Kroppens byggstenar. Så brukar det kallas, proteinet. Att protein är viktigt om man vill bli stor och stark är känt sedan urminnes tider, och det har kosttillskottsindustrin tagit fasta på. Det säljs tonvis med protein i pulverform varje dag, och företagen som säljer dessa lovar mirakelökningar och extrem muskeltillväxt. Vilken är då den ultimata proteindrinken? Är det den klassiska proteinpulvershaken, den beryktade Rocky-drinken eller den kontroversiella Poundstone-shaken? MAXstyrka valde att gå till botten med det hela och frågade två framstående kostexperter och nutrionister.

Experterna som vi har tagit hjälp av är:

Anki Sundin är en nutritionist/näringsfysiolog och VD på NGruppen, har har dessutom skrivit många böcker i ämnet.

Martin Brunnberg är nutritionist/näringsfysiolog och utbildningsansvarig på kostrådgivarutbildningen på Paulúns Näringscenter.

——————————————————————————————————————————————————

Svensson-shaken

Vassleprotein är den vanligaste proteinformen på gym, fritidsgårdar, skolor och syföreningar. Kosttillskottens Volvo – vanlig, säker och funktionsduglig. När kidsen säger att man ska ”spela CoD” så menar de antagligen att de ska dricka en vassleproteindrink.

Ankis kommentar: Mycket bra aminosyrasammansättning, billigt och finns att få tag på i stort sett var som helst. Vassle är en biprodukt från osttillverkning och finns i så stora mängder idag att Arla till och med kommer att ge sig in i vassleindustrin för humankonsumtion från och med nästa år. Inget mera svinfoder av vasslet från Arla-mjölk, alltså, utan förädlad vassle som går till livsmedel.

Martins kommentar: Vassleprotein är en del av mjölkproteinet och ökar proteinsyntes snabbt i kroppen efter intag. Vasslens rika innehåll av grenade aminosyror, framför allt leucin, är intressant ur muskelutvecklingsperspektiv. Vassle är relativt lättflytande, men ger trots detta en bra mättnad enligt en del undersökningar.

——————————————————————————————————————————————————

Mjölk

Vanlig mjölk (från nötkreatur) är enligt reklamen ”naturens egen sportdryck” och perfekt att dricka i ett muskeluppbyggande syfte. Fördelarna är många, såsom näringsämnen, det låga priset samt en smak som tilltalar de flesta (i alla fall kombinerat med kanelbullar).

Ankis kommentar: Perfekt sammansättning av protein – här finns både vassle och kasein. Den enda nackdelen – om det är en nackdel – är att mängden protein man behöver efter ett rejält träningspass motsvarar en dryg halvliter mjölk. Tycker man inte att det är något problem så är det bara att hälla upp och njuta.

Martins kommentar: En hyfsat naturlig och oprecessade produkt. Lågfettmjölk slår de flesta sportdrycker när det gäller så kalla rehydrerande (”återvätskande”) effekt. Mjölken ger bra med mineraler och en del muskelbyggande protein.

——————————————————————————————————————————————————

Gröt-shaken

Havregrynsgröt funkar inte enbart bra till att tapetsera och straffa olydiga barn med. Vissa tycker att det även funkar bra som frukost. En del har till och med dragit det så långt att de mixar ner havregryn i vatten och dricker det som en proteindrink.

Ankis kommentar: Havregryn innehåller en hel del näring i form av vitaminer, mineraler och en kostfiber. Däremot är proteinet i havre och den överväldigande majoriteten av vegetabilier inte fullvärdig, så är man ute efter en optimal effekt på muskelmassan kan man med fördel komplettera med en annan proteinkälla också. Havre är en cereal (sädesprodukt), vilket betyder att dess kompletterande motsvarighet finns bland baljväxterna, bland annat ärtor, bönor och linser. Hur gott det blir att mixa ned gröna ärtor i grötshaken får du själv avgöra, men proteinkvaliteten blir bra. Annars funkar så klart mjölk eller varför inte sojadryck som vätska istället för vatten om man ändå ska mixa ned havregrynen på det här sättet. Då får man i stort sett en hel måltid på köpet.

Martins kommentar: Havre är en bra produkt och väljer man ren havre får man även en glutenfri produkt, vilket är intressant för alla de som är mer eller mindre känsliga mot gluten. Havren är rik på nyttiga, lösliga fibrer, men som proteindrink är den rätt kass – lågt proteinvärde i kombination med låg proteinhalt gör att den bör komplettera med exempelvis mjölk!

——————————————————————————————————————————————————

Poundstone-shaken

Den framgångsrika amerikanska strongmanatleten Derek Poundstone (dubbel vinnare av ASC, vinnare av Fortisimus och tvåa i WSM bl.a.) har gett namn åt den här drinken. Koka 600 gram kycklingfilé och mixa det sedan med fyra dl vatten. Ta av dig din t-shirt och svep drinken direkt från mixern. Njut.

Ankis kommentar: Den här drinken kommer garanterat inte att bli någon hit utanför idrottarnas värld, men kvaliteten på proteinet i kycklingen är utmärkt. 600 gram kyckling ger ungefär 120 gram protein – sannolikt i högsta laget för någon som inte är på den idrottsnivån. Vanligtvis pratar man om 10 gram essentiella aminosyror, och även om man tar i från tårna och drar till med 20 gram för säkerhets skull, ger den här bautadrinken fortfarande gott och väl dubbelt så mycket ändå, drygt 40 gram essentiella aminosyror. Och jag behöver kanske inte kommentera miljö- och djuretikfrågan, men det kan också vara en aspekt på en ”överkonsumtion” av protein.

Martins kommentar: Kyckling är en bra proteinkälla. Dock har det inte som effekt på proteinsyntes som vassle. Min största invändning är väl smakligheten i att dricka mixade kyckling…?

——————————————————————————————————————————————————

Kosttillskottsdrinken

Tusentals byggare och fitnesstjärnor kan inte ha fel, eller? Ta en del vasslepulver, en del kasein, en del sojaprotein, en skopa aminosyror och omega-3. Spetsa gärna till drinken med snabba kolhydrater, koffein och kreatin för att få maximal effekt. Dina muskler, men kanske framförallt kosttillskottsföretagen, kommer att älska dig.

