Det finns en utbredd livslögn bland många människor i västvärldens utpräglade individkultur att man egentligen inte behöver hjälp i vardagen. Allt ska vara ordnat så att man klarar sig själv, och om det inte går så är det något fel. Så är det naturligtvis inte, att behöva hjälp av andra är något normalt som människa, och ingenting man i sig ska undvika. Det är helt naturligt, och man mår mycket bättre om man inte betraktar det som ett misslyckande att behöva be om hjälp. Det innebär i sig inte att man ska be vem som helst om hjälp med vad som helst. Nu menar jag inte folk som inte vill ställa upp och hjälpa till, sådana ska man aldrig be om hjälp. Vill de inte hjälpa till så är relationen inte tillräckligt bra, och den kommer bara att bli sämre om man insisterar. Nej, jag menar att man ska ha koll på vem som är bra på vad.
Att be fel person om hjälp med sådant som de egentligen inte kan för med sig två negativa saker. Dels är det sällan någon hjälp, utan blir bara en försvårande omständighet för dig själv. Jag har fantastiska vänner som jag inte ville ha i närheten när vi nyss flyttade, eftersom det hade slutat med att jag hade fått bära både dem och flyttkartongerna. Den kompis som erbjudit sig och som jag faktiskt bad om hjälp en kväll var inte bara till stor hjälp, han var det på ett sådant sätt att arbetsuppgiften faktiskt gav mig energi snarare än kostade.
Det andra stora negativa med att be folk om hjälp med något de egentligen inte är bra på är att det kommer att kosta dem ganska mycket i energi och engagemang, mer än vad som är rimligt att begära av en vän. Jag har ordnat en hel del tävlingar genom åren, både i armbrytning och i strongman, och har lärt mig det här genom att prova. De bästa roddarna som har hjälpt mig runt strongmantävlingar är inte gymkillar eller strongmen, utan en verktygsmakare och en fastighetsskötare. De är betydligt mer vana vid att arbeta och lösa praktiska problem, och tycker inte att det är jobbigt, medan mer än en gymkille har blivit stående som en fågelholk och trott att vi skulle få ställa in tävlingen för att de inte vet vad de ska göra när en vikt ramlar av. Det är inte det att de inte vill hjälpa till, de kan helt enkelt inte.
Det är lite som att be mig om hjälp med administration. Det kan aldrig bli bra, och jag kommer att stå och titta på en pärm och undra om pappret ska sättas i eller tas ur, och må dåligt över att jag inte vet. Däremot om det handlar om att klä tankar och känslor i ord och förmedla dem så går det utmärkt att be mig om hjälp, det kostar inte mig någon energi och blir oftast bra, och jag blir glad. Folk blir nämligen glada av att få hjälpa till, när de får visa att de kan, och du får det gjort på bästa sätt. Du hjälper alltså både dig själv och dina vänner om du bryr dig om vad de egentligen kan, och ger dem möjlighet att göra just det.
