MAXstyrka

Allt inom kraftsport

Småland fullständigt kryllar av sommarvackra och idylliska semesterpärlor. Gränna med sina små polkagriskokerier och mysiga caféer drar alltid mycket folk. Utsikten från Tabergstoppen är ett annat smultronställe som gör sig bäst under sommartid. Dessutom ligger både High Chaparral och Astrid Lindgrens Värld i just Småland. Det är kanske inte så att människor vanligtvis brukar nobba dessa utflyktsalternativ för att istället vallfärda till Åseda, den lilla småländska staden som knappt huserar 3000 invånare. Den här helgen var dock ett undantag.

I Åseda firades nämligen Olsmässan. Olsmässan infaller alltid den 29 juli och firas till minne av den gamla norska kungen, tillika nordens första helgon, Olof den helige som dog samma datum år 1030. Åseda var fullt av folk denna dag, men om vi ska vara ärliga var det nog inte för att hedra minnet av den norska kungen som så många människor hade hittat dit. Kyrkan bjöd visserligen på fika, hoppborgen lockade hoppsugna barn, frivilliga partiarbetare bjöd på valfläsk längs huvudgatan och på det lilla festivalområdet kunde man köpa korv och dryck, men inte heller det lär ha varit anledningen till ansamlingen. Nej, jag tror att anledningen snarare var att Sveriges starkaste kvinnor var på plats för att kämpa om den ärofyllda titeln.

Kraftkamp, som får erkännas som de flitigaste bland Sveriges strongmanarrangörer, hade förberett sju grenar som de elva kvinnorna skulle utföra, varav den sista var hemlig för både atleter och publik tills dess att de andra sex grenarna var genomförda. Speaker för tävlingen var Johan Palmér, och Linnea Enstedt (som bland annat brukar hålla i micken under MAX Grip Challenge) intervjuade atleter och diverse profiler mellan grenarna. Huvuddomare var Oskar “Coachen” Jonsson. Vädret kunde knappt ha varit bättre, och det var som dukat för en riktigt rafflande tävling.

Förhandsfavoriten att vinna titeln var den regerande mästarinnan Anna Harjapää som ville ta sin tredje titel som Sveriges Starkaste Kvinna. Hennes coach och krallige make Magnus Harjapää berättade att Anna aldrig hade varit så nervös inför en tävling, trots att hon tidigare framgångsrikt har tävlat i både Världens Starkaste Kvinna och Arnold Pro Strongwoman. Anledningen till nervositeten stavades kanske främst Emelie Leach som nyligen vann ytterligare ett VM-silver (i totalen) i styrkelyft genom att bland annat lyfta 250 kg i marklyft. Leach var med i Sveriges Starkaste Kvinna 2018 där hon tog bronset i tävlingen. I samma tävling stukade Harjapää sin vänstra fot och tvingades avbryta tävlingen. Stukningen ledde sedermera till en operation av foten året därpå. Efter att ha trillat på en stege och stukat den högra foten tidigare i år så tvingades även den foten opereras så sent som i maj, bara tre månader innan årets final. Även fötterna kunde alltså ha varit en grund till nervositeten.

Men det fanns fler hot i finalen. Ett av dessa hot var Cassandra Annergren som också var med i finalen 2018, då blott femton år gammal. Den gången hamnade hon utanför topp-10. Den här gången var vi många som tippade att den nu nittonåriga supertalangen skulle kunna hamna på pallen. Den rutinerade atleten Veronica Liljeroth var också på plats för att sätta käppar i hjulen för de övriga atleterna. Och på tala om kralliga makar så var stortrucken himself, Stefan “Stisse” Bergqvist, på plats för att coacha sin fru Malin Andersson. Totalt var det elva atleter på startlistan.

