Ett av de vanligaste sätt vi har för att förmildra eller tona ner någon sorts konflikt med hänvisning till att det var ett missförstånd. Allt från slagsmål till orsaken till att någon fått krypa in i fängsligt förvar beskrivs ofta för som missförstånd för att slippa ta konskevensen av den faktiska osämjan med allt vad det kan innebära. Jag vet en kille som beskrev den gången han fick avnjuta myndigheternas gästfrihet i något drygt halvår som ett missförstånd rörande någon momsfråga, vilket det inte med all vilja i världen kan bedömas vara sant, eftersom samtliga inblandade hade en ganska klar bild av vad som hade hänt. De hade visserligen inte riktigt samma syn på vad man borde få göra, men något missförstörstånd var det verkligen inte.
Det är också ganska vanligt att ordet används för att beskriva det inte helt ovanliga scenariot att någon inte trodde att det var så farligt att strunta i något som blivit tillsagt, som i: ”Jaha, är det för sent att anmäla sig nu? Då missförstod jag”- Men om vi för ett ögonblick struntar i missförstånd som ursäkt, utan funderar på den faktiska händelseutvecklingen att två personer tror olika om vad man kommit överens om, så är det onekligen en källa till oändligt mycket problem. När det handlar om affärsavtal så är det vedertagna sättet att undvika missförstånd att man faktiskt skriver ner vad man har kommit överens om. Överenskommelser är varken muntliga eller skriftliga i sig själva, den frågan handlar bara om att i första hand se till att man verkligen förstår frågan likadant och att man i efterhand kan påvisa det, och i andra hand om att inte missförstånd ska kunna användas som ursäkt. Skriver ner gör man när risk för missförstånd föreligger, det är därför det blir så orimligt att skriva ner saker inom personliga relationer, eftersom själva relationens grund är att man tycker sig förstå varandra så väl, och att då skriva ner en överenskommelse blir ett ifrågasättande av det.
Om inte ger oss in i ren relationsterapi, utan tänker på frågan mellan till exempel två träningskompisar så är det kanske orimligt att skriva ned vad man menar när man säger ”passa i bänk”, men det kan vara bra att vara övertydlig. Menar man låt bli stången om den inte ligger över bröstet och jag är blå, eller menar man hjälp mig med vikten så jag kan säga att jag gjorde en femma på 130 fast vi egentligen hjälptes åt. Man gör hur man vill, vem är jag att döma, men finns det två sätt eller fler sätt så se till att de inblandade vet vilket sätt det är som gäller.
Det är inte när folk inte förstår som är problemet, då brukar de oftast fråga. Problemet är när alla tycker att de förstår, men olika. I klubben eller på träningen så undviks det med lappar, mail protokoll och arbetsgrupper på facebook där man tydligt skriver vad som gäller. I relationer så undviks missförstånd genom att man är varandra så nära att man faktiskt kan läsa varandras tankar. Det är fantastiskt, men inget man ska förvänta sig på jobbet eller träningen.
