Man smickrar gärna sig själv
Jag är på plats tillsammans med över 250 andra för vad som ser ut att bli ett fantastiskt SM i armbrytning. För fjärde gången hålls mästerskapen i Vimmerby Mässhallar, och den gemytliga stämningen under invägningsdagen beror till stor del på det. Anläggningen är både smidig och trevlig att vara på, med boende, restaurang och tävlingsarena på samma ställe. Annars är det lätt att invägningsdagen inte präglas av idel glada miner, eftersom armbrytning är en viktklasssport. Den är dessutom en viktklasssport präglad av en hel del hobbyutövare, som brukar komma på lite försent att det kan vara vanskligt att väga in sig på en vikt som ligger under det man annars brukar trava omkring och väga till vardags.
Här kommer begreppet deffning in, som ett alldeles felanvänt ord som de flesta i träningsvärlden vet härrör från byggningen, och som har sin rot i definiera. Det betyder alltså att definiera musklerna, alltså plocka bort överliggande fett för att musklerna ska kunna definieras bättre rent visuellt. Visst har vi elitarmbrytare som är knackhårda i kroppen på den vikten de ska tävla, men det är sällan just de som gör en stor affär av att det. De brukar snarare ha bra koll på hur de kommer in med maximal effekt, och det innebär nästan aldrig att gå på kaloriunderskott de sista dagarna innan man ska prestera. Desto fler är de som i en kombination av bristande självinsikt och gott självförtroende anmäler sig i den viktklass de vill väga in, och sen lever i förnekelse tills det är bara några veckor kvar, varvid det blir salladsblad och magert protein, för att sedan basta bort det sista.
Även jag har deltagit i cirkusen i år, med den tydliga övertygelsen att det är viktigare för mig att verkligen stå i protokollet på -95 kilo än hur det går för mig i armbrytningen. Där är den helt ärliga bedömningen att jag är helt chanslös utan ett direkt ingripande från Gud, och det tror jag ärligt talat är mycket att hoppas på. Så även om jag sprungit och tränat på gymmet, och hållit sparsmakad mager kost de sista veckorna så kan det jag har gjort knappast kallas deffning. Snarare medelålderskris, liksom det mesta andra jag håller på med i träningsväg.
Det jag velat åstadkomma är helt enkelt lite självsmicker, vilket är det jag tror driver även de av mina armbrytarsyskon som inte har åldern inne att skylla på medelålderskriser. Jag ska ju tävla på SM, är atlet, tränar och håller koll på vikten. Nej, hade jag varit atlet på den nivå jag smickrar mig själv med, och hållit koll på vikten, så hade jag inte behövt ”deffa” de sista veckorna, utan kunnat maxa prestandan istället för att panikbanta mot att ens få vara med i den viktklass jag anmält mig till. Nu är jag dock invägd, klar och på plats, och känner mig smickrad över att vara med, även om det är jag själv som stått för smickret. Man tar det man får.
Det kan vara verkligt inne i huvudet
För den som tränar regelbundet uppstår det vare sig man vill eller inte en massa mätpunkter som man mer eller mindre medvetet håller koll på. Det behöver inte innebära uttalade uppsatta mål, de uppstår av sig själva. Just nu har arbetsmiljögruppen på mitt jobb hittat på en friskvårdsinsats med hjälp av trapporna upp till kontoret. Vi finns på fjärde våningen, således fyra rejäla stentrappor upp. Det är precis tillräckligt mycket för att man ska välja att åka hiss till vardags, och därför är det rådande påhittet i det närmaste genialiskt. Varje gång som man går uppför trapporna istället för att ta hissen så får man lägga sitt namn på en fingerad lottsedel i en burk. För att förhindra mygel är det begränsat till två gånger om dagen, en vid ankomst och en på lunchen.Vid fastans slut dras vinnare ur burken, och sjangdobla priser tillhandahållna av arbetsgivaren delas ut.