Ankis kommentar: Eller så tar vi en dryg halvliter mjölk eller sojadryck, en vanlig vassledrink och ett par rejäla portioner lax i veckan, så får vi samma effekt om vi kombinerar med kaffe och… ok, då, kreatintillskott. Det jag vill få fram är att det här är som att gå över ån efter vatten. Det blir inte bättre för att vi plockar isär livsmedel som från början är utmärkta energi- och näringskällor och sedan försöker att plocka ihop dem igen. Om det är för bekvämlighetens skull man föredrar att blanda pulver på det här sättet så har jag inga åsikter, men jag ställer mig tveksam till att den här varianten skulle vara överlägsen råvarorna som sådana. Det kroppen tycks behöva i samband med träning är ungefär 10 gram essentiella aminosyror, där de värdefulla grenade aminosyrorna ingår i paketet. Eventuellt behövs även ett regelbundet intag av kolhydrater under ett par timmar om man ska träna igen samma dag. Kolhydrater har även en positiv effekt på välmåendet och känslan av återhämtning för många, och har möjligen en proteinbesparande effekt så att man inte behöver inta protein för att också täcka produktionen av blodsocker. Men är det ändå energi man är ute efter kan ett par kravmärkta bananer eller några hederliga brödskivor vara ett bättre val ändå, ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. När det gäller att ta både proteintillskott och aminosyratillskott är det samma sak som att gå till färgaffären och köpa alla färger i ett paket och komplettera med en burk av den färg man egentligen var ute efter. Aminosyrorna finns i proteinet som sådant, så det finns ingen anledning att blanda protein med aminosyror.

Martins kommentar: Vassle fungerar bra på proteinsyntes och kasein verkar enligt vissa studier t. o. m. fungera bättre på nettoproteinsyntesen, det vill säga hur mycket muskler du behåller. Soja fungerar helt ok och fria aminsyror är också effektivt. En fördel med att blanda olika proteinkällor är att det minskar risken för du ska utveckla intoleranser, åtminstone i teorin. Lite kolhydrater till ökar den anabola effekten på musklerna, men tyvärr även kroppsfettet.

——————————————————————————————————————————————————

Rocky-shaken

Sylvester Stallone körde (enligt Rocky-filmerna) den här beryktade ägg-drinken, och det var kanske den största anledningen till att han spöade Ivan Drago (Dolph Lundgren) som enligt uppgift aldrig drack råa ägg. Ta fem råa ägg, knäck dem i ett stort ölglas och drick dem. Gör det gärna mitt i natten för att känna dig extra hård.

Ankis kommentar: Ett litet frågetecken kvarstår kring hur optimalt upptaget är från råa ägg, men varför inte? Ett smaktips är att blanda ägg med mjölk och banan – så smakar det inte ägg överhuvudtaget. Ägg är den kanske bästa källan till protein vi har i vår vanliga livsmedelsflora, och i flytande form är det väldigt enkelt att få i sig stora mängder. Dock räcker det med två om vi utgår från de berömda 10 grammen essentiella aminosyror. Eller så blandar du ett ägg med tre deciliter mjölk, så får du samma mängd essentiella aminosyror. Det går också att göra mitt i natten…

Martins kommentar: Äggprotein är en bra källa, men ett problem med att konsumera mycket rå äggvita är att det hämmar upptaget av b-vitaminet biotin. I praktiken är dock detta inget stort problem.

——————————————————————————————————————————————————

Reggae-shaken

Hampaproteinpulver är kanske inte lika vanligt som vassle, men om man är vegan, laktosintolerant eller hippie så finns det här pulvret som ett substitut för alla som vill konsumera hampa i en laglig form. Det är hampaproteinet som Bob Marley-låten ”Buffalo Soldier” handlar om.

Ankis kommentar: För den som till äventyrs är orolig över cannabioider i hampaprotein kan jag lugna med att det är en annan sorts hampa som man gör proteintillskott av än som omnämns av ovan nämnda artist. Hampaprotein har äntrat marknaden med buller och bång, men dess överlägsenhet återstår att bevisa. På förpackningen står att läsa att det innehåller stora mängder essentiella aminosyror i allmänhet och de eftertraktade grenade aminosyrorna i synnerhet, men hampaprotein finns ännu inte i de standardiserade livsmedelstabellerna, vare sig de svenska eller amerikanska. Dessutom finns det ytterst få studier gjorda på träning och hampaproteintillskott, så i dagsläget kan vi egentligen inte säga så mycket om kvaliteten på denna shake. Dock finns det studier som mäter proteinsammansättningen och som avslöjar att hampa kanske är jämförbar eller till och med något bättre än vissa sädesslag, nötter och linser. Det är inte fy skam. Återigen handlar det då om att komplettera hampan med ett livsmedel som väger upp för de aminosyror som inte finns i så stor mängd (framför allt lysin), och dessa är just baljväxter – linser, ärter och bönor är exempel på sådana.

Martins kommentar: Tyvärr är det mesta hampaprotein jag sett inte ett riktigt proteinpulver utan snarare ett hampamjöl. Det betyder att de många gånger ger betydligt mer fett och kolhydrater än vad de ger protein. Därför är detta inte mitt förstahandsval.

——————————————————————————————————————————————————

Pytt-i-panna-shaken

”Man tager vad man haver” brukar mödrar säga när de vill försvara nyttjandet av gårdagens rester. Vissa anser att kvantitet och kvalitet är synonymt och blandar därför skafferiets samtliga ingredienser till en enligt egen utsago muskeluppbyggande häxbrygd. Havregryn, bananer, tonfisk, olivolja, ägg, lite kaffe, spenat och mjölk får ersätta proteinpulvret.

Ankis kommentar: Smaken oaktat – kör! Se bara till att ha en animalisk proteinkälla eller två kompletterande vegetabiliska (baljväxt + cerealie) i denna shake, så har du åstadkommit vad du egentligen ville åt: en bra aminosyraprofil. Resten är valfritt. Spenat är däremot något som inte minst uthållighetstränande personer kan vara extra intresserade av – precis som rödbetor innehåller spenat en hel del nitrat. Vän av ordning kan opponera sig över rådet att kombinera två kompletterande vegetabiliska proteinkällor vid samma tillfälle – det verkar förvisso räcka med att man intar sådana kompletterande källor inom loppet av dagen för att ge en tillräcklig hälsoeffekt, men den som tränar hårt och målmedvetet nöjer sig ofta inte med ”tillräckligt” eller ”hälsosamt” – det ska vara optimalt, så varför chansa?

Martins kommentar: Detta alternativ har ju potentialen att bli nästan vad som helst, men väljer man råvaror med högt proteininnehåll fungerar det alldeles utmärkt!

——————————————————————————————————————————————————

Årets första tävling i Giants Live avgjordes nu i helgen i Melbourne, Australien.

Derek Poundstone var med, trots sin allvarliga bicepsskada som han ådrog sig i Arnold Strongman Classic 2013. Dessutom hade han känningar i ryggen.

Motståndet var dock inte det bästa, och Derek kunde ta hem segern överlägset. Nick Best kom tvåa och Frankie Scheun kom trea. Dessa tre är nu klara för Världens Starkaste Man 2013.

Vytautas Lalas vann i dag Arnold Strongman Classic 2013. Han låg tvåa inför den sista grenen, 1,5 poäng bakom Brian Shaw.

Han var dock den vassaste i den sista grenen, enhandspress med en hantel på 120 kg, och lyckades göra hela fem repetitioner. Brian Shaw lyckades göra tre repetitioner, och med det delade han andraplatsen i grenen med Misha och Burke. Han hade behövt göra en repetition till för att vinna tävlingen totalt sett.

