MAXstyrkas årskrönika 2022
När pandemin väl hade släppt taget om samhället kom en ny plåga, den här gången i form av en liten man med storhetsvansinne.
Jag sitter, precis som så många gånger förr, i min favoritfåtölj för att försöka sammanfatta året som har varit. Mina fötter är nerstoppade i ett par fårskinnstofflor som frugan gav mig i julklapp och även om snön som täckte marken under juldagarna nu är borta känns det ändå kallare än på länge. Under 2020 och 2021 hade Covid-19 huvudrollen och det här året har en tjomme vid namn Vladimir Putin tagit över stafettpinnen som samhällets ärkeskurk numero uno, likt en mindre karismatisk Jokern. Rysslands invasion av Ukraina har inneburit att tiotusentals människor har satt livet till och miljontals människor har tvingats på flykt till andra länder. För de ryssar som öppet visar sitt missnöje över invasionen väntar långa fängelsestraff. För vår del har kriget inneburit kraftigt höjda matpriser, skenande bränslekostnader och skrattretande elpriser. Låt oss hoppas att kriget inte blir en lika långdragen historia som coronapandemin.
Så, vad har hänt i mitt liv under året som har varit? Det mest omskakande för mig personligen hände under sommaren. Hela familjen drog då till Norge för att tillbringa ett par veckor i svärföräldrarnas stuga, något vi alltid brukar göra under semestern/sommarlovet. Vår tolvåriga hund Bambi (en oerhört snäll irländsk setter) hade fått några knölar i magen och innan vi åkte till Norge hade en veterinär tagit prover på tre av dessa knölar. Väl i Norge fick vi samtalet som bekräftade våra misstankar: två av tre knölar var elakartade tumörer. “Men de kommer inte ta död på henne på minst ett halvår” försäkrade veterinären.
Senare samma kväll började hon blöda och frugan åkte då in med henne till en lokal djurklinik som låg en dryg halvtimme från stugan. Där konstaterades det att Bambi hade fått livmoderinflammation och behövde avlivas på plats. Efter att ha diskuterat saken över telefon kom vi fram till att vi behövde ta med henne hem till stugan igen så att alla fick ta farväl av henne. Dagen efter åkte vi upp till det närliggande fjället där hon i möjligaste mån fick springa av sig, dricka friskt fjällvatten och njuta av det underbara sommarvädret en sista gång. Senare samma dag åkte vi in med henne till kliniken och tog farväl till vår håriga vän och familjemedlem. Det var en väldigt surrealistisk upplevelse att hålla om henne medan livet sakta lämnade hennes utslagna kropp.
Saknaden blev som väntat så pass stor att vi snart kom fram till att vi inte vill leva utan hund, så efter bara några veckor hämtade vi hem en rottweilervalp som fick heta Kodiak. Kodiak trodde först att han var en piraya (precis som de flesta andra valpar), men har sedan dess blivit mer av en nallebjörn istället för en nafs- och bitmaskin. Han har nu en lika självklar plats i familjen som Bambi hade.
Under året stod två tävlingar ut lite extra för min del. Den första tävlingen som jag vill lyfta är finalen av Sveriges Starkaste Man 2022. Jag och min trogne följeslagare och sidekick Jimmie Trywall åkte till finalen tillsammans och hade höga förväntningar på tävlingen då förra årets tävling blev en sådan succé. Tävlingen infriade våra högt ställda förväntningar och var välarrangerad, väldigt spännande och jämn. Till slut stod Andreas Ståhlberg som vinnare. Ett matigt (och försenat) tävlingsreportage kommer inom kort.
Det andra tävlingen som jag vill lyfta är MAX Grip Challenge 2022, mitt skötebarn sedan tolv år tillbaka. Den här gången fick jag ersätta Trywall (som inte alls vill vara min trogne följeslagare och sidekick när hans fruga fyller år) med min välartade son Gabriel. Gabriel fick den ärofyllda uppgiften att byta vikter mellan lyften, något han gjorde med bravur. MAX Grip Challenge är världens kanske mest anrika grepptävling med priser som få andra grepptävlingar kan mäta sig med och förhoppningsvis kör vi nästa år igen. Ett tävlingsreportage om MAX Grip Challenge 2022 kommer också inom kort.