Så långt händer det faktiskt i verkligheten. Inne i mitt huvud däremot tillförs en dimension. Eftersom jag springer till jobbet och därmed redan är svettig och ombytt vid ankomst så tyckte jag inte att det räckte med att ta trapporna, det ska gå fort också. Alltså skriver jag även en tid på mina lappar, i skrivandes stund är gällande personbästa 25,8 sekunder från start tills jag sätter foten på fjärde våningen. Det är bara jag som gör det, det har ingen bärighet på utlottningen, och mina tider på lapparna är helt obegripliga för andra, eftersom det inte finns något annat att mäta mot. Inne i mitt huvud är det dock en mycket verklig faktor. Jag är likadan med mitt vardagliga springande. Det händer att jag inte springer dörr till dörr, utan bryter och promenerar ibland. Däremot aldrig när som helst, bara vid jämna km. I mitt huvud är det därmed ett beslut, och inte bara att jag slutade springa.
Det sägs att coach Josef nu och då åker tillbaka till gymmet om han i efterhand kommer på att han räknat fel och missat något rep eller set. Det måste göras klart, helt enkelt. Den rent vetenskapliga skadan av att springa 4,9 km istället för 5 är nog marginell, precis som om set 14 avslutades på 11 eller 12 rep. Inne i huvudet kan det dock vara en värld av skillnad, på riktigt. Det är lätt att göra sig lustig över det här, och börja prata neuropsykiatriska diagnoser eller Rainman, men faktum är att det kan vara något av det mest användbara som finns. Bara för att ett villkor eller en mätpunkt bara finns inne i huvudet så betyder det inte att den inte är verklig. För den som använder det är det ju högsta grad verkligt. Dessutom så är det så att all framgång, allt som någon människa någon gång i historien har gjort till verklighet, har först varit verkligt inne i huvudet. Nyckeln till att nå framgång, i träning eller idrott såväl som livet i övrigt, är inte att anpassa huvudet efter verkligheten, utan att anpassa verkligheten efter huvudet.
Det finns alltid något att glädjas över
Jag tycker att de olika varianter på hur man betraktar ett halvt glas vatten är väldigt förenklade. Inget faktum existerar oberoende av sitt sammanhang, och hur vi betraktar eller beskriver en viss företeelse beror väldig mycket på omständigheterna. Hur man betraktar det där glaset har med andra ord väldigt lite med att göra hur man är som person, och betydligt mer i vilket sammanhang det är. Förväntar man sig ett tomt glas så dras naturligtvis uppmärksamheten till att det är till hälften fyllt. Förväntar man sig ett fullt glas så uppmärksammar man att det är till hälften tomt. Har man bett om en fyra whiskey så är ett halvt glas rätt mycket, är man törstig och får ett halvt glas vatten så är det rätt lite. Omständigheter, inte personlighet, alltså.
Likadant är det med hur vi betraktar våra träningsresultat. Håller man på med tillräckligt mycket olika aktiviteter och mätpunkter så finns allt i ett sammanhang. Just nu tror jag mig befinna mig på den platå man så småningom hamnar på när man försöker att förbättra både löpning och bänkpress. De tenderar att motverka varandra, men jag har länge varit på en så låg nivå på båda att det inte alls varit omöjligt att utvecklas parallellt. Det verkar det dock vara slut med. Min löpning var väsentligt bättre för 1- 1,5 år sedan, men då var min bänk betydligt sämre. Kroppsvikten spelar naturligtvis in här, det skiljer 6-7 kilo som kommer väl till pass i bänkandet, men är jobbigt att släpa på i springandet. Till detta ska läggas att jag nyss bestämde mig för att även i år delta i grand master -95 på SM i armbrytning, vilket aktualiserade även vikten som något som påverkar mitt bildliga halva glas vatten. Till invägningen är det nu 3,5 kilo och två veckor kvar, vilket i sig inte är något oöverstigligt. Det är ett halvt glas vatten. Däremot har jag inte tänkt att sluta vare sig springa eller bänka under de kvarvarande veckorna, vilket ger lite olika synvinklar på glaset. Ur ett bänkperspektiv är glaset troligen halvtomt under den här tiden, medan det ur löpningsperspektiv är halvfullt.
Ur armbrytarsynpunkt är det varken eller, jag har inga illusioner om min prestanda där, jag vill mest vara med, och vill inte förlika mig med att gå upp en viktklass sedan i fjol.
