I den första delen av den här artikelserien så sa experterna sin sak om 11 olika livsmedel som anses farliga. I del 2 tar de sig an 12 livsmedel till.

Experterna som vi har tagit hjälp av är:

Anki Sundin är en nutritionist/näringsfysiolog och VD på NGruppen, har har dessutom skrivit många böcker i ämnet.

Martin Brunnberg är nutritionist/näringsfysiolog och utbildningsansvarig på kostrådgivarutbildningen på Paulúns Näringscenter.

——————————————————————————————————————————————————
12. Vakuumförpackad mat – Bakterier som t.ex. Listeria monocytogenes kan frodas och växa i vakuumförpackad mat, och det kan leda till en infektion som förstör organen.

Ankis kommentar:På Livsmedelsverkets hemsida kan vi läsa följande:

”Riskprodukterna (för Listeria monocytogenes, min anm.) är livsmedel som inte upphettas (listeriabakterien dör snabbt vid upphettning över 70 grader) till exempel skivat smörgåspålägg som rökt och kokt skinka mot slutet av hållbarhetstiden, vakuumförpackad rökt och gravad fisk, kall färdigmat och dessertostar (mögel- och kittostar).”

Vidare står det:

”Det tar någon dag till några veckor att bli sjuk efter att man har blivit smittad. Ibland dröjer det ännu längre. Listeria ger samma symptom som magsjuka, det vill säga feber, mag- tarmsymptom och muskelvärk.

Efter en infektion kan personer med nedsatt immunförsvar och äldre drabbas av blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Dödligheten har uppskattats till cirka 20–30 procent. En gravid kvinna kan få lättare influensaliknande symtom.”

Referens: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Bakterier-virus-och-parasiter/Listeria-monocytogenes/

Martins kommentar: Infektion av Listeria är ovanligt och drabbar framför allt äldre. Vakuumpackad mat kan vara en riskfaktor då de har längre hållbarhet. För att minska risken med Listeria är det viktigt att hetta upp maten ordentligt.

——————————————————————————————————————————————————

13. Insjöfisk – Fet fisk från insjöar är fulla med gifter såsom kvicksilver och bly. Detta leder till försämrat immunförsvar och kan leda till impotens.

Ankis kommentar: Insjöfisk är förorenad med tungmetaller, PCB och andra miljögifter. Detta är så pass allvarligt att känsliga målgrupper, barn och kvinnor i barnafödande ålder, ska vara mycket försiktiga med insjöfisk. Rådet är att inte äta insjöfisk mer än 2-3 gånger per år. Hos växande individer kan olika föroreningar orsaka negativa effekter på utvecklingen och den neurologiska effekten av tungmetaller är välkänd.

Rådet om insjöfisk gäller strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern.

Referens: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-fisk/

Martins kommentar: Viss insjöfisk innehåller tyvärr en hel del tungmetaller och andra gifter. Dessa kan förstås få negativa effekter på hälsan om man konsumerar för mycket.

——————————————————————————————————————————————————

14. Kyckling och odlad lax – Både kyckling och odlad lax är proppfulla med antibiotika och insektsgifter.

Ankis kommentar: Nej, åtminstone inte om man avser livsmedel från EU.

Martins kommentar: Njae, antibiotika används inte i förebyggande syfte och blir djuren sjuka kan de få antibiotika. Efter antibiotikabehandling sätts de i karantän för att halterna i dem ska minska. Miljögifter kan finnas i lax och det beror på att de lever i vatten som är kontaminerat. I odlad fisk har man dock en kontroll på halterna, vilket man inte har på samma sätt i vildfångad fisk.

——————————————————————————————————————————————————

15. Fluortandkräm – Fluoret är enzymhämmare, och främst barn kan bli förgiftade. Hjärnans utveckling kan då rubbas och försämras.

Ankis kommentar: Fluor i tandkräm är ingen hälsofara. Skälet till att man bör använda icke-fluorerad tandkräm till de minsta barnen är att de ofta sväljer tandkräm, och fluoret kan då orsaka så kallad dental fluoros, som är en missfärgning av tänderna.

