Ibland träffar man folk som ser så pass vältränade ut, eller som är så starka, att man är helt övertygad om att de måste hålla på med någon form elitidrott. Det händer ju att det faktiskt är fallet, men ibland så visar det sig att de inte alls tycks lägga ner den tidsmängd som man hade kunnat misstänka. Särskilt om man som referensram har diverse nördande gymskallar, som ägnar varje vaken stund åt att tänka på, eller utföra träning och som ändå inte verkar vara i bättre form än den där motionären man sprungit på. Visst kan genetik vara ett nog så stort inslag i förklaringen, men rätt ofta är det för personen ifråga har råkat ramla på helt rätt sak träningsmässigt utan att veta om det. Det lilla de gör råkade bli helt rätt, och då syns det också.
En annan del av förklaringen är den så kallade 80-20 regeln som faktiskt är tillämpbart på det mesta. Poängen är att 80 % av resultatet kommer från 20 % av insatsen, medan resterande 20 % upp till det optimala resultatet kostar 80% av den tillgängliga möjliga insatsen. Att veta om den här regeln är väldigt befriande, om man nöjer sig med de där 80% i resultat, däremot gör det ingen skillnad om man äntligen vil uppnå maximala 100 %. Då måste man ändå göra allt, oavsett i vilken ordning det kommer. Knepet för oss som nöjer oss med 80 % är att känna till vilka 20 % som behövs. Mer blir inte alltid bättre, och det finns gott om exempel på folk som i motsats till de som av en slump har ramlat på rätt insatser för att få skaplig fysik, lägger ner en ohemult massa tid och arbete, utan att alls få resultat. De eldar friskt, men de eldar för kråkorna.
Liknelsen är väldigt träffande, spisen som ständigt hålls brinnande utan att värmen sprids i huset, utan bara rakt ut i skorstenen till kråkboet på taket. Det uppstår en känsla som är en kombination av förlägenhet och ilska när man tänker på allt man gjort genom åren som inte alls verkat det vi avsåg. Jag hade för länge sedan en kollega som hade ett väldigt talande uttryck om arbetsprojekt som inte gick ihop sig, utan till och med gick back. Hon konstaterade uppgivet inför minussiffrorna att man lika gärna hade kunnat ligga hemma och sparka sig trött. Om poängen är att tjäna pengar, och man i stället går back så är det nämligen precis så meningslöst. Att ligga på soffan och sparka i luften hade gett samma resultat, nämligen inget alls.
Det finns rätt många träningstimmar som på grund av fel belastning, kost, övning, eller för att den framkallade en skada, har gett samma fysiska utdelning som att kolla på netflix. Ingen alls, eller till och med negativt. Om du vet att 80 % av det optimala är fullt tillräckligt för dig som mål, och de flesta av oss når aldrig ens dit, så är de troligen inte mer du behöver göra. Du behöver bara klura ut vilket som faktiskt ger effekt. Du kommer att må bättre även om du sen gör mindre. Att slösa med sin tid och kraft har aldrig stärkt någon, varken fysiskt eller psykiskt.