Under året passade jag på att starta en techsajt som heter Techsajten.se. Jag har den senaste tiden inte hunnit med varken Techsajten eller MAXstyrka så som jag har velat då jobbet som lärare är lite extra hektiskt inför terminssluten då betyg och omdömen ska sättas, men det kommer bli bättre framöver. 2023 kommer nämligen bli ett annorlunda år för mig. Jag kommer vara föräldraledig större delen av året (från jullovet till sommarlovet) med vår dotter Junie som nu har hunnit fylla ett år. Det kommer bli både roligt och utmanande att ta hand om en nyfiken ettåring, en hormonstinn rottweiler och allt som har med hushållssysslor att göra, men målet är att kunna avsätta lite tid för webbsidorna också.
Årets julkalender signerad MAXstyrka Radio bestod som bekant av en rankinglista över tidernas bästa svenska atlet inom strongman och strongwoman. Jag och Trywall diskuterade ett tag om hur vi skulle värdera prestationer, meriter, rekord och annat väsentligt och till slut hade vi en lista som båda kunde stå för. Våra individuella listor såg lite annorlunda ut, men till slut var vi ändå relativt samstämmiga över resultatet. Vi får se om vi reviderar listan framöver, alternativt utökar den till fler namn.
På träningsfronten är det mer dött än någonsin. Mina axlar verkar aldrig vilja bli hela och min vänstra axel är sämre än på väldigt länge, trots mängder av besök hos rehabenheten inklusive diverse kortisoninjektioner. Lägg därtill en alltjämt dålig rygg som krånglar på veckobasis, märkliga känningar i fotlederna och allmänna krämpor som hör hemma på äldreboenden. Om det är manligt med skador är jag Sveriges svar på Chuck Norris. Jag börjar frukta att jag aldrig kommer kunna pressa något igen eller styrketräna överhuvudtaget och den tanken smärtar mig nog ännu mer än själva axelproblematiken. Kan 2023 vara året då allting vänder? Låt oss hoppas det.
Jag vill i vanlig ordning ta tillfället i akt och tacka alla som på något sätt bidrar till att göra MAXstyrka till Sveriges bästa kraftsportssajt. Stort tack till cigarrkonnässören och demonspeakern Anders Axklo som alltid levererar kvalitativa krönikor av högsta kvalitet, stort tack till min bitvis trogna sidekick Jimmie Trywall som bjuder på fräckisar och annat otyg i MAXstyrka Radio, stort tack till alla sponsorer och till alla som har varit inne på MAXstyrka.se och följer oss på sociala medier!
/Andreas Johansson
Här kommer MAXstyrkas årsbästalista:
Årets manliga atlet – Andreas Ståhlberg
Vi minns när Johannes Årsjö kämpade sig igenom den avslutande stenserien i finalen av Sveriges Starkaste Man 2017 med en halvt avdragen bicepssena och lyckades med nöd och näppe vinna tävlingen för nionde året i rad. Vi minns också när Anna Rosén slet av bicepsen under de inledande grenarna i Världens Starkaste Kvinna 2012 och trots det lyckades ta bronset i tävlingen. I år gjorde Andreas Ståhlberg om samma bedrift. Han slet nämligen av en stor del av bicepssenan under den andra grenen, men genomförde trots det de fyra återstående grenarna och lyckades knipa titeln. Årets manliga atlet är Andreas Ståhlberg.
Årets kvinnliga atlet – Anna Harjapää
Anna var nervös inför årets final av Sveriges Starkaste Kvinna. Enligt hennes make och coach Magnus Harjapää hade han aldrig sett Anna så nervös innan. Hon hade dock ingen anledning att vara speciellt nervös, för med fyra grensegrar var segern och titeln fixad på ett ytterst övertygande sätt. Hon bevisade under året att hon inte bara är Sveriges starkaste kvinna, utan även en av världens starkaste kvinnor. Anna Harjapää förtjänar därmed att ta hem kategorin som årets kvinnliga atlet.
Årets snubbla på mållinjen – Fredrik Johansson
Han har aldrig varit speciellt nära att ta titeln som Sveriges Starkaste Man. Skador, sjukdomar och nervositet har alltid satt käppar i hjulet för Fredrik, men i kvalen och andra tävlingar har han visat vilken enorm kapacitet han har. När han under årets SSM-final såg ut att gå mot en efterlängtad pallplats och även titeln var vi många som höll tummarna lite extra för Fredrik. Inför den sista grenen ledde han tävlingen, men närmre än så kom han inte det här året heller. Bicepsfästet rök av när han lyfte upp den enorma drängastenen och han bevittnade då hur både titeln och pallplatsen försvann. Jag tror att alla, inklusive de som kom på pallen, unnar honom titeln och med tanke på hur bra han var under de fem första finalgrenarna blir han ett namn att räkna med 2023, bara kroppen håller.