Derek Poundstone gick in trots skadan och försökte lyfta hanteln, men han fick inget godkänt lyft. Hafthor gjorde en repetition och Radzikowski gjorde två reps.

Lalas vann sin första titel i Arnold Strongman Classic. Brian Shaw kom tvåa och Misha Koklyaev kom trea.

Radzikowski kom fyra, Burke kom femma, Mark Felix sexa, Pritchett sjua, Hafthor åtta, Poundstone nia och Scherr skadade sig tidigt och kom sist.

De två första grenarna av fyra är avklarade. I den första grenen, stocklyft, så vann Krzysztof Radzikowski före tvåan Misha Koklyaev och trean Vytautas Lalas. Brian Shaw kom fyra, Derek Poundstone femma, Hafthor Björnsson sexa, Jerry Pritchett och Michael Burke kom på delad sjundeplats, Mark Felix kom nia och Adam Scherr kom sist.

Den andra grenen, The Manhood Stone, vann som väntat Brian Shaw med tre reps på den tyngsta stenen. Lalas kom tvåa och Misha trea. De andra fick reppa på den lättare stenen. Burke kom totalt fyra och Mark Felix blev femma. Pritchett kom sexa, Radzikowski kom sjua, Björnsson åtta, Poundstone nia och Scherr kom sist igen.

Totalt sett ligger Brian Shaw, Lalas och Misha på delad förstaplats med 17 poäng vardera. Radzikowski ligger fyra med 14 poäng, Burke ligger femma med 10.5 poäng och Pritchett sexa med 8.5 poäng. Mark Felix, Hafthor Björnsson and Derek Poundstone delar sjundeplatsen med 8 poäng och Scherr ligger sist på 1 poäng.

Derek Poundstone slet av sitt högra bicepsfäste när han lyfte den 245 kg tunga atlasstenen. Förra året slet Brian Shaw av sitt ena bicepsfäste i samma tävling (i Apollons axel), men han genomförde hela tävlingen. Även Derek ser ut att kunna fortsätta tävlingen i morgon. Adam Scherr verkar också ha dragit av ett bicepsfäste, och Mark Felix verkar ha haft problem med ett fäste han också. Detta är inofficiella, men troliga, uppgifter.

Den tidigare tvåfaldiga mästaren i Arnold Strongman Classic, Derek Poundstone, har lagt upp en film på hur träningen har sett ut inför årets ASC.

Eftersom det bara är fyra grenar i årets tävling så har han fokuserat mycket på de grenarna. Om en dryg vecka avgörs tävlingen. Är är filmen:

Nu är det drygt två veckor kvar till Arnold Strongman Classic 2013 som som vanligt hålls i Columbus, Ohio. Grenarna är klara och atleterna är officiella, så här kommer en liten genomgång av dem, om grenarna och vad man kan förvänta sig av tävlingen.
——————————————————————————————————————————————————

Den regerande mästaren Mike Jenkins har stått över på grund av skada och operation. Även den sexfaldiga mästaren Zydrunas Savickas står över tävlingen i år. Dessutom är varken Bennedikt Magnusson, Terry Hollands, Travis Ortmayer eller Laurence Shahlaei med. Startfältet är ändå riktigt bra.

Hafthor Björnsson – Den isländska jätten är den enda atleten från Norden i år. Träningen har varit brutal (enligt flera Youtube-klipp) och han ser starkare ut än någonsin. Han har nyligen gått ner närmare 25 kg, vilket innebär att han nu ”bara” väger 180 kg, med magrutor. Med en tredjeplats i WSM 2012 så är han en av pallfavoriterna.

Brian Shaw – 2011 vann han både WSM och ASC, men förra året drabbades han av skador (avslitet bicepsfäste och problem med en nerv) vilket innebär att han kom fyra både i WSM och i ASC. Det här året är varken Zydrunas Savickas eller Mike Jenkins med, vilket talar för att den väldige amerikanen kan återfå titeln i Arnold Strongman Classic 2013.

Vytautas Lalas – Han är blott 178 cm lång, men kom ändå tvåa i WSM 2012. Lalas har få svagheter, förutom sin längd, och är en av guldfavoriterna.

Derek Poundstone – Förra året kom Derek på en andraplats i ASC, men han lyckades inte ta sig till finalen i WSM 2012. Han har vunnit ASC två gånger tidigare (2009, 2010) och har tagit två silver. Han är en av dem som kommer att kämpa om pallplatserna.

Krzysztof Radzikowski – Polens starkaste man och Pudzianowskis efterträdare är ett riktigt monster när det kommer till råstyrka. Han har också börjat bli riktigt bra på grenar det senaste året, vilket medförde att polacken kom sexa i WSM 2012. Grenarna här kan passa honom riktigt bra, och han är helt klart en pallkandidat.

Mikhail Koklyaev – Misha har två pallplatser i tävlingen sedan tidigare (ett silver och ett brons) och han kom trea i WSM 2010. Förra året lyckades han dock inte ta sig till finalen i WSM då vår svenska stjärna Johannes Årsjö tillsammans med Brian Shaw tog finalplatserna. Han är alltid farlig, men någon guldkandidat är han inte i år.

Michael Burke – Burke är ett greppmonster som nyligen utklassade självaste Mark Felix i en ren grepptävling. Han kom femma i tävlingen förra året och fyra i ASC i Spanien. Kan ha en chans på pallen.

Mark Felix – Ett greppmonster som alltid är bra i greppövningar och marklyft. Han lär dock inte ha chans på pallen.

Jerry Pritchett – Har inga stora meriter sedan tidigare, och ska på papperet inte ha så mycket att säga till om.

Adam Scherr – Den regerande mästaren i Arnold Strongman Amateur som där fick sin biljett till ASC. Med tanke på hur bra det har gått för de tidigare vinnarna av amatörklassen (läs Mike Jenkins) så kan det gå precis hur bra som helst för Scherr här.

——————————————————————————————————————————————————

Grenarna har i år minskat till endast fyra grenar eftersom andra aktiviteter krockade tidsmässigt med tävlingen på scenen.

The Austrian Oak – Stocklyft. Det finns två stockar på plats, och det är reps under 90 sekunder som gäller. Den tunga stocken väger ca. 205 kg och den lilla väger ca. 175 kg. I det här startfältet är Lalas och Radzikowski favoriter i grenen. Båda har gjort minst 200 kg i stocklyft innan, och jag tror att de kommer att knipa de två förstaplatserna. Poundstone, Misha och Shaw gör upp om tredjeplatsen.

The Manhood Stones – Reps med en atlassten över en 125 cm hög ribba. Även här finns det två stenar, en på 245 kg och en på 205 kg (för de som inte orkar med den tyngsta). Det här är Brian Shaws gren. Hafthor Björnsson kan med sina långa armar också vara att räkna med.

The Tire Deadlift – Marklyft med däck, för max. Här är det många potentiella grenvinnare. Brian Shaw är ett markmonster, men det är också Lalas, Misha, Radzikowski, Poundstone, Mark Felix m.fl. Även Hafthor har visat sig vara riktigt bra i mark den senaste tiden. Jag tippar på vinst för Shaw.

