Världens bästa armbryterska Fia Reisek gästar MAXstyrka Radio för att roasta sin rival Malin Bergström inför deras stundande supermatch i Las Vegas.

Hon berättar också om sitt jobb där hon bland annat tillverkar dräkterna till Masked Singer och rekvisita till flera julkalendrar i SVT samt till filmer som Johan Falk och Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann. Självklart blir det också 10 snabba gånger tre.

Klicka här för att läsa Fem snabba med Fia Reisek på Techsajten.se.

Om ni vill kontakta oss: info@maxstyrka.se.

00:01 – Avsnittet börjar

1:07:10 – Avsnittet slutar

RSS: http://maxstyrka.libsyn.com/rss

Ladda ner avsnittet.

Riksidrottsförbundet och SVT har beslutat att SM-veckan, där 20 olika idrotter (inklusive armbrytning) skulle ingå och TV-sändas, ställs in på grund av coronaspridningen. Regeringen har gått ut med att allmänna sammankomster med över 500 personer inte får hållas. SM i armbrytning kommer därför flyttas fram.

Det återstår att se om fler av säsongens alla kraftsportstävlingar kommer beröras av detta.

Sarah Bäckman, åttafaldig världsmästare i armbrytning, kommer den 26 september möta världens bästa armbryterska, brasilianskan Gabriela Vasconcelos, i WAL 506. Atleterna har mött varandra tidigare, även om det nu var några år sedan. I det förra mötet vann Gabi, och i mötet innan dess vann Sarah. Gabi anses vara favorit då hon har dominerat sporten de senaste åren samtidigt som Sarah hade ett uppehåll från armbrytningen, men Sarah har nu tränat armbrytning i tre år och är starkare än någonsin, så det kommer bli en väldigt spännande match.

Om ni vill följa matchen live kan ni göra det via Fanseat.

Nästa helg, den 16 augusti, hålls armbrytningstävlingen WAL 505 i USA. Vårt svenska hopp består av Victoria Karlsson som möter brasilianskan Tatiane Faria. Tävlingen kan ni se via Fanseat.

Malin Kleinsmith och Fia Reisek intervjuade Victoria och Devon Larratt inför matchen. Här är den intervjun:

I natt kl. 04:15 svensk tid är det dags för två av våra absolut största armbrytarstjärnor Fia Reisek och Malin Kleinsmith att gå en match mot varandra i WAL 504. För alla oss som inte är på plats i Los Angeles och kan se matchen live så kan matchen lyckligtvis ses livestreamat via pay per view på Fanseat.com. För lite drygt 60 kronor kan man se matchen, men om man istället vill abonnera på sidan så kostar det en dryg hundring i månaden. Då får man dessutom tillgång till en stor mängd gamla WAL-matcher. Om man inte orkar gå upp mitt i natten kan man såklart se matchen i efterhand.

Vi pratade med Fia och Malin i MAXstyrka Radio för ett par veckor sedan för att höra hur formen är inför matchen, hur träningen har gått och vem av dem som egentligen är starkast. Lyssna på avsnittet här.

Sveriges armbrytarklubbar har den senaste tiden fått ta ställning till om Sverige ska gå ur World Armwrestling Federation (WAF) och dess underförbund European Armwrestling Federation (EAF). Anledningen är att WAF:s ledning sedan länge styrt sporten på ett inte transparent sätt där ingen utomstående har fått någon insyn i beslutsprocesserna. Därför röstades beslutet att lämna organisationen igenom under gårdagen. Beslutsdokumentet om utträdet kan läsas i sin helhet här. Det här innebär att en ny demokratisk organisation kommer formas.

I dag är ca. 80 länder anslutna till WAF, och under det senaste världsmästerskapen tävlade atleter från 45 olika länder. Det återstår att se hur många fler länder som går i Sveriges fotspår och väljer att lämna WAF.

MAXstyrkas bloggerska Jonna Blind var inbjuden till WAL Supermatch Showdown 404 i USA.Där skulle hon få möta den något större armbryterskan Valerie Beach. Efter ett 2-0-underläge lyckades Jonna vända matchen och vinna! Såhär såg det ut:

Det verkar som att WAL-finalerna i Las Vegas kommer bli av trots allt. Efter det uppmärksammade beslutet att ställa in tävlingarna bara två veckor före tävlingarna så har de nu hittat en lösning, och kommer hålla finalerna på samma plats som tidigare. Tävlingarna kommer dock inte att TV-sändas, och prispengarna kommer vara kraftigt reducerade. Den som vinner en herrklass får 1000$ medan damklassens vinnare får 500$.