Givet att min fixa idé om att vara med i armbrytningen komplicerar min övriga utveckling just nu så får jag se till andra områden för att hitta något att vara glad över som inte väcker vattenglasfrågan. Lyckligtvis ger Garminklockan en uppsjö med information som är mer eller mindre nördig, och som inte ställer olika utvecklingskurvor mot varandra. Det som genom bredden i träningsaktivitet ändå har förbättrats är min vilopuls. Den har alltid varit låg, men utan drastiska hopp så har den ändå sjunkit till en nivå när nattsömnen i det närmaste är någon form av koma. Jag får vara glad åt det så länge, medan jag filosoferar över vattenglaset.
Vad gör andra med sin fritid?
Ända sedan jag själv hade småbarn så har jag hållit fast vid att de som inte har barn överhuvudtaget inte får använda uttrycket ”har inte tid”. Att ansvara för andra små människor som inte klarar sig själva är en så totalt annorlunda tillvaro än att bara ha lite mycket att göra så att det inte kan jämföras på samma dag. Mitt följande resonemang avser alltså inte småbarnsföräldrar, de spelar i en helt annan liga.
Med dem undantagna så undrar jag ändå vad folk gör med sin tid? Jag har precis avslutat ett 14-årigt engagemang som ordförande för Svensk Armsport, något som jag har gjort vid sidan av en hel del andra förtroendeuppdrag, träning och ett heltidsjobb. Det har i grunden inte varit något problem, men jag får ofta frågan hur jag hinner med allt. Det är en fråga som jag inte riktigt förstår, eftersom det i grunden är en ganska enkel matematisk beräkning. Alla har lika mycket tid varje dygn, de flesta måste försörja sig, plus/minus någon timme så behöver vi alla sova lika mycket. Det är alltså inte svårt att räkna ut vad som hinns med, och det är betydligt mer än vad folk tycks tro.
Jag tror alltså inte att frågan egentligen avser hur man hinner med, utan hur man orkar med. Det är en helt annan sak. För min del är svaret att jag ägnar huvuddelen av min tid åt sådant som är självförsörjande energimässigt. De förtroendeuppdrag jag har, de sidosysslor som jag håller på med, till och med mitt vardagliga jobb är sådant som ger mig lika mycket energi som de kräver. Träningen likaså, både mentalt och fysiskt. Det är förvisso stora variationer vid enskilda tillfällen, men det behövs ingen lång tidsperiod innan det jämnar ut sig. Jag delar alltså inte in mitt liv i närande och tärande delar, utan allt är både och. Armbrytningen har i allra högsta grad varit sådan, den har gett mig mycket energi, och därför har jag också kunnat ägna mycket energi åt den utan att jag gjort en nettoförlust energimässigt. Det förändrades för ett tag sedan, och som helhet började jag gå energimässigt back på armbrytningen, och därför var en förändring nödvändig. Det finns inte andra delar av livet som ger ett sådant stort överskott att det kan användas till armbrytning.
I den matematiska tidsuträkningen har jag nu ersatt armbrytningen med några andra delar som är bättre på att balansera sitt eget plus och minus, och jag återställer därmed en hållbarhet energimässigt i mitt vardagliga liv. Jag tror inte man ska ha delar av sitt liv som inte bär sig själva, det blir destruktivt. Träningen får inte kosta mer än den ger, ideella uppdrag får inte kosta mer än de ger. Faktiskt får inte ens arbetet kosta mer än det ger, även om det kanske är andra mätenheter där. Jag har inte myntat uttrycket, men jag har använt det förut. Man ska bygga sitt liv så att det inte är något man måste ha semester ifrån för att överleva. Det är en justering i den riktningen jag har gjort nu.
