Min fitbitklocka har blivit ett återkommande tema under året, och är till stor del anledningen till att jag har kommit igång med löpningen på det sätt som jag ändå har. Ja, alltså, det är ju inte kenyansk nivå, men bland armbrytare och strongman är det inte fy skam. Bland de blinda så är den enögde kung som bekant.
Att den lilla manicken har den här uppmuntrande funktionen för mig har ingenting med de larviga små hejaropen som nån amatörpsykolog har programmerat in i den, de saknar helt trovärdighet, eftersom de dyker upp helt utan någon koppling till prestanda. Däremot just mätningen av sagda prestanda, hårda siffror, tidtagning, puls, gps-mätning på distans, oomkullrunkeliga fakta, sådant motiverar mig. Det är i grunden samma mekanism som gör att jag föredrar fria vikter framför maskiner, fakta måste vara obestridliga. Vad någon har lastat på i kilo i en benpress är fullständigt ointressant, det finns alldeles för många andra faktorer som påverkar den insatsen utöver benstyrka. Lutning, smörjning, gung, djup och så vidare.
Just på grund av den här förtjusningen i obestridliga fakta så blir jag högeligen upprörd när den lilla handledsmanicken ändrar sin bedömning utan att jag har hittat någonstans att mata in alla påverkande fakta. Den bedömer tid, puls, avstånd, fart, höjdskillnader, syremättnad steg och väger samman allt i mycket tillfredställande besked. Till exempel så gör den en ganska grundad bedömning av Vo2max-tal, alltså hur god syreupptagning och återhämtningsförmåga man har. Efter mycket gnetande har jag tagit mig upp på det översta steget i skalan, och den säger nu att jag har en utmärkt kondition. Den lägger visserligen till ”för män i din ålder” men det är bara oförskämt, så det väljer jag att strunta i.
Manicken kan dock inte räkna med faktorer den inte fått kännedom om. Till exempel ryggsäck med laptop och ombyte som nu och då tas med när jag springer mellan hemmet och jobbet. Den extra vikten påverkar naturligtvis puls och fart, vilket ledde till att skitmanicken sänkte sin bedömning av min kondition härom veckan, till min stora förtret. Löpning med ryggsäck ska naturligtvis räknas som mer krävande än löpning utan, men manicken kan omöjligen veta om att ryggsäck förekommer.
Det här har lett till att jag inte låter manicken göra någon bedömning när den inte har möjlighet att räkna med alla faktorer. Det gör man genom att inte tala om för den att man springer när man har ryggsäck, utan bara låter den mäta lite puls, och då finns förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta vara sams.
Nu bestämmer inte fitbitmanicken detta själv, men man kan ändå ta den som exempel och föredöme. Om man ska göra en bedömning av något, eller ännu hellre av någon, så måste man se till att man har alla faktorer tillgängliga. Om du inte vet om någon har en ryggsäck eller inte, så ska du inte göra någon bedömning av hur tungt det går för dem i livet.
Jag har manicken på mig även när den inte mäter, och precis på samma sätt så går det att närvara i en människas liv utan att tvångsmässigt bedöma dem när man inte har all information.