Årets comeback – Andreas Ståhlberg
Andreas Ståhlberg gjorde i år en comeback efter en avsliten hälsena. Vi såg tidigt under kvalen att han menade allvar och när finalen närmade sig var han en av dem som på papperet skulle aspirera om en medalj. Hans comeback räckte som bekant till guldet och sällan har väl en comeback känts så självklar.
Årets mest saknade – Marcus Yngvesson och Johan Espenkrona
Det var ju tänkt att Marcus Yngvesson skulle försöka försvara sin titel från 2021, men en segdragen förkylning tvingade honom att avböja sin medverkan i årets final. En annan som är lika självskriven i finalen är förra årets silvermedaljör Johan Espenkrona. Både Marcus och Johan lyfter vilken tävlingen som helst med sin närvaro och vi håller tummarna för att båda två tävlar i finalen nästa år.
Årets genombrott – David Ebbeke
David Ebbeke var ett namn som vi inte trodde speciellt mycket på inför SSM-finalen, men han bevisade med sin femteplats att han inte bara hör hemma i finalen utan att han också kan slåss om en pallplats. Det kommer bli väldigt intressant att se vad han kan göra under 2023.
Årets mest överlägsna – Cim Johansson och Fia Reisek
I MAX Grip Challenge 2022 var det bara en atlet som lyfte mer än 173 kg, nämligen greppmonstret Cim Johansson, Efter att han som enda man hade lyft 183 kg och därmed vunnit tävlingen valde han att även lyfta 193 kg, något han gjorde utan större problem. Han gjorde sedan ett bra försök på 198 kg, men det gick inte den här dagen. En kross var det likväl och årets mest överlägsna prestation var ett faktum. Kategorin delar han med Fia Reisek som var lika överlägsen i damklassen. Fia lyfte imponerande 103 kg med mersmak, och det gjorde inte ens samtliga manliga atleter. Oerhört imponerande, som vanligt, och väl värd kategorin som årets mest överlägsna.
Årets skägg – Jimmie Trywall
Vem hade kunnat tro att Trywall, mannen vars fräckisar bör märkas som hälsovådligt gods, skulle lägga beslag på den här kategorin? Den nyexaminerade lokföraren innehar nämligen ett väldigt ståtligt skägg, och när han har duschat bort snusrester och såsklumpar från skägget är det både vackert, tätt och manligt. Årets skägg sitter alltså i Trywalls anlete.
Stort tack för det här året! Må 2023 överträffa tidigare år med hästlängder och mest fantastiska året någonsin!
Techsajten.se - Sveriges nya techsajt
Alla som har följt MAXstyrka genom året har sett att jag titt som tätt har lagt upp tester och nyheter om träningsprodukter, oftast hörlurar ämnade att träna med. Recensionerna har varit uppskattade, och jag har känt att det vore kul att skriva om annan teknik som inte har med träning och styrka att göra såsom mobiltelefoner, högtalare, datorer, EUC och andra roliga techprodukter. Därför har jag under en längre tid jobbat med det som skulle komma att bli Techsajten.se. Där kommer jag lägga upp technyheter, artiklar, tester och tävlingar.
Det här innebär egentligen ingenting för MAXstyrka. Jag kommer fortsätta bevaka strongman och kraftsport i Sverige, vi kommer fortsätta släppa podcastavsnitt i MAXstyrka Radio och vi kommer fortsätta arrangera MAX Grip Challenge m.m. Dessutom kommer jag fortsätta testa och recensera träningsprodukter här. Om ni vill stötta mig får ni gärna gå in och gilla och följ Techsajten på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube. Stort tack!
MAXstyrkas årskrönika 2021
2021 skulle i kölvattnet av 2020 bli den revansch mänskligheten behövde, men även detta år präglades av Covid-19. Bättre lycka nästa år kanske?
Jag sitter, likt traditionen kräver, i favoritfåtöljen (en så kallad “reclinersoffa”) med en välkyld julmust för att samla mina tankar över det gångna året. 2020 var färgat av Covid-19, och 2021 har varit en direkt förlängning av det året. Coronapandemin har som bekant inte släppt taget om samhället, trots omfattande restriktioner, lockdowns, bildstöd för hur man tvättar händerna, vaccineringar, karantäner, munskydd och vaccinationspass. Man undrar ju vad som ska till innan pandemin ger upp. Är det dags för den gamla klassikern Aloe Vera att återigen bekänna färg, eller ska någon husmorskur i stil med honungsvatten spetsad med ingefära och vitlök bli räddningen?