Annars är man bara en liten lort
Astrid Lindgrens påverkan på den svenska folksjälen är troligen ännu större än vad gemene man tror, och då tror de ändå rätt mycket. På den tiden jag arbetade i Vimmerby så hände det att jag på arbetsmöten omnämnde henne Sankt Astrid utan att någon reagerade, så stark är hennes ställning hos oss. Mycket med rätta, naturligtvis. Den klokskap som hon gav uttryck för i många av sina berättelser är kanske inte unik för henne, det är principer som finns på många håll, bland både religioner, livsåskådningar och allmänna tänkare. Men det är en sak att ha tänkt det, och en annan att övertyga miljoner människor att tänka det. Det gjorde Astrid. Vår medvetenhet om det är oftast uttryckt i kärnfulla citat från Emil, Pippi, Madicken, bröderna Lejonhjärta eller någon av de andra som vi känner bättre än våra egna, verkliga vänner. Citatet i rubriken är från just bröderna Lejonhjärta, och nästan alla svenskar kan det. ”Det finns sådant man måste göra även om det är farligt, annars är man ingen människa, utan bara en lite lort.”
Det som föranleder tanken hos mig just i den här krönikan är att jag precis har hjälpt till på en insamlingsgala för en organisation som heter A Demand For Action, och vi har under kvällen samlat in en halv miljon kronor till akut arbete såväl i Syrien som i Ukraina. Den lilla svenskbaserade organisationen är nämligen en av de som är först på plats när hjälp behövs. Jag är inte speciellt engagerad, och har inte lovat något som jag hade varit bunden till, och det är just det som är poängen. När det inte ens handlar om något farligt, eller något jag tycker är obehagligt så tycker jag att det faller inom kategorin sådant man måste göra. Nej, jag får inte betalt, det får ingen inom ADFA. Det är alltså inget arbete. Däremot behövdes den här kvällen någon som gjorde just det jag är bra på, nämligen hålla i mikrofon, presentera artister och tillsammans med en mycket kompetent medkonferencier hålla ihop kvällen. Det krävdes visserligen en semesterdag och en bilresa, men jag har tagit ledigt fler dagar, rest längre och jobbat hårdare för långt mindre viktigare saker utan att få betalt.
Alltså, när en person man litar på och högaktar ringer och frågar om man kan hjälpa till med något som mer eller mindre direkt räddar barns liv, och dessutom på ett sätt man inte ens tycker är svårt, så borde det inte vara en fråga för någon. Att ta det man kan och ställa det till förfogande utan att begära någon kompensation när det handlar om så konkreta saker som att hjälpa folk undan krig och jordbävningar borde vara en självklarhet. Jag vill tro att det är just det för de flesta, men jag är osäker. Här i världens mest individualiserade sekulära land är det numera fint att fråga whats in it for me. Kanske är Astrid ändå vaccinet som hjälper till att rädda oss. Som påminner om att om man inte gör de där sakerna man kan och måste, så är man inte längre en människa, utan bara en liten lort.
Fredagskrönikan
- Man smickrar gärna sig själv
- Det kan vara verkligt inne i huvudet
- Det finns alltid något att glädjas över
- Vad gör andra med sin fritid?
- Annars är man bara en liten lort
- Man måste röka hela cigarren
- Det behövs inte mycket för att spräcka en prognos
- Man vänjer sig, på gott och ont
- Simson var en supertalang
- Det förväntade är inget kul
- Känslomässiga skäl är alltid starkare
- Den sträng som brast
- Det finns alltid enklare sätt
- Priset för att vara kreativ
- Spring på kanten!
- Nej, det vill du inte
- Är det alltid tävling?
- Första veckan i slasket
- Jucka med sten
- Dr Pimple Popper borde inte finnas
- Den som vinner på lördag är starkast
- Ska man prova Crossfit?
- Det finns stollar på mitt gym
- Mätbarhetens välsignelse och förbannelse
- Och ändå står du här
- Det är lätt att bli gråtmild
- Alltid i förändring?
- Ingen vill tala med en säljare
- Rutin är att slippa fatta beslut
- Måste man krascha?
- Inspiration går snart över
- De gör sitt jobb
- Ska man alltid följa sina principer?
- Det ska inte gå till spillo
- Bara mod räcker inte
- Längtar du efter Force Majeure?
- Att vänta på själen
- The end game
- Nej, det var ingen episk match
- Vettig träning kräver en del ställtid
- Vattenpumpsfunderingar
- Man ska leva så att man inte behöver semester
- I engagemang så är jag polyamarös
- Orimliga förväntningar måste man syna
- Är jag feminist?