Martins kommentar: Fluor är giftigt och har ingen känd funktion i kroppen, men för kariesskydd kan det vara bra. Får man i sig för mycket fluor kan bland annat risken för cancer och hjärnans utveckling påverkas negativt.

——————————————————————————————————————————————————

16. Konserver – Plastbeläggningarna på insidan av konserven avger Bisfenol A och leder till ökad risk för astma, diabetes och cancer.

Ankis kommentar:BPA är tveklöst ett problem i livsmedelsförpackningar. Djurstudier visar många negativa effekter. BPA får numera inte användas i produkter som vänder sig till barn under 2 år, men i övrigt är det fortfarande tillåtet. Man bör undvika att värma plastförpackningar med livsmedel i om plasten innehåller BPA, eftersom BPA frisätts i högre grad då.

Martins kommentar: Bisfenol A är ett ämne som ingår i många konserver och har beskyllts för att ha hormonstörande effekter. Senare undersökningar visar att så inte verkar vara fallet. Dock finns det inget positiv med ämnet och sannolikt finns en hel del negativa effekter.

——————————————————————————————————————————————————

17. Salt – Ett intag av salt med jod kan leda till högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Salt utan jod är direkt livsfarligt.

Ankis kommentar: Salt påverkar blodtrycket hos den som är saltkänslig. Jodberikat salt är att föredra framför icke jodberikat salt, eftersom jod är ett av näringsämnena som vi kan ha svårt att få i oss tillräckligt av. Jod är viktigt för den mentala utvecklingen hos växande individer och är avgörande för produktionen av sköldkörtelhormoner.

Martins kommentar: Jod ökar inte blodtrycket och den enda kända funktionen är som beståndsdel i sköldkörtelhormon. Salt utan jod har inga särskilda negativa effekter jämfört med joderat salt utom att det förstås inte är någon jodkälla. Att välja joderat salt framför ojoderat är enligt mig alltid att föredra.

——————————————————————————————————————————————————

18. Alkohol – Även mycket små mängder alkohol kan skada din kropp och ökar risken för hjärtinfarkt.

Ankis kommentar: Ja. Små mängder i sammanhanget är från matskedsmänger och uppåt.

Martins kommentar: Nej, alkohol har snarare en skyddseffekt vid låg konsumtion.

——————————————————————————————————————————————————

19. Fryst mat – Fryst mat innehåller ofta fosfor. Det är skadligt för kroppen och kan leda till en för tidig död.

Ankis kommentar: Fosfor i sin saltform, fosfat, är ett helt nödvändigt ämne som ingår inte minst i energiomsättningen. Fosfat finns i alla livsmedel.

Martins kommentar: Hälsoeffekterna av fosfater är omdiskuterad och det är riktigt att fryst FÄRDIGmat innehåller mycket fosfater.

——————————————————————————————————————————————————

20. Fruktjuice – Fruktjuice innehåller stora mängder fruktsocker, och det är lika farligt som vanligt socker.

Ankis kommentar: I första hand är den totala energimängden intressant ur ett hälsoperspektiv. Man ska upp i stora mängder frukt för att mängden fruktsocker ska bli intressant att ta hänsyn till. De största källorna för medelsvensson är, som vanligt, godis, läsk och liknande. Frukt är i mycket få fall ett problem ur ett fruktosperspektiv, inte minst för att folk i allmänhet ändå äter så lite frukt – mindre än som säkert hade varit önskvärt ur ett allmänt näringsfysiologiskt perspektiv. Dock ska nämnas att vi inte måste äta frukt om vi av någon anledning inte kan eller vill. Grönsaker och bär innehåller stora mängder av i stort sett samma näringspalett som frukt, så undviker vi kiwi och apelsin går det i princip lika bra med broccoli och paprika istället, och så vidare.

Martins kommentar: Nix! Märkligt nog verkar fruktos från naturliga källor inte alls ha samma negativa effekter som sina raffinerade diton! Varför det skiljer så mycket kan man i dagsläget mest spekulera i.