Nej, nu lämnar vi pandemin. En hel del har hänt i mitt liv under det gångna året, en del fantastiska företeelser och en del händelser som var mindre bra.
Sommaren 2020 skulle jag och min underbara sambo Ingvild (ja, hon kommer ursprungligen från Norge) gifta oss var det tänkt. Det blev framskjutet på grund av pandemin, och inte heller detta år blev det av (av samma anledning). Istället valde vi att utöka vår familj. För lite drygt tre veckor sedan fick vi en dotter vid namn Junie vars frisyr kan jämföras med den hos Don King. Hälften av hennes 3750 gram bestod av hår, enligt en skojfrisk barnmorska. Utöver ett imponerande hårsvall kan jag konstatera att hon än så länge är av den lugnare sorten, den typ som sover, äter och bajsar på repeat. Det tackar vi för.
En höggravid sambo betydde också att jag för första gången på över tio år missade att vara på plats under finalen av Sveriges Starkaste Man. Istället fick jag finna mig i att se tävlingen från samma fåtölj som jag sitter i just nu via Kraftkamps eminenta livestream. Årets final var en rafflande sådan där utgången var osäker från det att fjolårsmästaren Johnny Hansson slet av sitt bicepsfäste och fick bryta tävlingen till dess att den sista stenen lades upp på podiet.
Jag bytte under året arbetsplats och började arbeta på en skola i en grannkommun. Trots att reslängden har mer än tredubblats så trivs jag väldigt bra på den nya skolan.
För MAXstyrkas del har det rullat på lite lugnare än vanligt, mycket beroende på graviditeten. Det har blivit ett gäng nyheter, reportage och recensioner, men det som kanske stod ut lite extra var vår julkalender. Det här året hade vi nämligen proppat vår julkalender med ett gäng tävlingar där den totala prissumman uppgick till nära 10.000 kronor! Julkalendern återkommer såklart även nästa år, och då ska vi försöka ha med ännu fler tävlingar.
Jag vill såklart ta tillfället i akt och tacka alla som på något sätt bidrar till att göra MAXstyrka till Sveriges bästa kraftsportssajt. Stort tack till demonspeakern och krönikören Anders Axklo som alltid levererar krönikor av ytterst hög kvalitet, stort tack till min mansfruga Jimmie Trywall som bjuder på snusk i MAXstyrka Radio, stort tack till alla sponsorer och till alla som har varit inne på MAXstyrka.se och följer oss på sociala medier!
/Andreas Johansson
Här kommer MAXstyrkas obligatoriska årsbästalista:
Årets manliga atlet – Marcus Yngvesson
Att inneha titeln “Sveriges Starkaste Man” kommer med ett ansvar, ett uppdrag att representera- och vara talesperson för sporten i Sverige. Det passar årets mästare Marcus “Buktryck” Yngvesson som handen i handsken. Hans genuina och gemytliga framtoning i kombination med brutal råstyrka kan liknas vid seriebjörnen Bamse. Det är en referens även Marcus har anammat. På hans egen hemsida buktryck.se möts man nämligen av citatet: “Den som är stark måste också vara snäll”. Marcus Yngvesson är vår tids Bamse och Årets manliga atlet.
Årets kvinnliga atlet – Fia Reisek
Det var nog många armbrytare världen över som gladde sig över att Sverige officiellt bröt med WAF och anslöt sig till IFA. Det betydde ju att de slapp möta våra svenska atleter, något som annars ofta resulterar i sämre placeringar. De här året valde dock en grupp svenskar att ändå åka till WAF-VM i Bukarest, Rumänien, för att möta världens absolut bästa armbrytare. En av dem som åkte var Fia Reisek, och som väntat åkte hon hem med ännu ett VM-guld. Årets kvinnliga atlet är världens bästa Fia Reisek.
Årets mest saknade – Martin Forsmark
En SSM-final utan den urstarka konstapeln som går under namnet Martin Forsmark är som gräddsås utan grädde. Efter fjolårets andraplats i Sveriges Starkaste Man valde Forsmark att ta en stunds välbehövlig vila och återgå till ritbordet för att skissa fram modellen för Forsmark 2.0. Martin Forsmark är alltid farlig i vilken strongmantävling som helst, och när han har fått förbereda sig i ett helt år extra kan det bli precis hur bra som helst. Nu är vi väldigt spända över att få bevittna hans comeback i SSM-finalen 2022. Något säger mig att hans förberedelser inte kommer vara förgäves.