- Det finns många lopp att springa
- Vår tids spegelglasögon
- Bara det mätbara räcker inte
- Det är riskabelt att lita på sina kompisar
- Same same, but different
- Före och efter
- När är man stark nog?
- Invägd och klar
- Jag känner inte alla
- Framgångar ska in på kontot
- Man väljer inte vilka beslut man fattar
- Gör något mindre viktigt så länge
- Det börjar hämta sig
- Om det hade varit svårt hade du gjort det
- Allt ljus på mig
- All samexistens är inte win-win
- I säck innan det kom i påse
- En milstolpe är inte alltid fysisk
- Privilegium är en slät bana
- Varför tror du att nästa år blir annorlunda?
- Emil, Liverpool och 23:e psalmen
- Jonsson har långa ben
- Vissa gym är bra för ödmjukheten
- Eldsjälsparadoxen
- Det är inget fel med lågt hängande frukt
- Två jakter, armbrytartävling och Sveriges Starkaste Man
- En bra affär
- Vad ska vi göra med all data?
- De lyssnar, men hör inte.
- Det är sunt att misstro det perfekta
- Ibland kan man inte avbryta ett köp
- Är det skickligt att ha tur?
- Alla ser det från sitt håll
- Privilegierade fanns inte bara i Sydafrika
- Kan man bli yngre?
- Livet är en prövning
- Din starkaste och svagaste sida är samma sak
- Oförutsett betyder just det
- Man kanske kan strunta i det helt?
- Tänk om vi inte förstörde för oss själva
- Drömmen om den ultimata auktoriteten
- Berätta eller föreläsa?
- Parkeringsfickan vid Mösjön
- Plötsligt händer det
- Hur mycket kan man egentligen göra?
- Stolthet förutsätter att man hör ihop
- Bröd att äta, säd att så
- Hur dyrt får det bli?
- Du har inte träffat de som inte överlevde
- Det finns många sätt att säga sanningen
- Både fet och klen
- Alla kurvor ändrar sig
- Man måste nästan alltid upprepa sig
- Springing in the rain
- Ett fränt namn räcker inte långt
- Varför göra något överhuvudtaget?
- Det får inte gå överstyr
- Det ska gå lätt när det går tungt
- Okbärning finns inte i Garmin
- Det är själva tränandet som är unnandet
- Jag kanske bara är en snobb?
- Osynat är alla bäst
- Dagsform är inte allt
- Man väljer vem man mäter sig med
- It aint nothing
- Det kanske behöver hamras lite?
- De är inte ute och cyklar i allt, amerikanerna
- Det är den som gör som bestämmer
- Not today
- Mitt emellan behöver inte vara rätt
- Det mesta definieras av sinnestillstånd
- Man kan bara agera utifrån det man vet
- Det kanske inte alls är svårt att hjälpa dig?
- När juldagsmorgon glimmar, jag vill till gymmet gå
- När man blir glad av att ramla
- Tänk om det inte är så spännande?
- Det är mycket man inte måste
- Bara tur skiljer incident från katastrof
- Man ska vara proffs för att ha hemmagym
- Ett steg framåt, två tillbaka är inte det sämsta scenariot
- Snitslad bana är inte överskådlig
- Det går att ändra på rätt mycket när man måste
- Hatten av
- Att ha råd att göra fel
- Oomkullrunkeligt gäller
- Alla är inte inloggade
- Det krävs ofta ett par konkurser
- Där och då
- Puh-principen
- Hagel kan vara oöverträffat
- Utveckling är att höja sin lägstanivå
- Att inte få vara med
- #tbt uttyds egentligen gamla meriter
- Man kan inte låta ett litet barn svälta
- Alla troféer är inte lika viktiga
- Hund bet man är ingen nyhet
- När är det nog?
- Motivation räcker inte
- Hårda killar ska man respektera
- Innovativ träning kan vara lösningen
- Riktig matlagning tar tid
- Slarva inte bort välbehövliga framgångar
- Det går inte åt något bränsle på tomgång
- Fear of the dark
- Det krävs ingen stor ärta
- Förändring är inte alltid dåligt
- Trumf i trovärdighet
- Självinsikt är inte alltid behagligt
- Att behandla symptom
- Man vet inte vad som är onödigt
- Man måste öva när det inte spelar roll
- Vad är en expert?
