Snart är det dags att ta farväl av 2017 och bjuda in 2018, och det har återigen blivit dags att polera backspegeln och summera året som snart är förbrukat. Vi kommer bjuda på den obligatoriska årsbästalistan lite längre ner här, men innan dess hade jag tänkt skriva några rader om 2017.
2017 har varit ett riktigt bra år på så många sätt. Jag har spenderat mycket tid med min underbara familj, och hunnit avverka ett antal utflykter med dem. Jag har sett lillpojken gå från att ha varit en krypande varelse till att ta sina första stapplande steg och sedan bli en riktigt vass löpare (med en räckvidd som gör att allt under en höjd av 140 cm är i riskzonen). Jag har också lagt en skälig mängd tid och energi på studierna.
Det som inte har fått lika mycket av min dyrbara tid är träning, trots att jag gjorde om ett tråkigt kontorsrum till ett komplett hemmagym med en powerrack, skivstänger, hantlar, bänkar och tillräckligt med viktskivor för att hålla en mysmotionär som mig sysselsatt ett antal år framöver. Först drabbades man nämligen av en seglivad skada i underarmen som har gjort det svårt att träna överhuvudtaget. En axelskada höll mig sedan borta från bänkpressen under den andra halvan av året, mina pensionärsknän ville inte vara med när man ville leka knäböj och min sargade syltrygg gjorde sig påmind varje gång man sneglade på en golvplacerad skivstång. 2018 hoppas jag dock kunna visa min skräpkropp vem som bestämmer och köra i gång med träningen igen, både styrketräning och armbrytning. Det finns ju få saker som har en sådan förmåga att boosta välbefinnandet än just träning.
Även MAXstyrka Radio har tidvis prioriterats bort, men den kommer förhoppningsvis tillbaka under det första kvartalet 2018. Skicka ett mail till info@maxstyrka.se om ni skulle vara intresserade av att sponsra radion!
Jag vill i sedvanlig ordning rikta ett stort tack till alla som på något sätt gör MAXstyrka till den styrkemetropol den är. Stort tack till våra grymma bloggare, stort tack till Sveriges bästa krönikör Anders Axklo som alltid levererar fredagskrönikor i världsklass, stort tack till min blötfeta mancrush Jimmie Trywall, stort tack till alla arrangörer och alla som vi har intervjuat, stort tack till alla som har sponsrat sidan på något sätt och stort tack till alla er som har lyssnat på MAXstyrka Radio och varit inne på MAXstyrka.se!
Nu över till MAXstyrkas årsbästalista:
Årets manliga atlet – Johannes Årsjö
2017 visade Johannes Årsjö återigen att han är Sveriges starkaste man, för nionde året i rad. Han var närmre än någonsin att förlora titeln då en nyopererad rygg, diverse bristningar och en delvis avsliten bicepsmuskel försökte vika ner honom, samtidigt som en Martin Forsmark i toppform stressade honom till slutet. Men det blev, som så många gånger förr, Johannes som drog det längsta strået och vann SSM. När det sedan hade gått ett par månader och Giants Live skulle avgöras var han totalt överlägsen, så pass att han hade vunnit tävlingen redan innan den sista grenen. Årets manliga atlet är Johannes Årsjö.
Bubblare: Jimmy Johansson
Årets kvinnliga atlet – Fia Reisek
Att få veta att man ska möta Fia Reisek i armbrytning är som att veta att man ska gå in i ringen mot Mike Tyson, springa 100 meter mot Usain Bolt eller möta Alexandr Karelin i en brottningsmatch. Man vet att hon kommer att vinna, oavsett vilken gren hon ställer upp i. I armbrytnings-SM tog hon dubbla guld, i VM blev det självklart också guld (och ett silver för att matcha guldet), i Sveriges Starkaste Kvinna 2017 -63 kg blev det guld, i MAX Grip Challenge 2017 blev det guld… Ja, ni fattar. Super-Fia vinner nästan allt hon ställer upp i, så även kategorin Årets kvinnliga atlet.
Bubblare: Martina Andersson
Årets prestation – Johannes Årsjö
Från att knappt kunna gå efter en misslyckad ryggoperation i början av året, till att komma trea i bilmarken i Giants Live (före bl.a. Zydrunas Savickas och Andreas Ståhlberg) hade ensamt kunnat ge Johannes Årsjö den här kategorin. Att han sedan var helt överlägsen i Giants Live och vann SSM med den skadehistoriken gör prestationen bara ännu mer imponerande. Johannes borde ha vunnit Jerringpriset i år.
Bubblare: Ola Nilsson
Årets genombrott – Gustav Stonegård
Gustav Stonegård är något så ovanligt som en -105:a som väger en bit över 120 kg. Hur kommer det sig, undrar kanske ni som inte skolkade under mattelektionerna i högstadiet? Jo, idel bastubantning och smalmat dagarna innan han skulle tävla gjorde att björnen lyckades komma ner till grävlingsvikt. Det påverkade inte styrkan nämnvärt då han lyckades komma tvåa i SSM 2017 i klassen -105 kg. Bli inte förvånade om ni får se Stonegård i tungviktskvalen 2018. Det är nämligen mer bekvämt att leva på pizza och styrketräna än att äta sparris och sitta på en träningscykel i bastun.