——————————————————————————————————————————————————

21. Friterat – Chips och friterad mat är cancerframkallande.

Ankis kommentar: Det är akrylamid som har diskuterats i sammanhanget, men mängden akrylamid som finns i friterad mat är mycket liten. När den första rapporten om detta kom manade flera länders motsvarigheter till Livsmedelsverket till försiktighet, men i och med att vi nu vet mer har det rådet om friterad mat lagts lite på hyllan. Istället är vi tillbaka till kostrådet att äta näringsrikt i allmänhet, och så vidare. En del tänker också på transfettsyror när de tänker friterad mat och det är bara ett problem om man har använt samma frityrolja flera gånger. På de större snabbmatskedjorna byts oljan ofta och regelbundet, och friterar man något hemma kan det vara idé att inte spara oljan till nästa omgång utan att byta även den. Då blir mängden transfettsyror som bildas försvinnande liten.

Martins kommentar: Ja. Friterad mat är bland det värsta man stoppa i sig. Här finns kopplingar till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och inflammationsprocesser. Ju mindre friterat desto bättre.

——————————————————————————————————————————————————

22. Mikrovärmd mat – Mat som är värmd med en mikrovågsugn är sönderstrålad, leder till kemiska förändringar och kan ge cancer.

Ankis kommentar: Nej. Mikrovågor är för långa och innehåller för lite energi för att kunna göra något radioaktivt och orsaka cancer. De kemiska förändringar som uppstår vid mikrovågsvärmning av mat är densamma som vid all uppvärmning. Däremot rekommenderas att man inte använder mikro för att värma barnmat, eftersom en mikrovågsugn ofta värmer ojämnt och därför hettar upp maten väldigt mycket på vissa ställen och nästan inget alls på andra. De mycket uppvärmda delarna förlorar då en del av sitt näringsvärde, och för ett litet barn vars energi- och näringsintag är så litet kan det göra skillnad. Därför är det bättre att värma välling och så vidare i vattenbad där man har mer kontroll över temperaturutvecklingen.

Martins kommentar: Nej, mikron värmer och värme kan förstöra en del näring, men inte mer än annan uppvärmning.

——————————————————————————————————————————————————

23. Aromat – Smakförstärkaren glutamat, som finns i aromat, kan ge alzheimer och migrän.

Ankis kommentar: Jag är ingen expert på neurologiska sjukdomar, men Alzheimers sjukdom är kopplat till glutamatomsättningen i hjärnan. Glutamat är en neurotransmittor som är mycket viktig för kommunikationen mellan nervceller. Därmed är inte sagt att glutamat i maten kan orsaka denna sjukdom. Svaret på den delfrågan är alltså nej, så vitt jag kan bedöma. Passar också gärna den frågan i detalj till sakkunnig i frågan. Det forskas på läkemedel som ska hjälpa vid migrän, och där riktar man in vissa på att påverka glutamatreceptorer i hjärnan. Det är också väsensskilt från att påstå att glutamat orsakar migrän. Det vetenskapliga stödet för detta påstående finns inte, så vitt jag kan bedöma. Däremot är uppfattningen om att glutamat kan orsaka olika bieffekter mycket utspridd. Samma sak gäller här som med allt annat – upplever man att man inte mår bra av ett visst livsmedel eller en viss krydda/smakförstärkare, så ska man ju undvika det. Men rent vetenskapligt finns det anledning att ifrågasätta att migrän har med just glutamat i maten att göra.

(Källa avseende påståendet om migrän: Jinap S1, Hajeb P. Glutamate. Its applications in food and contribution to health. Appetite. 2010 Aug;55(1):1-10.)

Martins kommentar:
Nej, det verkar inte finnas mycket som stöder en koppling mellan Alzheimers sjukdom och glutamat i maten. När det gäller migrän kan anfall triggas av en mängd faktorer och det är inte helt otroligt att glutamat skulle kunna spela en roll där även om det inte gör det för de flesta drabbade.