- Rutiner är bedrägliga
- Är priset för att inte dö att inte leva?
- Måste man vara i mitten?
- Skillnaden på en stig och en väg
- Att vilja och att ha lust är inte samma sak
- Det är inte vad vi slösat som räknas
- Tanken räknas inte alls
- David och Goliat var inte riktigt som du tror
- Mindre åker och mer fruktträdgård
- Man får äta kaka
- Vår förmåga att isolera oss är imponerande
- Spela bollen där den ligger
- Man röstar med fötterna
- Kalle är vuxen
- Julklappsleken är smartare än man tror
- Kärlek är väldigt praktiskt
- Jag kan inte annat
- Den upphittade kyrkogården handlar om vilka vi är
- Börja med att bli influencer IRL
- Man blir inte annorlunda av att ömsa skinn
- Marie Antoinette sa inget om bakelser
- Alla tror att de är speciella
- Det vi inte talar om
- Ta den tid du hittar
- Övning ger träning
- Att tycka att någon har fel är helt naturligt
- Gjutet kan spricka
- Ett ögonblick kan vara för evigt
- Man ska vara tacksam, inte avundsjuk
- Det kanske inte är problem som hindrar?
- En ny trisslott?
- Skamgränser
- Vi måste sänka Bismarck
- Varför träna energieffektivt?
- Ett gym kan också vara en gated community
- Längst upp i näringskedjan
- Ibland är det tvärtom
- Elda inte snabbare än du hugger
- Om inte nu, när? Om inte du, vem?
- Både gott och nyttigt
- Curling är svårare än man tror
- Inget val är också ett val
- Tillbaka på gymmet
- Hållbart, vad betyder det?
- Vad är prognosen?
- Vem har skitit i mina byxor?
- Varför ska just din idrott bli större?
- Komplicerat är svårt, komplext är stort
- Ska det bara duga att sälja?
- Att garantera är att ansvara
- Man måste få känna vem som helst
- Teambuilding är oftast tomterier
- Man ska sikta mot något ouppnåeligt
- Vilket package?
- Vad är det egentligen frågan om?
- Öde ligger ängarna
- Var börjar du mäta?
- Huvudingrediensen
- Det är i alla fall i rätt riktning
- Att elda för kråkorna
- Rätt läge
- Man kan inte avla på en valack
- Det är inte att simma mot strömmen som är svårt
- Rätt till en åsikt
- När allt är lika viktigt
- Det är svårt att låtsas
- Att börja smått handlar inte om ödmjukhet
- Sandlådan är inte målet
- Hur gammal är din information?
- Mörkerseende
- Äpplen och päron
- En delning är inte en källa
- Alla borde spela schack
- Någon annans berättelse
- Klassresor finns inom idrott också
- Bara de tar i
- Skägget kan bita dig i rumpan
- Stenar, alltid stenar
- Tandvärk eller hantverk
- Ensam på gymmet?
- Överförbar styrka
- Det kanske är som att cykla
- Är det verkligen en gåva?
- Varför gör folk det de gör på semestern?
- Plötsligt verkar det inte lika orimligt
- Man är alltid skyldig någon
- Stenarna har inte ramlat av sig själv
- Man ska vara tacksam för det som misslyckats
- Damage control
- Kinderäggprincipen
- Vad står det på fakturan?
- Man behöver inte alltid be om lov
- Framgången ska vara en biprodukt
- Hitta de som tycker att tråkigt är roligt
- #nogoal
- Sparka på benet
- Det värsta är inte det som går snabbast
- Omedelbara åtgärder är vanskliga
- Stödhjul är väl inget för vuxna?
- Teknik är inte ett knep
- I alla lägen
- Att leva på ränta
- Börja med att kolla de enkla grejerna.