Årets snöpligaste sorti – Joachim Kvick
Årets upplaga av Sveriges Starkaste Man skulle inledas med ett nytt svenskt rekord i apollonpress, och den som på papperet skulle ta rekordet var Joachim Kvick. Joachim innehar nämligen Sveriges starkaste axlar, kanske genom tiderna, och visst såg det lovande ut. Kvick slängde upp 130 kg, bollade upp 150 kg och stänkte upp 170 kg. Även 180 kg åkte självsäkert upp utan att han behövde lägga i den sista växeln, och efter att han hade pressat upp stången på raka armar, markerat i toppläget och sedan släppt ner stången ryckte han på axlarna för att visa att det fanns betydligt mer i tanken den här dagen. När han sedan var på väg ut ur arenan kallade domaren tillbaka honom och menade att han hade släppt stången innan han hade fått nedsignal: lyftet var underkänt. Många ansåg att det var en ren domarmiss (därom tvista de lärde), och Kvick fick därför försöka göra om lyftet innan tiden gick ut. Han drog då på sig en skada som inte bara innebar att han inte kunde göra ett rekordförsök utan tvingades också bryta hela tävlingen. Nu hoppas jag att någon arrangör ger honom möjlighet att slå rekordet under 2022 istället.
Årets humor – Johan Liljebladh
Frukt är nyttigt godis, sas det när jag gick i skolan. Det är något som favoriten Johan Liljebladh också har hört. Han har under året testat fem olika frukter (satsuma, banan, passionsfrukt, pumpa och apelsin med nejlikor) under något han kallar för “Fruktstund”. Detta har han sänt på Instagram (där han heter johnjohnclimps). Om ni inte redan har sett det råder jag er att göra det direkt! Årets humor går därmed till Johan Liljebladh, och vi får hoppas att Fruktstund fortsätter under 2022!
Årets radioprofil – Andreas Guiance
Det finns människor som verkligen är gjorda för sitt jobb, där professionalitet genomsyrar allt man gör. Själva definitionen av detta stavas Andreas Guiance. Han har sin bas i Tyngre där han tillsammans med sin nästan lika skäggiga och frispråkiga parhäst Alex Danielsson driver den eminenta träningspodden Tyngre Radio. Hans självklarhet framför micken saknar motstycke i Sverige, och vi på MAXstyrka har haft den stora äran att regelbundet (men allt för sällan) få ha honom som gäst i MAXstyrka Radio, och vi som radioamatörer kan bara drömma över att någon gång komma i närheten av den professionalitet Guiance besitter. Andreas Guiance är Årets radioprofil.
Årets arrangör – Kraftkamp
Kraftkamp debuterade som arrangörer för Sveriges Starkaste Man-finalen, och som de gjorde det! Lovorden haglade in över den välarrangerade finalen, den påkostade livesändningen, den bombastiska inramningen och de roliga grenarna. För första gången sedan 2009 missade jag att se finalen på plats (på grund av en höggravid fruga), och då var det tur att Kraftkamp bjöd på en livestream av världsklass. Utöver SSM-finalen har de arrangerat strongmantävlingar flitigt under året och gjort ett enormt stort jobb för sporten i Sverige. Årets arrangör är Kraftkamp.
Årets comeback – Peter Rundberg
Det ska inte gå att ha ett uppehåll på nära ett decennium och sedan, som 48-åring, ta sig till finalen av Sveriges Starkaste Man. Men det var precis det Peter Rundberg gjorde. Peter kvalade in i finalen genom sin femteplats i Sjöbo-kvalet och väl i finalen tog han en imponerande sjundeplats. Årets comeback är därmed given, och med tanke på vilken formkurva “Pappa Björn” har finns det en stor chans att vi får se honom i finalen även nästa år. Kommer han få det tufft att ta sig dit? Nej, det kommer bli lätt. Hååå, vad lätt!
Årets sponsor – Gymkompaniet
Vi har nu spelat in över 150 avsnitt av MAXstyrka Radio. Under de senaste åren har Gymkompaniet varit vår ständige följeslagare som har möjliggjort radion, och det är vi såklart oerhört tacksamma över. Gymkompaniet har under året också sponsrat olika kraftsportevent, både stora och små, och alltså möjliggjort även de tävlingarna. De gillar med andra ord strongman och kraftsport. Ett ytterligare bevis på det är att de har börjat producera egen strongmanutrustning under namnet Swedish Power Equipment (som de säljer på gymkompaniet.se). Gymkompaniet är Årets sponsor.