——————————————————————————————————————————————————

”Äta bör man, annars dör man” säger ett gammalt uttryck. Den senaste tiden har vi dock kunnat läsa att det där uttrycket inte gäller om man inte väljer sin föda med omsorg. Kvällstidningarna brukar ofta basunera ut att man kan få diverse allvarliga sjukdomar, eller t.o.m. dö, om man äter vissa livsmedel, och i vissa rapporter varnar man för att en del mat är farligare att äta än att röka. Men stämmer detta verkligen?

MAXstyrka frågade som vanligt våra eminenta experter om vad som är sant.

Experterna som vi har tagit hjälp av är:

Anki Sundin är en nutritionist/näringsfysiolog och VD på NGruppen, har har dessutom skrivit många böcker i ämnet.

Martin Brunnberg är nutritionist/näringsfysiolog och utbildningsansvarig på kostrådgivarutbildningen på Paulúns Näringscenter.

——————————————————————————————————————————————————

1. Kaffe – Om du dricker mer än fyra koppar kaffe om dagen riskerar du att dö i förtid.

Ankis kommentar: Nej. Det finns en koppling mellan hög konsumtion av kokkaffe och hjärt-kärlsjukdomar, men de studierna ligger på epidemiologisk nivå och kan alltså inte identifiera orsak och verkan. Fyra koppar kaffe, dvs 8 dl kaffe, är också lägre än mängderna som har kopplats till hjärt-kärlsjukdom.

Martins kommentar: Nej, snarare är det tvärtom! Kaffe skyddar mot en rad sjukdomar, bl. a. diabetes typ II och cancer. Även relativt högt intag av kaffe är positivt för dessa faktorer. Det finns dock en del forskning som kopplar samman kaffe med vissa negativa hälsoeffekter, men knappast tillräckligt för att livslängden ska förkortas.

——————————————————————————————————————————————————

2. Mättade fetter – Mättade fetter ökar kolesterolet i blodet, och det ger hjärt- och kärlsjukdomar.

Ankis kommentar:  Därom tvista de lärde idag. För, säg, 20 år sedan var det självklart att mättade fettsyror var ohälsosamma. Idag har vi fått revidera vår uppfattning en aning. Dessutom är begreppet ”mättade fettsyror” alldeles för ospecifikt för att vara värdefullt. Olika mättade fettsyror har olika effekter på blodfetterna. Det enklaste svaret är att vi får invänta mer forskning. Dock verkar det som om kvaliteten på livsmedlen är viktigare för hälsan än själva fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein.

Martins kommentar: Det beror på vad man jämför det med och vilken typ av mättade fetter vi pratar om. Är det LCT-fetter som finns mycket i fett från fyrfota djur skulle jag säga att det knappast är positivt för hjärt- och kärlhälsan generellt. Om ett ökat intag av LCT-fetter innebär att man äter en mindre mängd raffinerade kolhydrater kan det dock vara positivt för hjärt- och kärlhälsa, men det beror som sagt vad man jämför med. Likaså om du följer någon diet där intag av mättat fett är högt kan blodfetter förbättras, men det beror i första hand på att det totala energiintaget blir lägre.

——————————————————————————————————————————————————

3. Rött kött – Man får äta max 300gr rött kött i veckan. Annars riskerar man cancer.

Ankis kommentar:  World Cancer Research Fund (WCRF) har i sin rapport från 2007 kommit med rådet att begränsa sitt intag av rött kött till 500 gram per vecka och att undvika charkuteriprodukter. Det ligger naturligtvis mycket forskning bakom detta råd. Samtidigt vill jag poängtera att mycket annat utgör än större riskfaktorer, inte minst övervikt, rökning och alkoholkonsumtion. Äter man i allmänhet näringsrikt, tränar regelbundet, inte röker och är försiktig med sitt alkoholintag är sannolikt risken för att just kött skulle öka risken mindre än om man har en livsstil som innefattar med flera riskfaktorer. Rapporten är tillgänglig från http://www.dietandcancerreport.org/expert_report/index.php

Martins kommentar: Ja, tyvärr finns det kopplingar mellan tjock- och ändtarmscancer och ett högt intag av rött kött, framför allt charkprodukter. Cancer är dock multifaktoriellt och om man exempelvis äter ordentligt med fibrer och nyttiga bakterier minskar risken.

