MAXstyrka

Allt inom kraftsport

maj
08

Förändring är inte alltid dåligt

Posted by Anders Axklo 0 Comment

En konsekvens av de minst sagt förändrade levnadsförhållanden som den globala pandemin har skapat är att vardagen har förändrats rätt mycket för många. Många aspekter är smått katastrofala, utöver de uppenbara tragedier som det är att människors liv avslutas i förtid. Företag i konkurs, varsel och permitteringar, och en världsekonomi som ingen riktigt vet var den tar vägen. Inget av det här kan bagatelliseras, de flesta av oss som lever nu har aldrig varit med om något liknande, i alla fall inte i den i årtionde välmående västvärlden.

Men nu tänker jag inte så mycket på världsfrågor som jag inte kan göra något åt, utan sådant som jag själv faktiskt styr över. Rent generellt kan man säga att folk borde tänka mer på just sådant istället för det de inte kan göra något åt. Även om jag i eftermiddags lyckades smyga mig in till Sweden Barbell Club för första gången på 8 veckor för en liten koll på formen med grejer som jag vet vad de väger, så präglas just nu min motion av sådant som jag inte vet vad de väger. Stenar primärt, men också stockar, och märkliga kommunala utegym med anordningar som jag aldrig hade tittat åt annars.

Visserligen håller jag envist fast vid principen och hashtaggen #nogoals eftersom jag inte vill definiera något jag kan bli klar med, men det betyder inte att jag inte tycker om att mäta utveckling, eller progression som man säger om man har gått på högskola eller i alla fall vill låta som det. Eftersom jag inte vet vad något av det jag lyfter väger, så har jag fått lite abstinens rörande mätningar och absoluta oomkullrunkeliga siffror. Lösningen är sammankopplad med den i tidigare krönikor nämnda puls- och träningsklockan jag har skaffat mig. Hur lång tid en sträcka tar, vilken puls det driver upp, hur långt man tar sig på viss tid, vilket tempo per kilometer man håller och några grejer till. Allt sådant mäter den, och det har blivit ett fullgott substitut för kilo och reps, i alla fall känslomässigt.

Kruxet är att för att den ska kunna mäta allt detta så måste någon form av kardio bedrivas. Jag har alltid stått i första ledet bland alla dem som spottat tre gånger och letat efter vitlök och silverkors när sådant nämns, men det måste jag nog erkänna i huvudsak har berott på fetma och lathet. Det låter fränt att man istället satsar på tunga lyft, men eftersom det finns gott om crossfittare som ändå lyfter tyngre än mig, samtidigt som de har en makalös kondition så håller inte svepskälet.

Alltså hacka i sig att kardio nog har sina förtjänster, till exempel så ligger nu Sweden Barbell Club plötsligt inom gång- eller löpavstånd, något helt otänkbart för några månader sedan. Det tar tre kvart hem därifrån upptäckte jag idag, vilket är ungefär samma tid som kollektivtrafiken från dörr till dörr. Inte heller håller min gamla oneliner om att springa är ett flyktbeteende. Visserligen sant, men det är också ett jaktbeteende. Det är en förändring i synsätt som inte alls känns dålig.

Share

Leave a Reply


*


Translate