The Circus Dumbbell – Enarmshantel med tjockt handtag, för reps. Hanteln är i år fyra kg tyngre än förra året, så nu väger den 120 kg. Brian Shaw kom tvåa i grenen förra året bakom Jenkins, och nu när Jenkins inte är med och tävlar så är Shaw en av favoriterna i grenen. Poundstone är alltid bra i enhandspress, liksom Misha. Jag tror också att Lalas och Radzikowski kommer att slåss om grensegern. Även Burke borde man se upp med.

——————————————————————————————————————————————————

Dags att gissa vem som vinner Arnold Strongman Classic 2013. Jag tror att Brian Shaw kommer att ta tillbaka titeln. Han kom trots allt fyra förra året trots att han skadade sin biceps redan i den första grenen. Grenarna passar honom bra, och om han är hel i år vinner han.

Silvret kniper Derek Poundstone och bronset tar Hafthor Björnsson.

Savickas tog tillbaka sin titel som han förlorade förra året. Den före detta mästaren Brian Shaw kunde inte hota honom på slutet, men det kunde däremot hans landsman Vytautas Lalas göra. Lalas ledde länge tävlingen, och inför sista grenen hade han ett minimalt försprång på en halvsekund. Den halvsekunden plockade Savickas in i den avslutande grenen Power Stairs. Lalas kom näst sist av de som körde grenen (Terry Hollands bröt tävlingen på grund av ett avslitet bicepsfäste, och Katona bröt även han pågrund av skada) då han klarade 11 steg. Savickas klarade alla stegen på den näst snabbaste tiden (41,4 sekunder) och vann med 4,5 poäng över Lalas. Det här är Savickas tredje vinst i Världens Starkaste Man (2009, 2010, 2012) och hans sjunde pallplats i tävlingen (han har fyra silver sedan tidigare).

Den väldiga jätten från Island, Hafthor Björnsson vann den sista grenen också (sin andra grenseger i finalen) och gick därmed om Brian Shaw. Han imponerade stort under hela tävlingen, och om han fortsätter utvecklas som han har gjort hittills så lär vi få en nordisk mästare inom ett par år.

Brian Shaw slutade till sist fyra framför Mike Jenkins. Krzysztof Radzikowski imponerade stort i flera grenar och kom sexa i tävlingen. Terry Hollands åkte ned till en sjundeplacering, och Jean-Francois Caron gick om Johannes Årsjö i den sista grenen. Katona kom tia.

Johannes Årsjö tappade alltså en placering i den sista grenen och slutade nia, men gjorde en riktigt bra och stabil insats i sin första final i WSM! Han hamnade från början i ”dödens grupp” med bl.a. Brian Shaw, Misha Koklyaev och Martin Wildauer, men lyckades kämpa sig till en andraplats i gruppen genom att ta en grenseger och två andraplatser. I finalen gjorde han en stabil insats och låg alltså topp-8 ända fram till den sista grenen. Nu har han känt på en final i WSM, och nästa år kommer vår svenska superstjärna att bli ännu farligare!

Slutresultatet i Världens Starkaste Man 2012 blev:

1. Zydrunas Savickas – 49 p
2. Vytautas Lalas – 44,5 p
3. Hafthor Björnsson – 42,5 p
4. Brian Shaw – 40 p
5. Mike Jenkins – 38,5 p
6. Krzysztof Radzikowski – 32,5 p
7. Terry Hollands – 28,5 p
8. Jean-Francois Caron – 21,5 p
9. Johannes Årsjö – 19,5 p
10. Ervin Katona – 9,5 p

Här är några filmklipp från de två senaste grenarna, marklyftet och stenarna.

Vi kan se Johannes både när han kör marklyft och lyfter sten.

Marklyftet:

Stenarna:

Atlasstenarna var som bekant borttagen i finalen i år. I stället hade man en liknande gren, fast med naturstenar som vägde från ca. 135 kg till ca. 180 kg. Katona orkade bara lyfta upp den första stenen. Caron fick upp samtliga fem stenar på 53,44 sekunder. Johannes Årsjö gick ut därefter och lasta upp sten efter sten, men när han skulle lasta upp den sista så tappade han den då ställningen rörde sig. Detta gjorde att han fick göra ett till upplyft med den 180 kg tunga stenen, och fick till slut en tid på 59,19 sekunder.

Radzikowski gick ut och lyfte upp stenarna på 49,27 sekunder. Därefter var det jätten Hafthor Björnsson som gick ut och kastade upp stenarna på blott 25,52 sekunder, en tid som skulle stå sig grenen ut visade det sig. Jenkins fick upp stenarna på 37,40 sekunder. Terry Hollands lastade bara upp fyra stenar, men det verkar som att han slet av ett bicepsfäste (igen) under stenlyftandet. Det är osäkert om han kommer att slutföra den sista grenen.

Brian Shaw fick tiden 38,56 sekunder, Savickas fick 32,13 sekunder och Lalas slängde upp stenarna på 33,29 sekunder. Det betyder att Savickas tog in ytterligare en poäng på Lalas, och han ligger nu bara en halv poäng bakom Lalas inför den sista grenen. Brian Shaw ligger sju poäng bakom Savickas, så förstaplatsen ser ut att stå mellan de båda litauerna Savickas och Lalas.

Den sista grenen är Power Stairs.

Så här ser ställningen ut inför den sista grenen:

1. Vytautas Lalas – 40,5 p
2. Zydrunas Savickas – 40 p
3. Brian Shaw – 33 p
6. Hafthor Björnsson – 32,5 p
5. Mike Jenkins – 30,5 p
4. Terry Hollands – 28,5 p
7. Krzysztof Radzikowski – 27,5 p
8. Johannes Årsjö – 16,5 p
9. Jean-Francois Caron – 15,5 p
10. Ervin Katona – 9,5 p

Den första grenen för dagen och fjärde finalgrenen totalt var marklyft för reps med 360 kg. Stången var stum och sviktade inte, och dessutom var den några cm längre ned än vanligt vilket ökade på svårighetsgraden ytterligare.

Johannes Årjö gjorde bra ifrån sig här också och drog tre repetitioner. Det var lika många som Katona och Jenkins också klarade av. Hafthor Björnsson gjorde fyra reps, och Radzikowski gjorde fem reps. Både Brian Shaw och markmonstret Jean-Francois Caron gjorde sex reps vardera. Terry Hollands och Vytautas Lalas gjorde båda sju reps. Savickas var dock en storlek för stor även i den här grenen då han gjorde hela åtta reps.

Nästa gren är stenlyft med natursten.