——————————————————————————————————————————————————

4. Proteinöverskott – Om man äter mycket protein kan det ge skador på njurarna.

Ankis kommentar:  Nej, det är en gammal uppfattning som baserades på studier på djur och på patienter med redan existerande njurskada. Det finns idag inget underlag för att hävda att protein kan skada njurarna om de från början är friska. Extrema intag under mycket lång tid har vi förstås inga humanstudier på, men om jag får våga spekulera skulle sannolikt njurskador vara överrepresenterade inom idrottsvärlden, inte minst på kraftsportsidan, om protein hade den bieffekten.

Martins kommentar: Här kan man inte ge något 100%-igt säkert svar, men forskningsläget idag visar inte att ett högre proteinintag kan skada njurar och öka risken för njursjukdom. När det gäller extrema intag är kunskapsläget mycket osäkert. Har man en njursjukdom bör man undvika extrema intag eftersom ned brytningen av överskottsprotein skapar gifter som måste filtreras ut i urinen för att dessa inte ska få gifteffekter på kroppen.

——————————————————————————————————————————————————

5. Kreatin – Om man nyttjar kreatin monohydrat utan uppehåll under en längre period kan levern skadas.

Ankis kommentar:  Långvarig användning med höga doser kreatin har dokumenterats i samband med lever- och njurpåverkan (Hall och Trojian, 2013), men kreatin anses i allmänhet vara ett mycket säkert tillskott (Francaux och Poortmans, 2006; Kim et al, 2011). Dock ska kreatin inte användas vid redan existerande njurskada för säkerhets skull (Kim et al, 2011).

Referenser:

Francaux M, Poortmans JR. Side effects of creatine supplementation in athletes. Int J Sports Physiol Perform. 2006 Dec;1(4):311–23.

Hall M, Trojian TH. Creatine supplementation. Curr Sports Med Rep. 2013 Jul–Aug;12(4):240–4.

Kim HJ, Kim CK, Carpentier A, Poortmans JR. Studies on the safety of creatine supplementation. Amino Acids. 2011 May;40(5):1409–18.

Martins kommentar: Inte vad man känner till och jag ser ingen risk med detta.

——————————————————————————————————————————————————

6. Mjölk – Även en måttlig konsumtion av mejeriprodukter kan orsaka hormonrubbningar och bl.a. orsaka prostatacancer.

Ankis kommentar: Det är ingen hemlighet att mjölk har varit i blåsvädret sedan ett tag tillbaka. Vill eller kan man inte konsumera mjölk och mjölkprodukter finns det bra ersättningsprodukter, t.ex. kalcium- och D-vitaminberikad soja- och havredryck (där sojadrycken är flera snäpp bättre ur ett proteinperspektiv). I dagsläget saknas vetenskapligt belägg för att hävda att mjölk och mjölkprodukter är skadliga för hälsan. Bland de senaste undersökningarna som uppmärksammats i media finns Michaëlssons studie från 2014 som pekar på en koppling mellan ökad frakturrisk och ökad dödlighet vid konsumtion av mjölk med laktos i. Det är en epidemiologisk studie, och en sådan kan aldrig identifiera orsak och verkan, utan bara peka på faktorer som samvarierar – oavsett om de samvarierar beroende eller oberoende av varandra. Dock ska vi alltid vara ödmjuka inför det faktum att vi med mer forskning framgent kommer att behöva ändra både kost- och näringsrekommendationer. Det har hänt tidigare och det kommer att fortsätta att vara på det viset.

Referens: Michaëlsson et al. Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: cohort studies. BMJ 2014;349:g6015.

