Eftersom jag är mer aktiv på sociala medier än vad som kan tyckas rimligt för en medelålders man så har jag ett fantastiskt inflöde av snuttifierade tankar, filmklipp, citat och annat som påverkar mina tankegångar. I princip allt jag skriver i den här krönikan inspireras på något sätt ur något dylikt, det är väldigt sällan jag kan säga att någon tanke jag torgför helt och hållet har tillkommit i mitt eget huvud. Egentligen en självklarhet, även tankar behöver råmaterial, och det är inget konstigt med det. Den stora faran ligger inte i att inspireras, ta intryck av, eller ens kopiera, utan i att inte vara medveten om att man gör det.
När man är medveten om att man påverkas av någon eller något så kan man nämligen väga in dennes motiv och situation i sin bedömning, vilket verkligen kan behöva göras. Om någon säger att det är väldigt viktigt att små barn har skor på sig när de lär sig att gå, så påverkar det onekligen hur jag tar till mig informationen om denne någon arbetar i skobutik med att sälja just skor för små barn. Även med insikten att tanten i skoaffären har provision så kan jag välja att köpa skor till mitt barnbarn, men då utan den falska föreställningen att barnbarnet inte kommer att kunna gå ordentligt annars. Att förstå att tanken på att barnbarnet behöver skor är planterad där av någon gör med andra ord inte att jag behöver avvisa den, bara ta med det i beräkningen.
I mitt snuttifierade flöde dök Meryl Streeps fantastiska monolog från ”The Devil wears Prada” upp, där hon blottlägger att den bylsiga tröjan assistenten har på sig inte alls är ett eget slumpartat val, utan i flera led bakåt har valts ut och via flera led skickats i hennes riktning, utan att hon är medveten om det.
Innebär det här då att vi inte alls tänker nya tankar? Nej, men det är nog betydligt mer sällsynt än vi tror. Det fina i kråksången är att en tanke inte behöver vara helt ursprunglig för att ha ett värde, däremot behöver den vara processad, och kanske förädlad. Tanken behöver bli gjord till vår egen för att den ska ha ett värde, och inte vara en risk. Oavsett ursprung så kan den bli vår egen när vi prövar och bearbetar den utifrån vår egen erfarenhet, miljö och tillvaro. Jag har inte lärt mig något om träning från scratch, utan har fått kunskap och inflytande från många håll, kanske främst en massa gamla strongmangubbar. Att jag vet om det påverkar vad jag gör med den kunskapen. En del har jag kunnat verifiera genom mitt eget tränande och avstämning med fler källor, annat inte.
Precis som den här krönikan har tillkommit som resultat av ett ”Djävulen bär Prada”-klipp på Facebook, så har det mesta i ditt och mitt liv tillkommit genom påverkan från någon annan. Det är helt OK och naturligt, så länge vi vet om det och förädlar tankarna till våra egna.
Det är när vi förnekar vad som påverkar oss vi är illa ute.