Ställningen med två grenar kvar borde se ut så här:

1. Vytautas Lalas – 32,5 p
2. Zydrunas Savickas – 31 p
3. Brian Shaw – 27 p
4. Terry Hollands – 26,5 p
5. Mike Jenkins – 23,5 p
6. Hafthor Björnsson – 22,5 p
7. Krzysztof Radzikowski – 22,5 p
8. Johannes Årsjö – 13,5 p
9. Jean-Francois Caron – 11,5 p
10. Ervin Katona – 8,5 p

Johannes Årsjö har haft en lite knackig final hittills. Den första grenen var ok på 440 meter i 40 meter. Johannes orkade gå 33,9 meter och kom på en åttondeplats. Brian Shaw spurtade hela sträckan på 28,6 sekunder och vann grenen före Vytautas Lalas som sprang in på 31 sekunder. Mike Jenkins kom trea i grenen, Krzysztof Radzikowski fyra, Terry Hollands femma, Hafthor Björnsson sexa, Zydrunas Savickas sjua, Jean-Francois Caron nia och Ervin Katona kom sist.

Nästa gren var stocklyft för max. Ingångsvikten var på 170 kg, en vikt som alla klarade utom Jean-Francois Caron. Nästa vikt var på 185 kg, och här åkte Terry Hollands ut. Nästa höjning blev till 200 kg, och här åkte Johannes, Katona, Björnsson och Brian Shaw ut. Efter det låg vikten på 210 kg, och Vytautas Lalas bommade oväntat vikten. Den sista vikten var satt till 220 kg, och varken Mike Jenkins och Krzysztof Radzikowski mäktade med vikten i dag. Savickas däremot gjorde det utan problem, och ett nytt världsrekord var ett faktum. Det såg ut som att han har både 10 och 15 kg till i kroppen.

Dagens sista gren var Truck Pull med en buss. Det här brukar vara en av Terry Hollands bästa grenar, och så också den här dagen. Han vann grenen på 42,97 sekunder. Hafthor Björnsson kom tvåa, Vytautas Lalas blev trea, Savickas fyra, Brian Shaw femma och Jenkins blev sexa och den sista som lyckades dra bussen i mål. Johannes Årsjö kämpade till sig en sjundeplats genom att dra bussen 19,9 meter, Caron kom åtta med 9,29 meter, Radzikowski kom nia med ett par meter och Katona lyckades knappt få bussen att rulla överhuvudtaget.

I dag kommer atleterna att börja med marklyft, 360 kg för reps med stum stång. Därefter blir det stenlyft med naturstenar, och till sist klassikern Power Stairs.

Efter hälften av finalgrenarna gjorda så ser det ut så här:

1. Vytautas Lalas – 24 p
2. Mike Jenkins – 21,5 p
3. Zydrunas Savickas – 21 p
4. Brian Shaw – 20,5 p
5. Hafthor Björnsson – 18,5 p
6. Terry Hollands – 18 p
7. Krzysztof Radzikowski – 17,5 p
8. Johannes Årsjö – 11,5 p
9. Ervin Katona – 6,5 p
10. Jean-Francois Caron – 5 p

Här är lite filmklipp från gårdagen och kvalen:

Finalen:

Kvalen:

Johannes Årsjö kom i går tvåa i Keg Toss bakom Brian Shaw. Det betydde att han knappade in en poäng mot Martin Wildauer som nu låg tvåa, en halv poäng före Johannes inför den sista grenen. Misha Koklyaev låg två poäng bakom Johannes, men hade fortfarande chans att ta den sista finalbiljetten. Johannes var pressad att göra riktigt bra i från sig i Atlasstenarna för att kunna gå om Wildauer och komma till final.

Brian Shaw var redan klar för finalen, så han gick in och lyfte bara upp den lättaste stenen för att inte slita ut sig i onödan. Misha klarade fyra stenar, Wildauer klarade endast tre stenar och Johannes kastade upp samtliga stenar på runt 42 sekunder. Därmed tog han sin andra grenseger och fick den sista platsen i finalen av Världens Starkaste Man 2012. Den senaste gången en svensk lyckades ta sig till finalen i WSM var 2007 då Magnus Samuelsson kom femma.

Jean-Francois Caron skrällde genom att slå ut Derek Poundstone i stenarna. Även Savickas riskerade att missa finalen då han bara ledde med två ynka poäng innan den avslutande grenen, men han vann den grenen och fick sin finalbiljett.

Den väldige islänningen Hafthor Björnsson dominerade hela sin grupp och tog tre grensegrar av sex möjliga. Mike Jenkins kom tvåa i gruppen.

Vytautas Lalas vann sin grupp, och tvåa blev Ervin Katona som gör honom sällskap i finalen.

Terry Hollands var överlägsen i sin grupp med tre grensegrar. Krzysztof Radzikowski tog sin första finalplats genom att komma tvåa i gruppen.

De tio finalisterna i Världens Starkaste Man 2012 är:

Hafthor Björnsson
Mike Jenkins
Terry Hollands
Krzysztof Radzikowski
Brian Shaw
Vytautas Lalas
Ervin Katona
Zydrunas Savickas
Jean-Francois Caron
Johannes Årsjö

Nu väntar ett par dagars vila innan finalen börjar.

(Bilden är från Sveriges Starkaste Man 2012)

Den första dagens tävlingar är över i WSM 2012. Johannes Årsjö kom lite överraskande fyra i Arm over arm. Han som skulle mata bort repet som atleterna drog i gjorde inte som han skulle när Johannes drog, vilket resulterade i att Johannes fick en hel hög med rep i knät som bromsade honom. Martin Wildauer vann grenen framför Brian Shaw, och nu leder Brian Shaw gruppen med sina 10 poäng. Årsjö och Wildauer ligger på en delad andraplats med 9 poäng vardera, bara en poäng bakom Shaw. Lauri Nami har 6 poäng, Misha har 5 poäng och Chris Gearing har 3 poäng.

Zydrunas Savickas och Jean-Francois Caron ligger på en delad förstaplats i den första gruppen med 10 poäng vardera. Derek Poundstone har 8 poäng, Mateusz Baron har 6 poäng, Jack McIntosh har 5 poäng och Frankie Scheun har 3 poäng.

Hafthor Björnsson har dominerat sin grupp och leder den med 12 poäng före Mike Jenkins som har 10 poäng. Nick Best har 7 poäng, Sebastian Kurek har 6 poäng, Akos Nagy har 4 poäng och Eddie Hall har 3 poäng.

I den fjärde gruppen ligger fyra man på delad förstaplats. Vytautas Lalas, Ervin Katona, Jerry Pritchett och Ole Martin Hansen har alla 8 poäng vardera. Graham Hicks har 7 poäng och Louis Phillipe Jean har 3 poäng.

I den sista gruppen har Terry Hollands vunnit sina båda grenar och leder med 12 poäng före Krzysztof Radzikowski som har 9 poäng. Michael Burke, James Fennelly och Alex Moonen har alla tre 6 poäng vardera. Eben Le Roux har 3 poäng.

Den här dagen har Johannes bara en gren, enhandspress med hantel.

Johannes Årsjö har börjat årets Världens Starkaste Man på bästa möjliga sätt. Han vann den första grenen (medleyt) före Brian Shaw. Misha Koklyaev fumlade med säckarna och kom sist i grenen. Det betyder att Johannes skaffade sig ett väldigt viktigt poängövertag på Misha inför fortsättningen. Det ser väldigt ljust ut för vår svenska superstjärna!

