På Sweden Barbell Club påträffas lite olika typer av tränande vid olika tider på dagen, som jag misstänker att det är på de flesta gym, möjligen är det lite längre mellan ytterligheterna på Barbell. De gånger jag tränar innan jobbet på morgnarna så är det mer idoga motionstränande, medan de som tränar strongman för att det är det roligaste de vet dyker som om det vore någon slags After Work. Så var fallet idag, då ett knippe småkillar höll på att rekonstruera en gren som ska komma på framtida tävlingar. Jag säger småkillar för att försöka mörka den respekt jag egentligen har för dem, deras hängivenhet och prestationnivå. Småkillar är de i så måtto att de tävlar i de viktavgränsade klasserna inom strongman, och att de är betydligt yngre än mig, ungefär i ålder med mina vuxna barn. I styrka är de allt annat än små, och mäter man prestation snarare än resultat så åker de cirklar runt de stora grabbarna.
Det är de som ofta, liksom idag, möblerar om på gymmet för att förbereda inför någon kommande tävling. Nu är det tydligen en lysande idé på gång, nämligen ett rätt tungt loading medley med rund sten, husafel och släde, men med det roliga bonusen att de tävlande ska ha på sig en ryggsäck. Vi talar inte om någon viktväst för motionärer, jag tror det rörde sig om 40 kg i ryggsäcken. De är väldigt metodiska, så jag är inte säker på om det var den slutgiltiga vikten eller något de höll på att stega sig igenom. Poängen är dock att även utan tyngd är det ett väldigt arbetsamt medley. Nu är småkillarna sjukt vältränade, så dylika självplågerier är vardagsmat som de njuter av. Ryggsäcken fick dock följden att de låg som käglor efter genomfört medley, något som verkligen inte hör till vanligheterna.
Det var länge sedan jag gjorde min patenterade radioövergång till något mer allmängiltigt i livet, men nu är det dags igen. Skulle man råka titta in på gymmet när de ligger där som utmattade flatsillar och inte ha sett ryggsäcken så kan man undra. Ska man bli så slut av det där? Lite så är det ibland när man träffar folk som verkar tycka att det mesta är jobbigt, på arbetsplatsen, i klubben eller var man nu träffar folk. Folk som efter relativt modesta insatser blir som ett utsketet päramos på ett träfat, för att citera en god vän. Visst, det finns folk som är veka, och som inte tål lite motvind eller en överhoppad kafferast utan att rasa ihop. Men det kan också vara så att de gör allt du gör, men med ryggsäck. Den där ryggsäcken kan vara från en helt annan del av livet, men ändå vara rätt tung, och i sin tur göra att varje uppgift som annars vore hanterlig blir sjukt jobbig. Det mest självklara exemplet är att vara heltidsarbetande småbarnsförälder, men det kan vara lite vad som helst. Så innan du blir för raljant över folk som verkar tycka att allt är jobbigt, så kolla om det inte är så att de gör allt med ryggsäck. De kan vara starkare än du tror.
