Så här på sommaren så börjar vi jägare kasta långa blickar ut på gärdena där vi arrenderar jakt, och i lite mer ambitiösa fall så röjer man lite pass och ser över sina jakttorn. Det är råbockarna som ådrar sig vårt intresse, även om man naturligtvis kan klampa omkring i spannmål redan nu för att försöka ta något vildsvin av daga. De är dock lite mer hemliga, det svajar i vetet, grymtar och mumsar och för den hågade är det bara att trampa på tills närstrid uppstår. För de flesta begränsar sig målsättningen där med att se till att man inte skjuter någon sugga med smågrisar, annars är det inte så stor skillnad, och eftersom grisarna vandrar ganska långa sträckor så kan det vara lite vad som helst man springer på.
Råbockarna däremot, de är kungar i sitt rike. Eller ja, inte alla, utan just revirbocken. Den där som redan tidigare har spöat på mindre utmanare och är fullt medveten om att området han går och betar på är hans, och getter och kid inom området därmed också. För att ytterligare understryka spänningen så är det i augusti parningstid för rådjuren, vilket gör att det så att säga ligger en del i potten när reviren diskuteras. Det är ju då som yngre bockar på tillväxt, lätt vimmelkantiga av hormoner får för sig att det kan vara en bra idé att utmana den stora. Det är upptrappningen till det här som alla klövviltsjägare tycker är så spännande. Kommer kungen att vara kung när bockjaktspremiären kommer, eller har någon ungherre vuxit till sig så pass att det i alla fall blir lite kamp om saken? Kommer det att räcka med att kungen på sitt självklara sätt markerar några steg på ängen, eller vågar den nye stå kvar? Och om han vågar kommer det att hjälpa, eller kommer det bara att resultera i ett rejält kok stryk, och ytterligare ett år utan att få ligga? Ja, nu ligger ju inte rådjur rent tekniskt, men ni förstår poängen.
Den 16 augusti kommer premiären när vi smyger ut för att se vem det är som härskar i reviret, det hinner byggas upp mycket spänning fram till dess. För styrkeintresserade tar det en månad till med samma typ av uppladdning, innan vi når kulmen i Solnahallen den 17:e september. I det fallet är det inte ängarna vi kollar av, utan Facebook, Instagram, och för den ambitiöse, gymbesök för att se själva på plats. Nu är det ju så fint att små spetsbockar och eventuella gamla returbockar med små krumma horn kommer att vara bortsorterade till dess. Där kommer att vara nio man som alla är sextaggare, alla är kungar i sina revir, på sina gym och i sina kretsar. Den 17:e får vi svaret om det är någon av dem som har vuxit till sig så pass att de står kvar när den Store markerar mot dem, och om de gör det, klarar de att hålla emot, eller blir det stryk i år igen? Det är det här Sveriges Starkaste Man handlar om. Vem håller reviret efter den 17 september?