Jean-Francois Caron vann den första grenen i sin grupp, Derek Poundstone kom tvåa och Savickas kom trea. Hafthor Björnsson vann sitt heat framför Mike Jenkins och Graham Hicks vann sitt heat framför Ole Martin Hansen. I den sista gruppen så var det väldigt jämt mellan James Fennelly, Terry Hollands och Krzysztof Radzikowski, men Hollands vann grenen före Radzikowski och Fennelly.

Nästa gren för Johannes är Arm over arm, och där vet vi att Johannes är väldigt bra.

Resultaten är inofficiella.

Då var det dags för den traditionsenliga ”införartikeln” på vad vi kan förvänta oss av Världens Starkaste Man 2012. Det här året är Johannes Årsjö tillbaks i tävlingen efter förra årets frånvaro (på grund av att han blev pappa i samma veva). Vi börjar direkt med att gå igenom grupperna, atleterna och grenarna.

——————————————————————————————————————————————————

Grupp 1

Atleter: Mateusz Baron, Jean-Francois Caron, Jack McIntosh, Derek Poundstone, Zydrunas Savickas, Frankie Scheun.

Grenar: Loading Race, Truck Pull, Enhandspress, Bilmarklyft för reps, Keg Toss, Atlasstenar.

Den här gruppen är förmodligen den lättaste gruppen att tippa. Om någon annan än Zydrunas Savickas och Derek Poundstone skulle gå till final hade det varit en jätteskräll av episka proportioner. Savickas är en skyhög favorit till pallen och även en av guldfavoriterna, och efter att Derek Poundstone briljerade i Arnold Strongman Classic (då han tog silvret bakom Mike Jenkins) så är även han en potentiell pallkandidat. Savickas vinner marklyftet och Truck Pull, och Derek Poundstone vinner enhandspressen och Loading. Bubblaren är Mateusz Baron.

——————————————————————————————————————————————————

Grupp 2

Atleter: Nick Best, Hafthor Björnsson, Eddie Hall, Mike Jenkins, Sebastian Kurek, Akos Nagy.

Grenar: Loading Race, Truck Pull, Viking Press, Ok, Knäböj, Atlasstenar.

Den här gruppen innehåller tre debutanter, men också en favorit till guldet, nämligen Mike Jenkins. Han är den regerande mästaren i Arnold Strongman Classic, där han bl.a. vann stocklyftet över Savickas. Förra året skadade han sig tidigt i finalen av WSM, men vann de två första grenarna. Han kommer utan tvekan att ta sig till final genom att bl.a. vinna Ok och Viking Press. Andraplatsen är desto mer osäker, men jätten Hafthor Björnsson (som kom sexa i WSM 2011) lär ta den andra finalbiljetten, och vinna Truck Pull. Bubblaren får vara Nick Best vara.

——————————————————————————————————————————————————

Grupp 3

Atleter: Johannes Årsjö, Chris Gearing, Mikhail Koklyaev, Lauri Nami, Brian Shaw, Martin Wildauer.

Grenar: Loading Race, Arm over arm, Enhandspress, Bilmarklyft för reps, Keg Toss, Atlasstenar.

Johannes Årsjö är alltså tillbaks i Världens Starkaste Man och det här året är han seedad, alltså rankad topp-10, vilket innebär att han är en av de två i hans grupp som på papperet är favoriter att ta sig till final. Han har dock fått tävlingens kanske svåraste kvalgrupp. Samtliga sex atleter har dragit minst 400 i marklyft, och det säger en del om hur starkt motståndet är i år. Både den regerande mästaren Brian Shaw och supertyngdlyftaren Misha Koklyaev (som tog bronset i tävlingen 2010) finns med i gruppen, så han kommer att få största möjliga motstånd. Grenarna passar Johannes riktigt bra, och han vinner både Loading och Arm over arm. Han har inte råd att göra några misstag, och han kan inte förlora för många poäng i marklyftet, men jag tror dock att Johannes gör Brian Shaw sällskap till final. Brian Shaw vinner marklyftet och Atlasstenarna. Misha Koklyaev är den självklara bubblaren.

——————————————————————————————————————————————————

Grupp 4

Atleter: Ole Martin Hansen, Graham Hicks, Louis-Phillipe Jean, Ervin Katona, Vytautas Lalas, Josh Thigpen.

Grenar: Loading Race, Arm over arm, Viking Press, Knäböj, Keg Toss, Atlasstenar.

Den extremt bredaxlade litauern Vytautas Lalas har en sjätteplats i tävlingen från förra året i sin meritlista och känns helt självskriven i finalen. Han kommer att vinna Viking Press och Atlasstenarna. Ervin Katona kom sjua förra året, och även han är en favorit till en av de två finalbiljetterna. Han vinner Arm over arm. Man ska dock inte underskatta Louis-Phillipe Jean, som bl.a. har sin paradgren (knäböj) som gren och han ser ut att ha prickat formen bra, så han får bli min bubblare.

——————————————————————————————————————————————————

Grupp 5

Atleter: Michael Burke, James Fennelly, Terry Hollands, Eben Le Roux, Alex Moonen, Krzysztof Radzikowski.

Grenar: Loading Race, Truck Pull, Viking Press, Ok, Bilmarklyft för reps, Atlasstenar.

Terry Hollands tog bronset i tävlingen förra året, och är alltid ett toppnamn. Däremot är han väldigt ojämn och det känns som att dagsformen är helt avgörande för om det blir succé eller pannkaka. Även om han har en riktigt dålig dag lär han ta sig till final i WSM 2012, och i gruppen lär han vinna både marklyftet och Truck Pull. Krzysztof Radzikowski har det senaste åren blivit riktigt bra på grenar, och när det kommer till statiska övningar så är han bland de bästa i världen. Viking Pressen lär han vinna enkelt.
Bubblaren blir Mike Burke.

——————————————————————————————————————————————————

Final

Grenar: Ok, Stocklyft, Truck Pull, Marklyft, Stenlyft, Power Stairs

De obligatoriska Atlasstenarna är det här året utbytta mot stenlyft med naturstenar, och Power Stairs är med och det är en övning som inte har varit standard på något sätt de senaste åren. Om vi fokuserar på Johannes Årsjö så satsar han på pallen i år. Han kan vara med i toppen i Ok, Truck Pull, Stenlyft och kanske Power Stairs. I marklyftet lär han tappa poäng, och även i stocklyftet, men om han placerar sig riktigt bra i de andra grenarna och inte tappar för många poäng i de statiska grenarna så har han chans på en medalj. Allt kan hända i WSM och man kan nästan räkna med att åtminstone någon kommer att skada sig.