Martins kommentar: Mjölk har kopplats till en ökad risk för prostatacancer, men det är förstås en fråga om dos – hur mycket är för mycket? Man får inte heller glömma bort att mjölk har en hel del hälsobefrämjande effekter också. Personligen har jag väldigt svårt att ta ställning för eller emot mjölk då mjölk gör mycket bra, men också en hel del dåligt.

——————————————————————————————————————————————————

7. Överdosera pwo – En överdos av ”Pre-Workoutprodukter” kan leda till hjärtsvikt och högt blodtryck.

Ankis kommentar:  Det finns en uppsjö av PWO-produkter med allehanda mer eller mindre obskyra ingredienser. Man kan med lätthet hitta märkliga produkter som innehåller allt från för oss okända örter till ömsningshormon för insekter (!) och som marknadsförs som PWO. Bieffekterna av växter och växtsubstanser som vi inte har så stor kunskap om kan så klart bli både det ena och det andra, men om vi ser till grundingredienserna i de flesta PWO-produkterna är det bland annat koffein, beta-alanin och EAA/BCAA. Koffein i stora mängder kan påverka hjärt-kärlarbetet på olika sätt. Men att en representativ PWO som konsumeras i rekommenderad dos skulle orsaka hjärtsvikt och (kroniskt) högt blodtryck är inte sannolikt.

Martins kommentar: Ja, det kan det absolut gör i – i alla fall på temporärt. Det gäller främst koffein som ofta ingår i så kallade pwo:s. Är man koffeinkänslig kan det driva upp blodtrycket och påverka hjärtat negativt. Det har även förekommit en del andra suspekta ämnen som har kopplats till kraftigt negativa effekter på cirkulationen.

——————————————————————————————————————————————————

8. Socker – Sockrad mat och godis leder till fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är farligare än tobak.

Ankis kommentar:  Sockerintag är mycket riktigt kopplat till hälsoproblem. Att jämföra sockerintag med tobak är däremot svårt – vilka hälsoparametrar ska vi plocka ut och jämföra? Folkhälsomyndigheten uppger att ”rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död”, men om vi breddar problemet med socker och tittar på övervikt och fetma är det klart att detta är en mycket stor utmaning i samhället idag. Sockerrika livsmedel är ju som bekant mycket lättillgängligt, och ”sockerkarriären” börjar ibland i mycket tidig ålder, vilket är en viktig del i hur kosthållningen utvecklas även i vuxen ålder.

Referens: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/skadeverkningar/halsoeffekter-rokning/

Martins kommentar: Socker är inte bra och jag håller med om att det ökar risken för diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdom. Om det är farligare än tobak beror ju på hur mycket socker respektive tobak man konsumerar. Personligen väljer jag att inte gradera dessa riskfaktorer utan nöjer mig med att konstatera att ingen av dessa inte är bra.

——————————————————————————————————————————————————

9. Energidryck – Ett intag av energidryck kan orsaka ångest, nervositet och irritation. I vissa fall kan man få problem med hjärtat.

Ankis kommentar: Om vi utgår från att energidrycker innehåller koffein som verksam substans, så låter det där som en lite för stor kick av bara koffein. Är man känslig för koffein, så ska man vara medveten om att det kan finnas i energidrycker. När det gäller påståendet om ”problem med hjärtat” skulle det i så fall vara fallet på samma basis som för kaffe. Jag skulle gärna se övertygande studier på just detta. Just idag skulle jag inte ställa mig på barrikaderna med det budskapet.

Martins kommentar: Innehåller energidrycken höga halter av de grenade aminosyrorna BCAA (leucin, isoleucin och valin) finns det åtminstone i teorin en risk för att halterna av må-bra-hormonet serotonin minskar i hjärnan temporärt. Det skulle kunna öka risken för bland annat ångest. Träning ökar serotonin och borde motverka effekten. Vad det gäller hjärtproblem beror det alldeles på vad energidrycken innehåller. Koffein kan vara negativt för hjärtat i höga doser för den som är känslig, men detta verkar inte gälla för aminosyran taurin som ofta ingår i energidrycker och som tidigare blev beskyllt för negativa hälsoeffekter för hjärtat.

