Ett år har gått sen jag påbörjade utbildningen och det nya jobbet på järnvägen. Jag har trivts som fisken i vattnet och har gått in med målet att lära mig så mycket som möjligt och har gett allt. Det har varit ett jobb som har känts kul att åka till fast att det regnar och kollegorna har varit bra. Så att jag blev väldigt ledsen nu över att lämna det jobbet är inte så konstigt. Jag har älskat att köra maskinen och även de andra maskiner jag fått testa på. Jag vet inte riktigt varför då jag inte fått något konkret annat än ett luddigt svar; “Intresset för arbetet ska alltid gå i första hand med allt vad det innebär.” Vilket känns lite konstigt då jag alltid velat jobba, har gjort allt utan att klaga och till och med jobbat då jag varit sjuk och tackade ja till att jobba extra på min födelsedag. Hade jag gjort något fel så skulle kollegorna sagt det direkt vill jag tro i stället för att ge beröm. Men men, det är bara att ta sikte på nya mål och kämpa vidare. Jag blev i vilket fall inte uppsagd och den tid jag varit på företaget så har jag lärt mig massor och det är ingenting jag ångrar att jag hoppade på!
Innan detta så har jag varit sjuk och haft feber så jag har inte kunnat träna utan har jobbat, ätit och sovit. Då VM ligger i luften så har det varit lite jobbigt men har gjort vad jag kunnat. Efter beskedet så kändes allt plötsligt jättejobbigt och träningen kom i skymundan åter igen. I och för sig så jobbade jag i slakteriet under slakten och det är inte helt utan fysisk ansträngning men inte riktigt samma muskler som jag bryter med.
Hur som helst, den 6e Oktober så åker jag iväg till Bulgarien för mitt fjärde VM! Det känns bättre nu, på torsdag kommer jag vara på en sista armbrytarträning i Storuman och köra starter så jag får in det innan tävlingsdagarna.
Förra veckan testade jag något helt nytt också! Något som jag länge velat göra men som inte blivit av och som kanske inte är så passande inför en så stor tävling med tanke på skaderisk. Men jag testade köra cross på banan i Lycksele. De har tjejträningar och jag kände att det var passande att börja där. Innan så hade jag tankar om att det skulle vara svårt och att jag som bara kört lite på fjället innan skulle ha för få timmar på crossen. Men nu i efterhand så var det bara roligt och jag fegade inte i hoppen och klarade mig utan att köra omkull. Synd det blir vinter nu lagom till att jag började…