De som jag tror kommer att göra upp om medaljerna är Mike Jenkins, Brian Shaw, Zydrunas Savickas, Johannes Årsjö, Terry Hollands och Vytautas Lalas. Jag tror att Mike Jenkins kniper guldet. Han har jobbat upp sitt marklyftande, som har varit hans enda svaghet innan, och nu är han en komplett strongman. Om Brian Shaw har kommit tillbaks från sin bicepsskada som han ådrog sig på Arnold Strongman Classic 2012 så tror jag att han tar silvret. Jag hoppas innerligt att Johannes tar bronset (minst), men Savickas har riktigt bra grenar i finalen och kommer nog att ta tredjeplatsen.

——————————————————————————————————————————————————

Nu är samtliga atleter som kommer att tävla i Världens Starkaste Man 2012 officiella. Några namn är borta i år, bl.a. Stefán Sölvi Pétursson, Laurence Shahlaei och Mark Felix. Grupperna kommer att avslöjas nästa vecka. De 30 atleterna som får vara med och kämpa om äran och titeln är:

Brian Shaw – USA
Mike Jenkins – USA
Mike Burke – USA
Nick Best – USA
Josh Thigpen – USA
Derek Poundstone – USA
Ole Martin Hansen – Norge
Graham Hicks – England
Jack McIntosh – England
Terry Hollands – England
Lauri Nami – Estland
Johannes Årsjo – Sverige
Eben Le Roux – Australien
Frankie Sheun – Sydafrika
Akos Nagy – Ungern
Zydrunas Savickas – Litauen
Vytautas Lalas – Litauen
Ervin Katona – Serbien
Hafþór Júlíus Björnsson – Island
Martin Wildauer – Österrike
Krzysztof Radzikowski – Polen
Mateusz Baron – Polen
Sebastian Kurek – Polen
Ed Hall – England
Chris Gearing – England
James Fennelly – Irland
Misha Koklyaev – Ryssland
Alex Moonen – Nederländerna
Jean Francois Caron – Kanada
Louis-Philippe Jean – Kanada

Reserver:

Adam Scherr – USA
Jerry Pritchett – USA

Styrkelyftaren Mark Bell (uppfinnaren av ”The Sling Shot”) besökte för ett par veckor sedan Derek Poundstone i sitt gym för att tillsammans träna lite styrkelyft.

De tränade på tunga knäböj, marklyft och bänkpress med den nyss nämnda ”The Sling Shot”. Så här såg det ut när de tränade tillsammans.

Strongman är en sport där det ofta tar lång tid att bli riktigt bra. Eftersom det tar en så lång tid innan man platsar i eliten så får man leta efter framtida talanger utanför meritlistorna. En som ännu inte har någon riktig merit men som har en vilja av stål, som tränar med de bästa och är beredd att kämpa för att nå toppen är Ossian Lundén. Här är en intervju med ett av Sveriges framtidshopp inom strongman.

——————————————————————————————————————————————————

MAXstyrka: Först börjar vi som vanligt med lite stats. Namn, ålder, ort, vikt och längd. Personliga rekord i bänkpress, marklyft och knäböj.

Ossian Lundén: Ossian Lundén, 20 år, Västervik, ca 82 kg tung och 172 cm lång. Jag har gjort 135 kg i bänk, 215 kg i mark och 175 kg i knäböj med bälte, lindor och dragremmar. Inga SL-lyft ska väl också tilläggas.

MAXstyrka: När började du styrketräna, och hur kom det säg att du började med strongman?

Ossian Lundén: Jag började för ungefär fyra år sedan (2008). Efter ett halvår på gymmet var siktet inställt på strongman. Jag tyckte det var roligt att jaga vikter och då det kom till kraftsport så var strongman mest intressant då jag tycker att det är mest ”komplett” så att säga. Någon standard på tävling finns liksom inte som det gör i styrkelyft (knäböj, bänkpress och marklyft).

MAXstyrka: Du har ju tränat en hel del tillsammans med toppatleter som t.ex. Johannes Årsjö och Peter Rundberg. Vad har detta betytt för din utveckling?

Ossian Lundén: Väldigt mycket. Den största förändringen kom nog i slutet av 2010 då jag även fick lite hjälp av ”Muskeldoktorn” Stefan Waltersson. Han hjälpte mig mycket. Peter Rundberg har många strängar på sin lyra som man också har haft nytta av, bland annat ”rapsolja-dieten”. Nu för tiden är dock Johannes den största inspirationskällan då det kommer till det här med pannben. Kort och gott, det har ändrat mycket av min syn på kost och träning, vad som är viktigt och inte för att bli så stark som möjligt.

MAXstyrka: Hur ofta och hur länge tränar du, och hur stor del av det är grenträning?

Ossian Lundén: Under vinterhalvåret är det oftast lugnt med tävlingar och då brukar jag köra 3 – 4 pass på gymmet i veckan. Ibland får jag in någon form av cardio/återhämtningsträning också. Då det är tävlingssäsong brukar jag ligga på 2 – 3 gympass i veckan och 1 – 2 grenpass istället. Den här säsongen kommer jag dock att försöka höja volymen och frekvensen på grenträningen, så vi får se hur det påverkar resten. Gympassen ligger på 40 – 90 minuter och grenpassen ligger på minst 90 minuter.

MAXstyrka: Tränar du till största delen själv, med kompisar eller med andra atleter?

Ossian Lundén: Jag tränar nästan aldrig själv. I så fall är det något lättare ”flås” på gång, och då åker också lurarna på öronen. Annars är det med kompisar och/eller andra atleter.

MAXstyrka: Vilken är din favoritgren, och varför?

Ossian Lundén: Stenar har, konstigt nog, blivit en stark gren för mig. Konstigt är det eftersom jag inte har tränat på det särskilt mycket om man jämför med andra grenar. Även om höjden inte är toppad så repeterar jag med atlasstenar på 140 kg.

MAXstyrka: Du är ju inte så lång och borde ha ganska svårt för just stenarna tycker man. Hur påverkar längden dig i de andra grenarna?

Ossian Lundén: Nej, jag är varken lång eller särskilt tung. På den nivå jag har befunnit mig på hittills så har inte längden varit ett jätteproblem, men jag har nog märkt att jag har längden emot mig då det kommer till tunga däckvält eller att just lyfta upp saker på höjder.

MAXstyrka: Hur mycket äter du varje dag, och vilka kosttillskott tar du?

Ossian Lundén: Det där med intag försöker jag hålla enkelt. Jag äter när jag är hungrig och jag äter till jag är mätt. Allt från husmanskost till flottiga hamburgare slinker ned. Olika gainers, pwo’s och kreatintillskott är oftast grunden då det kommer till kosttillskott. Inför tävlingar försöker jag dock äta så ofta jag kan och det där med att vara mätt blir istället riktigt mätt. Jag har dock haft det lite kämpigt med att lägga på mig massa. Det är ett ständigt experiment det där med kosthållning, kalorier o.s.v, precis som allt annat med träning. Det blir kanske inte fullt så enkelt framöver då jag verkligen ska försöka lägga på mig kilon, och då ska jag inte bli fet.

MAXstyrka: Har du någon målvikt som du vill nå?