Bubblare: Marcus Yngvesson
Årets comeback – Ronny Dahl
Han hade egentligen slutat bryta arm. Han hade egentligen inte tränat överhuvudtaget. Han var egentligen helt uträknad. Men trots det ställde Ronny Dahl upp i SM, och bröt hem ett guld och ett brons. Han ställde sedan upp i Nordiska Mästerskapen, mest på skoj (för han hade ju slutat bryta arm), och kom hem med dubbla guld. Det är roligt att Sveriges svar på Karl-Alfred (Ronny har nämligen också större underarmar än överarmar) har förstått vad som är hans kall i livet och hittat tillbaks till bordet igen.
Bubblare: Ingen
Årets skräll – Trywall vann över Fia Reisek
2017 var året då Jimmie Trywall, han som lever på lössnus, gainers och glutenfri brunsås, visade vad ren tur innebär när han vann en match i armbrytning mot Fia Reisek. Visst, Fia vann alla andra matcher mot Jimmie, så nu står det typ 34-1 till Fias favör, men ändå. Jimmie chockade världen här. Visst, Fia väger hälften så mycket, är 30 cm kortare och tjej, men ändå. Fullträffen fick han till i Norrköping någon halvtimme innan Giants Live skulle dra i gång. Visst, Fia hade förvisso kört armbrytning minuterna innan medan och Jimmie var fräsch som en nyfångad abborre, men ändå… Bra jobbat, Jimmie!
Bublare: Ingen Stisse Bergqvist i SSM-finalen
Årets mest överlägsna – Fia Reisek
Lika överlägsen som Fia var i armbrytningen mot Jimmie (och alla andra som hade oturen att möta henne i just armbrytning) totalt sett, lika överlägsen var hon när Sveriges Starkaste Kvinna 2017 i klassen -63 kg skulle avgöras. Sju tuffa grenar skulle avverkas, och till slut stod Fia högst upp på pallen, med sju grensegrar (varav en delad) i bagaget. En kross utan dess like. Veckorna innan hade hon dessutom tagit VM-guld i armbrytning.
Bubblare: Martina Andersson
Årets aktion – Lyftarstrejken
Något av det viktigaste för en atlet är att förbundet stöttar en och försöker underlätta för atleten (som faktiskt är den som ska prestera). När ett förbund istället motarbetar atleterna krävs det en motreaktion, och reaktionen i det här fallet var en lyftarstrejk. Sveriges bästa manliga tyngdlyftare strejkade för att få Tyngdlyftarförbundet att agera annorlunda och börja supporta atleterna. Förhoppningsvis leder strejken till bättre villkor för svenska lyftare framöver. Det är dock tråkigt att det ska behöva gå så långt.
Bubblare: Ingen
Årets mest saknade – Johnny Wahlqvist
Johnny Wahlqvist var en av Sveriges främsta styrkelyftare genom tiderna, men han var också en av de mest karakteristiska atleterna som har fötts i det här landet. Beskedet om hans bortgång kom som en chock, och sorgen var stor. Vi kommer för alltid att minnas honom som den pratglada glädjespridaren som alltid bjöd på sig själv, alltid hade nära till skratt, alltid vågade vara sig själv och alltid sa vad han tyckte.
Bubblare: Ingen
Årets skägg – Joachim Gustavsson
Den här kategorin är alltid jämn, men efter veckor av bildjämförelser och filmstuderande har vi kommit fram till att årets bästa skägg sitter på pressmonstret Joachim Gustavssons anlete. Skägget är av typen klassisk adel, d.v.s. mycket välansat, med en imponerade täthet och en oöverträffad glans. Helt enkelt ett skägg som förtjänar att avbildas på ett frimärke. Därför tillfaller kategorin Årets skägg Joachim Gustavsson.
Bubblare: Johan Liljeblad, Johan Espenkrona, Fredrik Svensson
Årets kroppsdel – Martina Anderssons överarmar
Vi vet, kraftsport handlar inte om att se stor och stark ut, utan om att faktiskt vara stark på riktigt. Martina Andersson är en av världens starkaste kvinnor, och har dessutom klubbor som får de flesta karlar att ställa sig i skamvrån och säga förlåt. Hennes armar utgör ca. 60% av den totala kroppsmassan (löst räknat), och det sägs att man var tvungen att använda två måttband när man skulle mäta hennes överarmar. Nu för tiden tvingas hon antingen gå i linne, eller köpa kläder av storlek plus size och sy in allt utom armarna. Armarna är så stora att de har fått en egen landskapsblomma. Därför vinner Martinas överarmar kategorin Årets kroppsdel.
Bubblare: Joachim Gustavssons axlar, Ronny Dahls underarmar
Årets arrangemang – Sveriges Starkaste Man 2017
Som vi hade väntat, längtat och drömt om att Sveriges Starkaste Man skulle hitta tillbaka in till TV-apparaterna! 2017 var året då drömmen blev verklighet! Johannes Årsjö hade i åratal tjatat på TV-cheferna och försökt övertyga dem om att strongman är en folksport som funkar perfekt i TV-format, och till slut tog de sitt förnuft till fånga och sände finalen i SVT1. Tyngre omfamnade finalen och gjorde ett bra jobb med arrangemanget. Tävlingen hade kunnat göras ännu bättre och ännu mer spektakulär såklart, men TV-tittarna fick se en rafflande tävling med färgstarka profiler, grymma prestationer och roliga grenar. Låt oss nu hålla tummarna för att det här blir ett årligt återkommande event i SVT!
Bubblare: Giants Live Norrköping, Fitnessfestivalen