Årets skägg – Magnus Samuelsson
En annan som i år gjorde comeback, men utan att dra på sig lyftarbältet, var legenden Magnus Samuelsson. Magnus var (tillsammans med Anders Axklo och Daniel Rubin) expertkommentator i Sjöbo-kvalet. Med evenemangets mest deffade torso och en längd på två meter gav han ett imponerande intryck, men det var framförallt hans täta ansiktsbehåring som stal showen. Skägget var tätt och sådär lagom ansat, utan att manligheten tog stryk. Sveriges mest meriterade strongman har nu ännu en titel att lägga till samlingen, nämligen den för Årets skägg.
Därmed tackar jag er alla för det här året! Vi gräver ner resterna av 2021 och hoppas att 2022 blir det bästa året någonsin!
Chefen kåserar - Därför hoppar jag årets final av SSM
Det finns en hel del traditioner som jag inte gärna gör avkall på. Att fira julafton med familjen är en sådan sak. Att se finalen av Sveriges Starkaste Man på plats är en annan. Den senare traditionen kommer jag med största sannolikhet tvingas hoppa över i år, men det kanske inte är en så stor uppoffring ändå när allt kommer till kritan. Låt mig förklara.
Den första finalen av Sveriges Starkaste Man som jag såg live på plats var den i Trollhättan 2010. Jag fick då se hur en hungrig Johannes Årsjö försvarade sin titel från 2009 och vann i överlägsen stil. Under sitt segertal tackade han citat: “sin nya flickvän som är det bästa som har hänt honom hittills i sitt patetiska liv”. Johannes skulle sedermera abonnera på titeln i nästan ett helt decennium, trots skador som gjorde sitt bästa för att förtidspensionera mästaren. Det som till slut satte spiken i kistan för karriären var dock inte en skada, utan något helt annat. Johannes uppladdning inför finalen 2018 som skulle ge honom sin tionde raka titel, som skulle få honom att gå om Magnus Samuelsson i antal SSM-titlar, hade nämligen gått bättre än på länge. Han var stark, relativt skadefri och inställd på att ro hem sitt tionde raka guld.
Men, i samma veva som tävlingen skulle äga rum skulle hans flickvän Jannie, samma flickvän som han tackade åtta år tidigare, föda deras fjärde barn. Johannes tog då valet att istället för att tävla, och med stor sannolikhet skriva in sig i historieböckerna som den första att ta tio raka SSM-titlar, vara med sin flickvän under förlossningen. Där och då lär han säkert ha tänkt efter både en och två gånger om hur han skulle göra, men alla håller nog med om att han tog rätt beslut den där oktoberdagen. Familjen går trots allt alltid före idrottsliga framgångar.
Vad har då det med mig att göra? Jo, om allt går som det ska kommer vår familjekonstellation utökas med en bebis i början av december. Förlossningsdatumet är beräknat till två veckor efter finalen, men mycket kan såklart hända där. Det är inte ovanligt att bebisar väljer att titta ut innan- eller efter beräknat datum. Det finns också en risk att jag drar hem något illbattigt virus som kan göra mig eller frugan sjuk lagom till förlossningen om jag åker och ser finalen på plats, vilket hade kunnat innebära att jag inte kan vara med på sjukhuset och stötta frugan under förlossningen. Därför ser det ut som att jag kommer tvingas avstå att se årets final live, hur mycket det än tar emot. Till saken hör att jag, till skillnad från Johannes, inte har någon “winning streak” att försvara, ingen karriär som står på spel och ingen möjlighet att bli legendarisk. För min del blir det alltså ett jämförelsevis enkelt val att hoppa årets final för att istället se livestreamen i soffan, precis som Johannes Årsjö hade gjort. Till alla er som inte ska ha en unge i samma veva råder jag er till att skaffa biljetter så snabbt som möjligt (de finns att köpa här), för det här kommer bli en fantastisk tävling!
MAXstyrkas årskrönika 2020
Har det någonsin varit mer lämpligt att ringa ut ett år än just 2020? Jag tror inte det. Nu kör vi!
Jag har i detta nu placerat mina odeffade skinkor i favoritfåtöljen för att, i sällskap med ett glas Pepsi MAX, försöka sätta ord på hur året har varit. 2020 kommer gå till historien som ett riktigt skitår där många människor föll offer för Covid-19. Coronapandemin medförde att människor panikartat bunkrade upp toalettpapper, mjöl och pasta, mängder av småföretag tvingades varsla sina anställda och sedermera försättas i konkurs, vårdpersonal tvingades initialt jobba utan tillräckliga skyddskläder och Dr. Alban skrev en hyllningslåt till Anders Tegnell. Arenaläktare, teatrar och mässhallar gapade tomma när idrottsevenemang, konserter och offentliga evenemang tvingades ställas in samtidigt som influencers och annat löst folk festade som aldrig förr. Regeringen med Stefan Löfven i spetsen försökte å sin sida stoppa virusspridningen genom att påtala vikten av att tvätta händerna och att inte hångla med snoriga människor som man inte känner.