——————————————————————————————————————————————————

10. E-nummer – Alla tillsatser i mat har ett E-nummer. En del av dem kan leda till mängder med sjukdomar såsom migrän, blindhet, astma och allergier m.m. En del av dem kan också ge cancer.

Ankis kommentar:  Vi ska vara glada för att tillsatserna i maten ett E-nummer. Det betyder att de är kontrollerade av EU och att vi har vetenskapliga studier på hur de påverkar hälsan. (Aromer är undantagen – de har inget E-nummer.) Det finns några tillsatser som är onödiga. Här återfinner vi inte minst färgämnen, framför allt azofärgämnen, som vissa till och med kan få allergiska reaktioner mot. Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv är färgämnen helt onödiga, liksom aromer. En del konserveringsmedel kan människor också vara känsliga mot. Nitrit är ett konserveringsmedel som är behäftat med problem och det används när alternativet är sämre. Nitrit har kopplats samman med ökad risk för cancer, men den risken anses vara av mindre betydelse jämför med den förgiftning som kan uppstå om man konsumerar livsmedel som är smittade med inte minst Clostridium botulinum, som kan orsaka förlamning i andningsorganen med akut läge som följd. Det är charkuteriprodukter som nitrit brukar användas i. Att det däremot skulle finnas tillsatser som orsakar blindhet (här är det sötningsmedlet aspartam som ofta hänvisas till) stämmer inte.

Martins kommentar: Tillverkarna kan själva välja om tillsatser ska anges med E-nummer eller skrivas ut med substansens namn. Många E-nummer är väldigt oproblematiska som vissa mineraler, vitaminer och antioxidanter. Är man känslig eller allergisk kan man, precis som man kan från vanlig mat, få negativa effekter från ett E-nummer som man inte tål. Detta kan innefatta migrän, astma, nässelutslag och allergiska reaktioner. Blindhet har aldrig kopplats till något ”E-ämne” och cancerkopplingar lyser också med sin frånvaro i stort sett förutom BHA/BHT. De ökar livslängden hos försöksdjur, men ökar också cancerrisken. Ett annat suspekt ”E-ämne” är hexametylentetramin som har en viss association till cancer. Detta ämne används väldigt sällan som tillsats och är bara godkänt för användning i italiensk provolone ost. Bland de problematiska E-numren hittar vi azofärgämnen (överkänslighet, allergier) och glutamat (ökar aptit enligt vissa studier).

——————————————————————————————————————————————————

11. Oekologisk mat – All mat som är besprutad kan ge cancer, hormonrubbningar m.m. Det räcker inte med att tvätta eller skala frukterna/grönsakerna.

Ankis kommentar:  Det där är en elak formulering. ”Kan ge cancer” kan man säga om i princip allt, och det går inte att bevisa att något inte kan ge cancer. Däremot går det att bevisa att sannolikheten för att något inte ger cancer är stor eller liten. Just nu håller Livsmedelsverket på att undersöka effekten av den cocktail av bekämpningsmedelsrester som finns i livsmedel, och när resultatet av den kommer får vi ännu mer kunskap kring detta. I dagsläget skulle jag drista mig till att säga att en besprutad broccoli är bättre att äta än att avstå från samma broccoli.

Martins kommentar: Ekologisk mat är bra och jag väljer själv ofta ekologiska alternativ när det går. Besprutningsmedel kan vara ett problem för en del konventionellt odlade grödor, men tyvärr kan ibland ekologiska livsmedel vara det sämre valet för hälsan. Ett exempel är mögelsvampsgiftet aflatoxin. Aflatoxin är ett cancergift som främst orsakar levercancer och när man besprutar mat minskar risken för att giftet ska bildas i grödorna. Typiska livsmedel som kan innehålla alfatoxin är pistaschnötter, mandel och jordnötter.

——————————————————————————————————————————————————

I nästa del får vi ta del av 12 livsmedel till. Den delen dyker snart upp här på MAXstyrka.