Ossian Lundén: Med mina dryga 170 centimeter så är en vikt strax över 100 kg teoretiskt rimligt utan att vara särskilt fet. Svårt att röra sig kommer man nog ha ändå menar jag. Man vet ju aldrig, men över 90 kg måste jag väga i vilket fall som helst.

MAXstyrka: Du nämnde tidigare att Johannes är en förebild. Har du någon mer förebild inom sporten, och i så fall vem eller vilka?

Ossian Lundén: Ute i världscirkusen har det tidigare varit Polens Mariusz Pudzianowski, men han har ju som vi vet lagt av nu. Bland dagens aktiva skulle det nog vara Derek Poundstone, även om han inte riktigt har lyckats axla manteln. Peter Rundberg, som också han strongmanpensionerad, är annars storfavorit här på hemmaplan. För övrigt är det nog ingen särskilt inom strongman.

MAXstyrka: När planerar du vara uppe och tävla i elitklasserna?

Ossian Lundén: Antingen i slutet av det här året eller i början av nästa.

MAXstyrka: Har du några tävlingar inplanerade under sommaren?

Ossian Lundén: Jag kommer att köra folkklassen i Gymkompaniets tävling i Järsnäs nu i maj, och i helgen efter blir det en repris från förra årets ”Fastingens Starkaste” i Kristinehamn. Den sistnämnda är nog att betrakta som en öppen elittävling, en lättare variant av en sådan åtminstone.

MAXstyrka: Ok. Hur ser du på konkurrensen i de tävlingarna?

Ossian Lundén: Jag tittar inte på den alls utan försöker helt och hållet att fokusera och utvärdera min egen prestation, men visst är det så att på de här öppna tävlingarna bland de lite sämre nivåerna så vet man aldrig vad man möter. Det är lite därför jag slutat att engagera mig i frågan kanske. Målet för mig är givetvis att köra tävlingar bland grabbarna i klassen -105 kg.

MAXstyrka: Har du något hemligt tips på hur man enkelt kan öka sin styrka? Någon speciell övning eller något som du rekommenderar?

Ossian Lundén: Det beror ju på vad du ska ha styrkan till, men i de flesta fall kanske man bygger grunden på gymmet bland basövningar som böj, bänk och mark. Sedan måste du kunna omsätta den också, funktionell styrka är inte i alla lägen synonymt med hur mycket du lastar på stången. Personligen tycker jag att momenten i strongman är ett bra sätt att bygga funktionell styrka och omsätta styrka på. Men grundstenen heter alltid mat och mera mat, dessvärre.

MAXstyrka: Ok. Då önskar jag dig ett stort lycka till med tävlandet och elitsatsningen! Tack för att du tog dig tid till intervjun!

Ossian Lundén: Tack så mycket, och tack själv, inte minst för att du håller liv i MAXstyrka!

Om ni vill följa Ossians satsning så kan ni gå in på hans blogg.
——————————————————————————————————————————————————

Mike Jenkins. Så heter den nya mästaren i Arnold Strongman Classic 2012.

Han låg tvåa tillsammans med Derek Poundstone och Brian Shaw bakom Zydrunas Savickas inför den sista grenen The Frame Carry. Där krossade han dock allt motstånd och sprang upp för rampen och in i mål på 7,42 sekunder. Derek Poundstone gjorde mycket bra ifrån sig och kom tvåa i grenen på 7,53 sekunder, vilket gjorde att han seglade förbi Savickas i totalen. Savickas hade nämligen stora problem med greppet och kom inte i mål. Han slutade sexa i grenen och halkade ner till en fjärdeklass i totalen. Brian Shaw kämpade tappert trots sin bicepsskada, och lyckades gå i mål på 14,06 sekunder. Hans skada förvärrades dock när han fick göra flera upplyft i den sista grenen. Shahlaei sprang i mål på 7,91 sekunder, Ortmayer sprang i mål på 9,38 sekunder och Burke gick in på 16,25 sekunder. Den väldige islänningen Hafthor, Terry Hollands, Misha Koklyaev och Savickas fick en distans i stället för en tid.

Slutresultatet blev följande:

1. Mike Jenkins

2. Derek Poundstone

3. Zydrunas Savickas

4. Brian Shaw

5. Mike Burke

6. Misha Koklyaev

7. Shahlaei

8. Terry Hollands

9. Travis Ortmayer

10. Hafthor Björnsson

Väldigt starkt jobbat av Mike Jenkins som med sina tre grensegrar återigen visar hur bra han faktiskt är. Derek Poundstone är tillbaks på allvar efter alla skador. Savickas imponerade med två grensegrar och lika många världsrekord. Om Brian Shaw hade varit hel hade utgången antagligen sett annorlunda ut, men att komma fyra med de förutsättningarna är såklart enormt imponerande. Mike Burke gjorde en väldigt bra tävling och satte många toppnamn på plats.

Arnold Strongman Classic 2012 börjar närma sig slutet. Bara en gren återstår, och det är väldigt jämt i toppen inför den sista grenen, The Timber Carry.

Brian Shaw skadade sin biceps tidigt i den första grenen, men valde trots det att fortsätta.

I stocklyftet, The Austrian Oak, så var det bara två atleter som orkade pressa den tunga stocken som vägde 205 kg. Savickas pressade som väntat upp den en gång, men det var Jenkins som vann grenen med sina två reps. De resterande atleterna fick gå ner och försöka göra så många reps som möjligt med stocken som vägde 175 kg. Brian Shaw lyckades, trots sin skadade arm, göra sju repetitioner och kom alltså trea i grenen. Poundstone gjorde sex reps och kom fyra, och Misha Koklyaev fick med sig fem reps. Burke och Hafthor gjorde båda tre reps vardera och Shahlaei gjorde två reps. Ortmayer och Hollands nollade båda två.

Den andra grenen för dagen var Tire Deadlift. Här var Savickas starkast och tog sin andra grenseger totalt genom att dra det nya världsrekordet på 506 kg (1117 lbs). Brian Shaw lyfte 486 kg (1073 lbs), Poundstone drog 481 kg (1062 lbs) och Hollands orkade dra 455 kg (1005 lbs). Koklyaev och Shahlaei stannade båda två på 450 kg (994 lbs) och Travis drog 430 kg (950 lbs). Mike Jenkins tappade många poäng när han ”bara” orkade dra 420 kg (928 lbs) och alltså kom åtta i grenen. Burke drog 410 kg (906 lbs) och Hafthor drog 406 kg (895 lbs).

Inför den sista grenen, The Timber Carry, leder Zydrunas Savickas med 32,5 poäng före Brian Shaw, Mike Jenkins och Derek Poundstone som alla tre ligger på 30 poäng vardera. Koklyaev har 25 poäng, Burke har 22,5 poäng, Hollands har 16 poäng, Shahlaei har 14,5 poäng, Hafthor har 11,5 poäng och Ortmayer ligger sist med 8 poäng.

Det kommer att bli mycket spännande att se om Savickas kan hålla undan och vinna.