Oscar Wilde har sagt att en cyniker är någon som vet alltings pris men inget värde. Jag konstaterar att jag med åren kommer allt närmare den definitionen, även om jag stundtals fortfarande uppskattar saker långt bortom sitt pris. Cynikern i mig vill dock alltid veta vad det i slutänden kommer att kosta mig, vad det än gäller. Här finns det en koppling till det affärsvärlden kallar för DD, tagit från engelskans Due Diligence. Det används ju ofta som låneuttryck även i svenskan, men för tydlighetens skull ska vi försöka att översätta det. På svenska är väl det närmaste man kommer rimlig noggrannhet. Det är med andra ord det man ska tillämpa när man ska köpa ett företag eller ingå i någon form av affär med någon som man inte känner till sen innan. Man ska granska sin motpart med rimlig noggrannhet.
Plockar vi med oss det till träningsvärlden så är det kanske inte affärspartner man ska granska, däremot övningar, träningsupplägg eller trender. Det finns alltid anledning att vara lite cynisk när någon är alltför ivriga att övertyga om någots förträfflighet. En väldigt tydlig del av den rimliga noggrannheten är att kolla om den som förespråkar något tjänar på att man gör som den säger. Med det menar jag att om någon påtalar ett problem som den också råkar sälja lösningen på, så finns det god grund att ifrågasätta om problemet finns överhuvudtaget. Missförstå mig inte, jag tycker att alla har rätt att försöka sälja det de vill, det är inte det som är problemet. Det är när någon utnyttjar ett kunskapsöverläge eller en maktposition för att sälja jag har problem med.
Låt mig exemplifiera. Om en skoförsäljare först ställer dig på ett löpband för att granska ditt löpsteg innan de rekommenderar en sko så skapar de ett verkligt eller upplevt kunskapsövertag över kunden. Det här övertaget leder i princip alltid till att kunden behöver en lite dyrare sko med bättre stöd. Jag har aldrig hört talas om att någon fått höra att de skulle klara sig med en billigare sko. En pt:s rekommendationer om hur ofta klienten behöver träna med hjälp står ofta i direkt proportion till hur uppbokade de själva är. På mitt jobb just nu så hävdar konsulter att det finns valideringar som en del av vår personal behöver. Av en händelse säljer de också kurser som leder till de valideringarna. Allt det här är ganska fula exempel på säljtekniker som inte är helt ärliga. Det är sånt som göder cynikern i mig som inte tror att någon agerar utan baktanke.
För att förhindra att cynikern tar över helt och hållet försöker jag tillämpa lite DD, eller rimlig noggrannhet, i det mesta. Det är inte svårt att kolla om influencern får procent på dina köp innan du tror på deras rekommendationer. Det får de om de använder rabattkoder. De är till för att spåra, inte hjälpa. Man behöver inte misstro allt, men kollar man saker med lite rimlig noggrannhet så slipper man gå igenom livet som ett blåögd offer som inte fattar att de som säger sig hjälpa egentligen bara vill sälja och få sin provision.
