upp maten ordentligt.
——————————————————————————————————————————————————
13. Insjöfisk – Fet fisk från insjöar är fulla med gifter såsom kvicksilver och bly. Detta leder till försämrat immunförsvar och kan leda till impotens.
Ankis kommentar: Insjöfisk är förorenad med tungmetaller, PCB och andra miljögifter. Detta är så pass allvarligt att känsliga målgrupper, barn och kvinnor i barnafödande ålder, ska vara mycket försiktiga med insjöfisk. Rådet är att inte äta insjöfisk mer än 2-3 gånger per år. Hos växande individer kan olika föroreningar orsaka negativa effekter på utvecklingen och den neurologiska effekten av tungmetaller är välkänd.
Rådet om insjöfisk gäller strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern.
Referens: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-fisk/
Martins kommentar: Viss insjöfisk innehåller tyvärr en hel del tungmetaller och andra gifter. Dessa kan förstås få negativa effekter på hälsan om man konsumerar för mycket.
——————————————————————————————————————————————————
14. Kyckling och odlad lax – Både kyckling och odlad lax är proppfulla med antibiotika och insektsgifter.
Ankis kommentar: Nej, åtminstone inte om man avser livsmedel från EU.
Martins kommentar: Njae, antibiotika används inte i förebyggande syfte och blir djuren sjuka kan de få antibiotika. Efter antibiotikabehandling sätts de i karantän för att halterna i dem ska minska. Miljögifter kan finnas i lax och det beror på att de lever i vatten som är kontaminerat. I odlad fisk har man dock en kontroll på halterna, vilket man inte har på samma sätt i vildfångad fisk.
——————————————————————————————————————————————————
15. Fluortandkräm – Fluoret är enzymhämmare, och främst barn kan bli förgiftade. Hjärnans utveckling kan då rubbas och försämras.
Ankis kommentar: Fluor i tandkräm är ingen hälsofara. Skälet till att man bör använda icke-fluorerad tandkräm till de minsta barnen är att de ofta sväljer tandkräm, och fluoret kan då orsaka så kallad dental fluoros, som är en missfärgning av tänderna.
Martins kommentar: Fluor är giftigt och har ingen känd funktion i kroppen, men för kariesskydd kan det vara bra. Får man i sig för mycket fluor kan bland annat risken för cancer och hjärnans utveckling påverkas negativt.
——————————————————————————————————————————————————
16. Konserver – Plastbeläggningarna på insidan av konserven avger Bisfenol A och leder till ökad risk för astma, diabetes och cancer.
Ankis kommentar:BPA är tveklöst ett problem i livsmedelsförpackningar. Djurstudier visar många negativa effekter. BPA får numera inte användas i produkter som vänder sig till barn under 2 år, men i övrigt är det fortfarande tillåtet. Man bör undvika att värma plastförpackningar med livsmedel i om plasten innehåller BPA, eftersom BPA frisätts i högre grad då.
Martins kommentar: Bisfenol A är ett ämne som ingår i många konserver och har beskyllts för att ha hormonstörande effekter. Senare undersökningar visar att så inte verkar vara fallet. Dock finns det inget positiv med ämnet och sannolikt finns en hel del negativa effekter.
——————————————————————————————————————————————————
17. Salt – Ett intag av salt med jod kan leda till högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Salt utan jod är direkt livsfarligt.
Ankis kommentar: Salt påverkar blodtrycket hos den som är saltkänslig. Jodberikat salt är att föredra framför icke jodberikat salt, eftersom jod är ett av näringsämnena som vi kan ha svårt att få i oss tillräckligt av. Jod är viktigt för den mentala utvecklingen hos växande individer och är avgörande för produktionen av sköldkörtelhormoner.
Martins kommentar: Jod ökar inte blodtrycket och den enda kända funktionen är som beståndsdel i sköldkörtelhormon. Salt utan jod har inga särskilda negativa effekter jämfört med joderat salt utom att det förstås inte är någon jodkälla. Att välja joderat salt framför ojoderat är enligt mig alltid att föredra.
——————————————————————————————————————————————————
18. Alkohol – Även mycket små mängder alkohol kan skada din kropp och ökar risken för hjärtinfarkt.
Ankis kommentar: Ja. Små mängder i sammanhanget är från matskedsmänger och uppåt.
Martins kommentar: Nej, alkohol har snarare en skyddseffekt vid låg konsumtion.
——————————————————————————————————————————————————
19. Fryst mat – Fryst mat innehåller ofta fosfor. Det är skadligt för kroppen och kan leda till en för tidig död.
Ankis kommentar: Fosfor i sin saltform, fosfat, är ett helt nödvändigt ämne som ingår inte minst i energiomsättningen. Fosfat finns i alla livsmedel.
Martins kommentar: Hälsoeffekterna av fosfater är omdiskuterad och det är riktigt att fryst FÄRDIGmat innehåller mycket fosfater.
