I en värld och tid som är så extremt präglad av individualism så verkar det onekligen rätt märkligt att var och varannan unge i samma generation heter likadant. Det är ju knappast så att varenda förälder som döpt sin lilla guldklimp till Matilda, Kevin eller något annat typiskt generationsnamn har gjort det med avsikt att ungen ska heta likadant som halva klassen och istället börjat kallas för ett nummer för att bli åtskild från de andra. I min klass på högstadiet var vi 4 stycken Anders, med resultatet att ingen faktiskt kallades för Anders, utan en massa andra påhitt. Självfallet är det här en slags flockmentalitet, men det är väl elakt mot oss själva som människor att påstå att vi bara vill göra som alla andra. Vår påstådda strävan att vara unika motsäger ju det ganska rejält.
Tänker man till så beror vårt flockbeteende inte så mycket på att vi vill vara lika varandra som att vi faktiskt redan är mer lika varandra än vi vill erkänna. Tittar vi stora fiskstim eller fågelflockar som verkar övernaturligt synkade så blir orsaken uppenbar. Det är inte viljan att vara som de andra, utan att man reagerar på samma saker som de andra som gör att man agerar likadant. Man flyr från samma haj, inte för att de omkring gör det, då skulle man inte hinna undan. Att fitnesstjejer och wannabe-strongmen är mycket lika fågelflockar och fiskstim i sina beteenden beror faktiskt inte på att de härmar varandra, eftersom de faktiskt kämpar desperat för att märkas och vara unika. Nej, det beror på att de är i samma miljö, utsätter sig för samma yttre faktorer, och är precis lika desperata efter att vara unika som alla andra. Följaktligen blir resultatet att de kommer fram till samma sak i stort sätt samtidigt. Precis som alla dessa småbarnsföräldrar som kommer fram till samma namn ungefär samtidigt, just för att de tycker att ingen annan verkar heta så, och de populärkulturella influenser blivande småbarnsföräldrar i ett och samma land utsätts för är i princip detsamma, så kommer de fram till samma slutsats. Kevin, det blir bra.
Det är faktiskt samma sak med träningstrender. Läser man samma bloggar, lyssnar på samma poddar och ser samma personer på bild så kommer man ungefär samtidigt att komma fram till att marklyft är en bra övning, och då snubblar vi på en sanning. Marklyft är ju en bra övning, och även om det är ett flockbeteende över det på gymmen numera så är det ju sant. Det finns en orsak att flockbeteeende finns, och det är inte negativt. Om folk i samma situation, med samma förutsättningar och samma influenser som du har kommit fram till en viss sak så är det rätt goda chanser på att det stämmer för dig också. Det är faktiskt bättre att acceptera att andra kan göra samma bedömning som du och komma fram till samma sak, än att framhärda i att söka något som bara du har kommit på. Hur tråkigt det än är för ungar att heta samma sak som 3 andra i klassen så är det knappast roligare att som tonåring idag heta Gösta eller Lennart, och fiskar som bestämmer sig för att var unika och simma åt ett annat håll blir lätt uppätna av hajar.
