MAXstyrka

Allt inom kraftsport

mar
18

Jag känner inte alla

Posted by Anders Axklo 0 Comment

När mina barn var små och var med mig ute på diverse påhitt i evenemangsvärlden så vande de sig vid att nu och då träffa på folk som hade någon form av kändisstatus, åtminstone i de sammanhangen jag rörde mig. Det ledder så småningom till en period där de mer eller mindre förutsatte att jag kände i princip alla, och aldrig ens blev förvånade när jag berättade om någon som jag tyckte det var fränt att jag träffade. Numera är de vuxna och har en mer realistisk syn på min tillvaro, även om min son fick ett återfall sommaren 2020 när han var med till Sjöbo och Skånes Starkaste Man, och vi där umgicks med Zydrunas Savickas under både några trevliga måltider och en smått surrealistisk promenad tillsamman på Sjöbos huvudgata. Eller huvudgata och huvudgata, på Sjöbos gata, helt enkelt.

Jag har inte haft mina barns vanföreställningar om vem jag känner, däremot så har jag nog under perioder haft bilden att jag känner alla i de kretsar och sporter där jag verkar, alltså strongman och armbrytning. Kanske fanns det en tid då det mer eller mindre var sant, men det är det definitivt inte nu. Dels för att åren går, och aktiva byts ut, men kanske framför allt för att det är så många fler numera. När jag började arbeta runt Sveriges Starkaste Man så var det inte så många som höll på, och träffade man finalfältet i SSM och deras vänner så kände man i princip alla. Så är det inte nu, och jag blir ständigt förvånad över nya motionärer som dyker upp på Sweden Barbell Club som har en relation till strongman och de typiska övningarna utifrån ett gräsrotsperspektiv. Sådana fanns inte för 20 år sedan.

Inom armbrytningen är det dels tillväxten i våra uppemot 40 klubbar runt om i landet, men också alla som har blivit intresserade av sporten genom youtubestjärnorna. Jag har jobbat med både Levan och Devon, och har lätt för att glömma bort hur stora och välkända de numera är, långt utanför den personliga bekantskapskrets som under stor del av min aktiva tid varit det som definierat armbrytning. Alla känner varandra, tänker man. Så är det inte längre, det finns gott om folk som är mycket insatta i armbrytning och strongman som jag inte känner, och som inte känner mig, eller ens de jag känner. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att hur trevligt känslan än är av att vara en familj där vi alla hör ihop och känner varandra, så är det bra att det inte längre är så. Det betyder nämligen att sporterna växer, och att det idag finns så många engagerade att vi omöjligen kan känna varandra allihop. Hur nostalgisk man än är så måste man ta ett steg tillbaka, och upptäcka hur fränt det är en sport man älskar är större än det man kan hålla koll på. Det är något bra, och helt nödvändigt i en mycket välkommen utveckling.

Share

Leave a Reply


*


Translate