- En förbättring behöver inte vara perfekt
- Spotta på stenen
- Idrottsförälder är en balansgång
- Ord kan bita sig fast
- Kom i mål
- Att sminka en gris
- Allt kommunicerar
- Intressant är inget att gå på
- Jag är inte en händig man
- Det finns fler alternativ än fly eller illa fäkta
- Lerfötter
- Ständigt dessa utmaningar
- Att hålla takten betyder inte att öka takten
- Egenkärleken är ett straff
- Man måste inte skynda hem
- Släpp ingen djävul över bron
- Att stjäla huggen ved
- Beslut ska fattas av den som ska leva med det
- Allt behövs inte till allt
- Alla som tittar är inte följare
- Timing är allt
- Mediaprofiler och vildsvin
- Alla tycks veta bäst
- Allas vän?
- Det är bra om delmålen ligger på vägen
- Av barn och dårar
- Man ska veta vad man har valt
- Drömmen
- När man inte är bäst på det man är bäst på
- Bättre än inget
- Man måste tro att det ger något
- Det är aldrig vattnets fel
- Hur lite jobb kan jag lägga på att ha roligt?
- Ett ögonblicks verk
- Ibland är framförhållning ett måste
- Revirbocken
- Att avsluta frågan
- Det rinner ditåt det lutar
- Komplext
- Ska det vara på lika villkor så får man ta det
- Flockbeteende är rätt logiskt
- Avrundning är bedrägligt
- Om det bara är du som tävlar?
- Att vara i närheten
- Det är inte det förnuftiga man minns
- Alla vill inte samma sak
- Basker blå
- Fråga de som tycker det är svårt
- Mer rädsla än skada
- Företag eller folkrörelse?
- Ta i
- Att tänka både fritt och rätt
- Det är inte jämförbart
- The show must go on
- Tycker du Instagram är förljuget? Kolla Linkedin!
- Vems förväntningar?
- Man kan visst göra mer
- Ödmjukhet ligger inte för mig
- En väldig man
- Man väljer inte mellan pest och kolera
- Uppmärksamhet fördelas inte i verkligheten
- Att ljuga är bara korkat
- Träna är som att laga mat
- Vi vet inte vad som blir kvar
- Ensidigt duger inte
- Perfekt är sällan värt det
- Det är rätt svårt att kopiera de bästa
- Alltid framåt
- Kan vi införa irl-likes?
- Stor fisk i liten pöl
- Man vill inte ha en tom inkorg
- Det går snabbare på vägen
- Elitidrott är inte nyttigt
- Strongman intresserar mig egentligen inte
- Arv och miljö
- Missförstånd
- När är man klar?
- Varför behöver du veta det?
- Vad läcker ut?
- Medveten om allt och inget
- Att smida medan järnet är varmt
- Det är som sig bör
- Man måste beundra den som kan stava till tisdag
- Det är inte att vi inte vet
- Formatet säger ingenting
- Hur renlärig behöver man vara?
- Magkänsla finns inte och kan ändå ha rätt
- Comfort zone är bra
- Att hålla koll
- Investering eller konsumtion?
- Det är snorungar som pallar kart
- När är ett beslut fullbordat?
- Vänskapsmatcher säger ingenting
- Man blir inte salig på vilken tro som helst
- Mer lika än olika
- Om
- Allt ska inte planeras
- Regler är till för idioter
- Det är inte hur mycket man jobbar
- Bra till allt funkar inte
- Lite hyfs kan man begära
- Vision kräver lite enögdhet
- Det är inte bara att hjälpa
- Är det värt det?
- Hur gör man något bra?
- Lång och inte särskild trogen tjänst
- Baksidan ska stämma
- I all denna tystnad
- En legend är mer än resultat
- Hur blir man av med en konflikt?
- Nyanser behövs
- Konsten att bära hatt
- Varför?
- Inte enbart av ondo
- Är det inte en revisor du behöver?
- Hur mäter man upplevelser?
- I förberedelse för vad?
- Behövs det en riktkarl?
- Ska man säga till?
- Det finns fantastiska teorier
- Det mesta sitter i armen
- Vill man inte fatta så gör man inte det
- Man ska leva med sina misstag
- Man kan lära sig av Sherlock
- Den vanligaste formen av slöseri
- Spela covers eller skriva själv?