Samtidigt passade en del grupper på att utnyttja coronapandemin för att ragga medlemmar, omvända folk och kränga produkter på tvivelaktiga sätt. Djurrättsaktivister basunerade ut att kött- och mjölkindustrin är de största bovarna för att framkalla pandemier och således borde människor sluta äta animalier, 5g-motståndare hävdade att det var 5g-master som gjorde folk sjuka och inte något virus (även där 5g-master inte finns), invandringskritiker hävdade att pandemier har med invandring att göra och många skeptiker (läs Facebookkrigare och vaccinmotståndare) hävdade att Covid-19 var en lättare form av den vanliga säsongsinfluensan. I samma veva försökte Katrin Zytomierska kränga fiskolja till oroliga människor med löftet att oljan garanterat hjälper mot Covid-19, något hon sedan fälldes för.
Det är dock inte bara statusar om illbattiga virus, konspirationsteorier och grundlösa påståenden som har synts i flödet under året. 3D-foton och ordet “villhöver” har tyvärr fått fäste ordentligt på sociala medier och överanvänds likt lössnus av Trywall. Vågar vi hoppas att dessa styggelser försvinner under 2021?
För min del har det trots allt varit ett ganska bra år. Förvisso tvingades jag skjuta upp mitt och min fantastiska flickväns efterlängtade bröllop på obestämd framtid (då hälften av gästerna bor i Norge och gränserna var stängda), MAX Grip Challenge tvingades ställas in efter nio raka år och vi har inte kunnat tillbringa någon tid i Norge under året, men jag har i alla fall inte blivit sjuk (än). Jag tog min lärarexamen i somras (examensfesten uteblev såklart) och har sedan dess arbetat som lärare i matte och NO, något som jag trivs väldigt bra med.
Mycket talar för att 2021 blir ett ovanligt återhållsamt år tills dess att viruset har tyglats. Det återstår också att se hur effektivt det nya coronavaccinet är. Förhoppningsvis kan livet återgå till det normala någon gång under nästa år, men tills dess bör såklart alla agera med sunt förnuft, det vill säga hålla avstånd, hålla affärsbesöken till ett minimum, i en så hög grad som möjligt arbeta hemifrån och inte bedriva otukt med främmande människor.
Jag vill som brukligt rikta ett väldigt stort tack till alla som på något sätt bidrar till att göra MAXstyrka till Sveriges bästa kraftsportssajt. Stort tack till Sveriges främsta speaker och krönikör Anders Axklo som varje vecka bjuder på tänkvärda kåserier i sina fredagskrönikor, stort tack till snus- och såskonnässören Jimmie Trywall för alla tokerier han bidrar med i MAXstyrka Radio, stort tack till alla sponsorer och till alla som har varit inne på MAXstyrka.se och följer oss på sociala medier!
/Andreas Johansson
Här kommer MAXstyrkas obligatoriska årsbästalista:
Årets manliga atlet – Johnny Hansson
Johnny Hansson brukar kallas för “Handsome Hansson”, “jätten för Årjäng” och “den värmländska svärmorsdrömmen”. Att han är stor och vacker vet vi, likaså att han har potential att kunna vara riktigt bra, men vi är många som under åren har undrat när han ska blomma ut på riktigt och visa vad han verkligen går för. Årets upplaga av Sveriges Starkaste Man såg på förhand inte ut att vara upplagt för honom då få av hans bättre grenar var med. Han överträffade dock sig själv och dominerade tävlingen rakt igenom på ett väldigt övertygande sätt. Det här året var han inte bara stiligast; han var starkast också, och årets manliga atlet går därmed till Johnny Hansson.
Årets kvinnliga atlet – Cassandra Annergren
Att hävda att Cassandra Annergren är en talang är en underdrift. Hon är snarare ett fenomen. Att som sjuttonåring vinna Sveriges Starkaste Kvinna 2020 i klassen -82 kg är i sig en bragd, men att dessutom vinna fem av sex grenar, trots riktigt bra motstånd, tar det till en helt annan nivå. Hon drar redan nu över 200 kg i marklyft, promenerar med 280 kg ok och springer med farmersväskor på 135 kg per hand (!). Cassandras utvecklingskurva verkar dessutom inte kunna stanna av, så om hon inte skadar sig framöver har hon alla möjligheter att bli världens starkaste kvinna – genom tiderna. Årets kvinnliga atlet stavas Cassandra Annergren.