——————————————————————————————————————————————————
20. Fruktjuice – Fruktjuice innehåller stora mängder fruktsocker, och det är lika farligt som vanligt socker.
Ankis kommentar: I första hand är den totala energimängden intressant ur ett hälsoperspektiv. Man ska upp i stora mängder frukt för att mängden fruktsocker ska bli intressant att ta hänsyn till. De största källorna för medelsvensson är, som vanligt, godis, läsk och liknande. Frukt är i mycket få fall ett problem ur ett fruktosperspektiv, inte minst för att folk i allmänhet ändå äter så lite frukt – mindre än som säkert hade varit önskvärt ur ett allmänt näringsfysiologiskt perspektiv. Dock ska nämnas att vi inte måste äta frukt om vi av någon anledning inte kan eller vill. Grönsaker och bär innehåller stora mängder av i stort sett samma näringspalett som frukt, så undviker vi kiwi och apelsin går det i princip lika bra med broccoli och paprika istället, och så vidare.
Martins kommentar: Nix! Märkligt nog verkar fruktos från naturliga källor inte alls ha samma negativa effekter som sina raffinerade diton! Varför det skiljer så mycket kan man i dagsläget mest spekulera i.
——————————————————————————————————————————————————
21. Friterat – Chips och friterad mat är cancerframkallande.
Ankis kommentar: Det är akrylamid som har diskuterats i sammanhanget, men mängden akrylamid som finns i friterad mat är mycket liten. När den första rapporten om detta kom manade flera länders motsvarigheter till Livsmedelsverket till försiktighet, men i och med att vi nu vet mer har det rådet om friterad mat lagts lite på hyllan. Istället är vi tillbaka till kostrådet att äta näringsrikt i allmänhet, och så vidare. En del tänker också på transfettsyror när de tänker friterad mat och det är bara ett problem om man har använt samma frityrolja flera gånger. På de större snabbmatskedjorna byts oljan ofta och regelbundet, och friterar man något hemma kan det vara idé att inte spara oljan till nästa omgång utan att byta även den. Då blir mängden transfettsyror som bildas försvinnande liten.
Martins kommentar: Ja. Friterad mat är bland det värsta man stoppa i sig. Här finns kopplingar till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och inflammationsprocesser. Ju mindre friterat desto bättre.
——————————————————————————————————————————————————
22. Mikrovärmd mat – Mat som är värmd med en mikrovågsugn är sönderstrålad, leder till kemiska förändringar och kan ge cancer.
Ankis kommentar: Nej. Mikrovågor är för långa och innehåller för lite energi för att kunna göra något radioaktivt och orsaka cancer. De kemiska förändringar som uppstår vid mikrovågsvärmning av mat är densamma som vid all uppvärmning. Däremot rekommenderas att man inte använder mikro för att värma barnmat, eftersom en mikrovågsugn ofta värmer ojämnt och därför hettar upp maten väldigt mycket på vissa ställen och nästan inget alls på andra. De mycket uppvärmda delarna förlorar då en del av sitt näringsvärde, och för ett litet barn vars energi- och näringsintag är så litet kan det göra skillnad. Därför är det bättre att värma välling och så vidare i vattenbad där man har mer kontroll över temperaturutvecklingen.
Martins kommentar: Nej, mikron värmer och värme kan förstöra en del näring, men inte mer än annan uppvärmning.
——————————————————————————————————————————————————
23. Aromat – Smakförstärkaren glutamat, som finns i aromat, kan ge alzheimer och migrän.
Ankis kommentar: Jag är ingen expert på neurologiska sjukdomar, men Alzheimers sjukdom är kopplat till glutamatomsättningen i hjärnan. Glutamat är en neurotransmittor som är mycket viktig för kommunikationen mellan nervceller. Därmed är inte sagt att glutamat i maten kan orsaka denna sjukdom. Svaret på den delfrågan är alltså nej, så vitt jag kan bedöma. Passar också gärna den frågan i detalj till sakkunnig i frågan. Det forskas på läkemedel som ska hjälpa vid migrän, och där riktar man in vissa på att påverka glutamatreceptorer i hjärnan. Det är också väsensskilt från att påstå att glutamat orsakar migrän. Det vetenskapliga stödet för detta påstående finns inte, så vitt jag kan bedöma. Däremot är uppfattningen om att glutamat kan orsaka olika bieffekter mycket utspridd. Samma sak gäller här som med allt annat – upplever man att man inte mår bra av ett visst livsmedel eller en viss krydda/smakförstärkare, så ska man ju undvika det. Men rent vetenskapligt finns det anledning att ifrågasätta att migrän har med just glutamat i maten att göra.
(Källa avseende påståendet om migrän: Jinap S1, Hajeb P. Glutamate. Its applications in food and contribution to health. Appetite. 2010 Aug;55(1):1-10.)
Martins kommentar:
Nej, det verkar inte finnas mycket som stöder en koppling mellan Alzheimers sjukdom och glutamat i maten. När det gäller migrän kan anfall triggas av en mängd faktorer och det är inte helt otroligt att glutamat skulle kunna spela en roll där även om det inte gör det för de flesta drabbade.
——————————————————————————————————————————————————