- Höjd över varje misstanke?
- Man kan inte göra allt
- Småsinthet är för små människor
- Kunskap är inte makt
- Det är mycket som inte är sant
- Vanans makt
- Misslyckas är nödvändigt
- Be rätt person
- Ta ansvar
- På det svåra sättet
- Alibi att hata
- Helt från grunden?
- Måste du ha rättvisa?
- Det har alltid varit så
- Olika sidor är lika äkta
- Surra dig inte till rors
- Vilket är alternativet?
- Känsla och logik
- Plus och minus
- Vad går att laga?
- Det är skillnad
- Risk
- Vad är tillämpning och vad är system?
- Det är ofta väldigt enkelt
- Om det bara är du?
- Ju förr ju bättre
- Jodå, jag hör
- Varför varför?
- Det mesta passar någonstans
- Har varit bra att ha
- Väder och klimat
- Man ska se förändringen
- Vem vill missa?
- Tidsfördriv?!
- Det är det du inte håller med om som du lär dig av
- Back to basics
- Hur roligt vore ett perfekt liv?
- Vad ska du göra åt det då?
- Tvåa på bollen
- Vad gör du när du är helt ensam?
- Brinner ännu lågan?
- Kasta inte det du har efter det du har förlorat
- Intervall funkar i livet i stort
- Proffs
- Börja
- Nästa år…
- Julklappar ska inte förväxlas med välgörenhet
- Ett livspussel går aldrig att lösa
- Är dina träningskompisar som du?
- Absolut viktigast
- Vila trasigt, träna läkt.
- Att tycka om sin sten
- Att ge allt
- Wax on, wax off
- Gamla hjältar
- Även extrema saker kan få inspirera
- Det finns rätt och fel
- Ha en, var en.
- Bakgrunden syns
- Att ge order och ansvar är helt olika saker
- Akut eller viktigt?
- Att anklaga är inte att döma
- Vem äger problemet?
- Ditt personbästa är inte din identitet
- Nej, du ska inte bara vara ärlig
- Att passa betyder inte att hjälpa
- Tänk dig för innan du lägger relationen i potten
- Morötter och piskor?
- Det är svårt att släppa gamla träd
- Allt funkar aldrig samtidigt
- Inget är gratis
- Man måste ha egna värderingar
- Ibland måste man vara fler
- Folk säger att Jeppe super
- Självklarheter är inte alltid det
- Maslow han kunde han
- Vad är poängen med att vara unik?
- Positivt tänkande har sina gränser.
- Att konfronteras av sin mänsklighet
- Slips, portfölj och cigarr
- Småskit
- Vänskap är inte byteshandel
- Det kan aldrig vara fel att säga som det är
- Byggställningen behövs inte i all evighet
- Vem är smartast egentligen?
- Dagar och nätter går
- Allt eller inget?
- Det andra budet
- Tråkiga typer har oftast rätt
- Måste man stå för sina vänner?
- Ja, jag tror alltid att jag har rätt
- Ledarskap är inte en position
- Det blev bara så
- Påmålad och falsk som andra?
- Burn out or fade away?
- Medberoende?
- Du kan inte ha kontroll på allt
- Nytt blod
- Osvenskt – Det svenskaste som finns
- Hur svårt ska det vara att tro folk om gott?
- Att göra festen till vardag låter inte lika kul
- Det som inte har hänt har inte hänt
- Allt är inte alltid bra för alla
- Det är irriterande när fel folk vet
- Inte mycket varar för evigt
- Den som söker, han letar.
- Gör du något för någon annan?
- Har du provat något helt annat?
- Är du normal?
- Ibland behöver man titta bakåt
- Man är inget föredöme
- Alla kan inte, och en del vill inte
- Man måste inte alltid åka all inclusive
- Vad gör du nu?
- Vem är det du vill hjälpa, egentligen?
- Förstår du vad prioritera betyder?
- Det ordnar sig med blommor, bara kärringen dör.
- Att köpa sig kärlek för pengar
- Att tjäna pengar och känna någon med pengar är inte samma sak
- Ska jag hålla på med det här?
- Vem är du?