Årets referat – Christian Olsson
Det ska sägas; Anders Axklo och Andreas Guiance är klockrena som kommentatorer, i synnerhet när det handlar om strongman. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att de är minst lika bra som Arne Hegerfors, Robert Perlskog och de andra kommentatorslegenderna. De kan strongman utan och innan, men jag och Trywall hade en tanke om hur det hade låtit om en expertkommentator från Sveriges Radio hade fått kommentera finalen av Sveriges Starkaste Man, utan att någonsin har sett en enda strongmantävling tidigare. Vi ringde därför upp kommentatorsesset Christian Olsson som fick referera valda delar av SSM-finalen 2020. Hur gick det då, undrar ni? Det blev närmast legendariskt. Resultatet kan ni lyssna på i avsnitt 134 av MAXstyrka Radio.
Årets mest saknade – Martina Andersson
Martina Andersson vann förra året tävlingen Världens Starkaste Kvinna i klassen -82 kg. Utöver det har hon vunnit både Europas- och Sveriges Starkaste Kvinna. Vad gör man då när man redan har vunnit allt som går att vinna? Sadlar om till byggning (womans physique), skulle det visa sig. Martina bytte truckpullselen mot glittriga poseringskläder, gristunga lågreppare mot strikta högreppare och gainers mot kvarg. Resultatet skulle sedan ha exponerats under Luciapokalen, men på grund av pandemin fick tävlingen tyvärr ställas in. Något säger mig att hon skulle ha vunnit även Luciapokalen…
Årets “snubbla-på-mållinjen” – Martin Forsmark
Finalen av Sveriges Starkaste Man 2020 gick inte vägen för konstapeln Martin Forsmark. Något stämde inte (trots att han kom tvåa), men han fortsatte putsa på formtoppningen inför sin comeback i Världens Starkaste Man som skulle gå av stapeln senare under året, och visst såg det ljust ut för honom veckorna innan han skulle flyga ner till Florida. Vi var många som hade tippat en finalplats för Forsmark. Tyvärr ville det sig inte bättre än att han bara dagar innan avfärd drabbades av Covid-19 och tvingades riva flygbiljetten. Snopet och väldigt tråkigt såklart. Nu håller jag tummarna för att 2021 blir ett betydligt bättre år för Martin Forsmark.
Årets galning – Peter Svedberg
Strongman är en sport som är kantad av skador. Avslitna muskelfästen, bristningar, stukningar och frakturer är närmast obligatoriska inslag om man tränar och tävlar i en någorlunda hög klass. Kubiken Peter Svedberg anser tvärtom att strongman har för få inslag av riskmoment, och det har han under året rått bot på genom att köra olika versioner av circus dumbbell. Några exempel är circus dumbbell på inlines, ståendes på en atlassten och ståendes på en apollonstång. Han har också kört knäböj på inlines och kört både ok och stockpress på skateboard. Årets galning är därmed Peter Svedberg.
Årets humor – MAXstyrkas julkalender
Ja, jag vet att det kan tyckas vara egocentriskt att prisa något som man själv har gjort på det där sättet, men jag väljer ändå att oblygt och skrytsamt hylla vår julkalender, för julkalendern blev riktigt lyckad. 24 luckor, innehållandes 24 mer eller mindre bra fräckisar signerat allas vår fräckisguru Trywall, var vad många lyssnare hade efterfrågat, och tillsammans med den egengjorda jingeln och grafik tycker jag att vi nådde hela vägen. Sanningen är att vi bestämde oss för att ha en julkalender sista veckan i november, och nästa år kommer vi börja planera för den långt tidigare. Ja, julkalendern kommer komma tillbaka nästa december, var så säker.
Årets skägg – Johan Espenkrona
I en sport där skägg är mer regel än undantag krävs det något utöver det vanliga för att stå ut från mängden. En vars skägg på senare år har nått episka proportioner är Johan Espenkrona som passande nog går under namnet “skäggtomten”. Skägget kan liknas vid pälsen hos en jak, där täthet, längd och karaktär är nyckelord. Skägget är kanske inte det mest välansade, och det ser kanske inte ut att lukta liljekonvalj, men den stenhårda vikingalooken väger tungt. Årets skägg går därmed till Johan Espenkrona.
Stort tack för det här året! Nu rullar vi ut den röda mattan och håller tummarna för att 2021 kommer bli ett riktigt bra år.