Marklyftsstege

Den inledande grenen var en marklyftsstege, med andra ord ett marklyftsmedley där atleterna skulle försöka lyfta fem stänger vägandes från 140 kg och tjugokiloshöjningar upp till 220 kg. Först ut var Sarah Nilsson som startade tävlingen med att enkelt lyfta 140 kg, men 160 kg var för tungt för henne den här dagen. Samtliga atleter fixade ingångsvikten och sex atleter klarade 180 kg. Malin Andersson lyfte de två första vikterna utan problem, men på 180 kg slarvade hon med greppet och tappade vikten innan hon hann få nedsignal. Det innebar att hon fick göra om lyftet och tappade därmed en del tid. Trots fadäsen fixade hon både 180 kg och efterföljande 200 kg! Cassandra Annergren var näst på tur. Hon slarvade inte med greppet utan lyfte de fyra lyften dubbelt så snabbt som Malin, vilket gjorde att hon lade sig före Malin i resultatlistan. Cassandra försökte också lyfta 220 kg, men den vikten ville inte upp. Emelie Leach är som sagt ett marklyftsmonster av rang, och det visade hon genom att explodera upp samtliga vikter utan remmar på strax över 34 sekunder! Det såg ut som att Leach hade kunnat klara både en och två höjningar till. Nu fick Anna Harjapää något att bita i. Anna är också ett marklyftsmonster, och då Leach hade lyft samtliga vikter utan remmar och därmed fick en bra tid var Anna pressad att göra detsamma för att ta grensegern. Anna gjorde det hon var piskad att göra och lyfte samtliga vikter så snabbt att vikterna nog undrade vad som hände. Hon putsade Emelies tid med mer än tio sekunder! Oerhört starkt gjort och en klar grenseger i marklyftet för Anna.

 

Farmers Walk

Efter att ha kört slut på ryggen var det dags för greppet att bekänna färg. Atleterna skulle gå 15 meter, runda en öltunna och gå 15 meter tillbaka med 90 kg i varje näve. De hade 60 sekunder på sig att slutföra uppgiften. En som utnyttjade tiden till max var Felicia Hellborg som gick i mål 25 hundradelar innan tiden var slut. Emelie Johnsson sprang in på drygt 22 sekunder och kom trea i grenen. Cassandra Annergren var sex tiondelar snabbare, och snabbast den här dagen var Anna Harjapää som joggade in på 18,72 sekunder. Dagens andra grenseger för Harjapää var ett faktum.

Pressmedley

Dagens tredje gren bestod av ett pressmedley med fem objekt: en apollon på 55 kg, en stock på 60 kg, en apollon på 75 kg, en stock på 85 kg och en skivstång på 100 kg. Även i den här grenen klarade samtliga atleter att lyfta det första objektet, men ingen lyckades bemästra den avslutande skivstången. Bara två atleter lyckades lyfta det näst sista objektet. Emelie Leach var föga förvånande en av dem. I styrkelyfts-VM senast bänkade hon 145 kg, så man vet att hon har en presstyrka som få kan mäta sig med. Hon tog det lugnt och metodiskt mellan lyften och fick en sluttid på drygt 53 sekunder. Om Anna ville ta ytterligare en grenseger var hon tvungen att antingen lyfta samtliga fem objekt eller lyfta fyra objekt snabbare än Leach. Som jag tidigare skrev lyckades ingen lyfta det femte objektet, även om Anna var närmst att göra så. Hon lyfte stången, men kunde inte kontrollera utlåset. Hon lyfte dock fyra objekt på 36 sekunder, vilket gav henne sin tredje grenseger av tre möjliga. Efter tre grenar ledde hon finalen med fem poäng före tvåan och det började kännas som att hon hade tävlingen i ett järngrepp, men…

Säckbärning

“Mennet” som jag avslutade det förra stycket med var nämligen en riktig hatgren för Anna. En säckbärning för distans där atleterna skulle bära en sandsäck på 80 kg så långt som möjligt under en minut var inte synonymt med fredagsmys, tyckte hon. Hon kämpade och led i drygt 69 meter innan hon fick nog och tappade säcken. Det räckte ändå till en femteplats i grenen. Bäst av alla var Cassandra som efter lite fipplande med säcken i början knatade på ordentligt och släppte ner säcken efter 96,2 meter. Det innebar en fin grenseger och att Cassandra tog igen Annas försprång i totalen sånär som på en poäng. Malin Andersson kom tvåa och Veronica Liljeroth blev trea.

Däckvält

Dagens femte gren var den potentiellt bicepsslaktande grenen däckvält. Däcket vägde enligt uppgift 245 kg och skulle vältas åtta gånger på kortast möjliga tid. Sex atleter orkade välta däcket åtta gånger. Cassandra flippade åtta vält på 47 sekunder, vilket betydde en tredjeplats i grenen. Här stod toppstriden mellan Harjapää och Liljeroth, där Anna var sekunden snabbare än Veronica. Därmed tog Anna sin fjärde grenseger och kunde utöka sin ledning till tre poäng över Cassandra. Samtliga atleter hade lyckligtvis intakta bicepsfästen efter avslutad gren.

Loading

En strongwomantävling utan loading är som en gräddsås utan grädde. Dagens sjätte gren bestod av just en loading där fyra objekt skulle bäras i 7,5 meter och sedan lastas upp på ett pallbord. Objekten var ett lastbilsdäck på 70 kg, en öltunna på 80 kg, en mjuk atlasboll på 75 kg och till sist en sandsäck på 90 kg. Det här visade sig bli en riktigt jobbig gren för atleterna. Alla klarade av att lasta upp däcket på plattformen, men många hade problem att få upp öltunnan. Bara tre atleter fick upp atlasbollen och ingen fixade säcken. Malin Andersson kom trea i grenen, Anna Harjapää blev tvåa och Veronica Liljeroth bar säcken längst och tog här sin första grenseger.

     

Dragsläde

Arrangörerna hade som sagt valt att hålla den sista grenen hemlig ända tills det var dags att tävla i den. Grenen var en draggren där atleterna skulle dra en kedja med ett däck och ett vagnshjul som skrapade på marken i 15 meter. Inför grenen hade Anna med sina fyra grensegrar, en andraplats och en femteplats återigen skaffat sig ett komfortabelt försprång till de övriga och ledde tävlingen på 61 poäng. Tvåa var Cassandra på 53,5 poäng och tätt efter låg Veronica Liljeroth på 52 poäng. Därefter var det ett hopp ner till Emelie Leach på 46 poäng och Malin Andersson på 45 poäng. Den här grenen var som gjord för Leach som spurtade in i mål på dryga halvminuten vilket var dubbelt så snabbt som Malin Andersson som blev tvåa i grenen. Veronica Liljeroth gillar den här typen av grenar och lyckades bli trea. Anna var den fjärde och sista atleten att lyckas slutföra grenen och fick därför en tid istället för en distans. Sämre gick det för Cassandra som bara lyckades dra släden halva sträckan. Det gjorde att Veronica spurtade om Cassandra i totalen och därmed knep silvret medan Cassandra fick nöja sig med bronset.

Guldet, ja, det gick som väntat till Grästorp och en viss Anna Harjapää som tog sin tredje titel i Sveriges Starkaste Kvinna. Förutom pokalen kammade hon hem 10.000 kr för vinsten samt 1000 kr för varje grenseger. Hon visade väldigt hög klass tävlingen igenom och gjorde få misstag. Nu väntar Världens Starkaste Kvinna 2022 i november för Anna, och med tanke på att hon håller den här nivån bara månader efter en fotoperation så har hon alla möjligheter att förbättra sin sjundeplats från senast hon var med i WSW.

Slutställning

  1. Anna Harjapää – 69 p
  2. Veronica Liljeroth – 61 p
  3. Cassandra Annergren – 58,5 p
  4. Emelie Leach – 57p
  5. Malin Andersson – 55 p
  6. Emelie Johnsson – 40,5 p
  7. Linnea Bäckström – 40 p
  8. Mari Siljeströmer – 24,5 p
  9. Felicia Hellborg – 23,5 p
  10. Sarah Nilsson – 18 p
  11. Sofie Steingruber – 14 p

Det var en riktigt bra tävling med bra väder, fina prestationer, roliga grenar och bra stämning tävlingen igenom. Kraftkamp visade återigen hur professionella de är när det kommer till att arrangera tävlingar av den här kalibern, och det är många som såg till att tävlingen blev så bra som den blev. Roddare och funktionärer var snabba, domaren dömde hårt och rättvist, kommentatorerna fick tävlingen att lyfta och publiken hejade på för full hals. Dessutom hade Kraftkamp fixat en påkostad livestream om man inte kunde ta sig till tävlingsplatsen. Om Kraftkamp får arrangera finalen nästa år (det bestäms av styrgruppen) kommer jag definitivt att återbesöka den lilla småländska staden Åseda, och inte heller då kommer det bero på kyrkans gratisfika, hoppborgar och ett avlägset minne av en norsk kung.

Share

Leave a Reply


*


Translate