Såhär står det i WAL:s pressmeddelande:

”Following yesterday’s news about the cancellation of our televised 2017 Championship event, the League has the following update: WAL WILL RUN its untelevised 2017 Championships in Las Vegas. Details on venue and schedule are still to come, but here are the basics:

Event will be directed/managed by Bart Wood and Karen Bean
Venue is still TBD, and once locked, schedule will be set.
Tentative dates are still Thursday June 29 and/or Friday June 30.
We will have both Pro and Amateur divisions and the same weight classes for men and women.
Prize money: THERE WILL BE PRIZE MONEY for the pro divisions. $1,000 for each Men’s division winner, $500 for each Women’s division winner.”

WAL, World Armwrestling League, har beslutat att ställa in årets finaler i Las Vegas. Anledningen ska ha med uteblivna sponsorer att göra. Meddelandet kom två veckor innan finalerna skulle äga rum, vilket innebär att många atleter och coacher sitter med egenbetalda flygbiljetter och hotellrum som inte kan avbokas.

Såhär säger WAL själva:

”WAL has made the difficult decision not to host the 2017 Championships. While we understand that this decision may come as a surprise to many of you, especially because it is close to the Championships, the reason for the timing is because we were actively negotiating several large critical partnerships that would have moved WAL and the sport forward in a substantial way. We wanted to give as much time as possible to accomplish this goal for the league and the sport but unfortunately, these deals didn’t get done in time, therefore we have made the difficult decision to cancel the 2017 Championships.”

SM i armbrytning hålls bekant i Örnsköldsvik i år, och i fall ni inte har vägarna förbi den arktiska tundran så kan ni följa tävlingarna på hemmaplan. Tävlingarna livestreamas nämligen via Youtube här, så poppa en gryta popcorn, ta fram med mysfilten och njut över lite kvalitetsunderhållning nu i helgen. Sändningarna börjar i morgon, fredag.

Allt började med ett tämligen oskyldigt löfte om att vi, jag och min caddy Jimmie Trywall, skulle ställa upp i armbrytnings-SM. Anledningen till detta var att det inte finns några kval till ett SM i armbrytning, så alla som vill får vara med och tävla, förutsatt att du är skriven i en klubb (vilket är gjort i en handvändning). Då hade man sedan kunnat skriva i CV:t att man har tävlat i SM, trots att man aldrig har tränat på just armbrytning. Planen var därmed idiotsäker.

Anders Axklo, demonspeakern som också råkar vara president över hela armbrytningsförbundet, avslöjade att SM nästa år skulle arrangeras högt upp i Sverige, så pass högt upp att det skulle innebära en flygstol för att ta sig dit. Min sargade studentekonomi tillsammans med omsorgsplikten till ett nybakat spädbarn gjorde det omöjligt för mig att åka upp dit och tävla. ”Det är din heder” svarade herr Axklo.

Jag kom då med förslaget att vi kunde söka upp ett bord på Fitnessfestivalen i Stockholm och köra en match där, mest för att få tyst på Axklo om man ska vara ärlig. Kungen av oneliners (ja, Axklo kallas så) var då snabb att påpeka att det ju var ett WAL-kval där, och att vi kunde sona våra synder genom att vara med där i stället. ”Tja, varför inte? Hur svårt kan det vara?”

Väldigt svårt visade det sig. WAL står för World Armwrestling League, alltså Värld Armbrytning Liga, om man ska lita på obskyra översättningsprogram. Det är den typen av armbrytning som i bland visas på Eurosport 2, och som mr. Axklo kommenterar. Det är hårt, det är snabbt och det är brutalt. Topp-6 i varje viktklass skulle få en biljett till Europakvalet i England, och armbrytare från hela Norden hade samlats i Stockholm för att försöka bli en av de sex.

Jag, som har en mysvikt på 86-87 kg, skulle gå i klass 88 kg, den kanske största klassen med några av världens främsta brytare. Jimmie Trywall har en liberal inställning till sås och flötiga bakverk, och det straffade sig genom att han och hans rultande framtoning tvingades gå i tungvikten. Paradoxalt nog så var det bara totalt sex personer, inkluderat Trywall, i tungvikten, vilket innebar att samtliga sex redan var klara för kvalet i England.

För att jag skulle kunna ta mig till England var jag tvungen att faktiskt vinna över folk, och när folket bestod av bl.a. Niklas Nannestad (som vann hela skiten i Las Vegas förra året) och semibiffen Glenn Bengtsson så ångrade jag att jag inte hade kört på Jimmies såsdiet det senaste året. Mitt självförtroende sjönk ytterligare när Axklos underbara fru Mari Thysell berättade att hon var genuint orolig över att vi med stor sannolikhet skulle få tvingas gipsa båda armarna efteråt. Mina tankar brottades med amputationscenarier och problemfyllda toalettbesök, men Axklos ”det är din heder” ekade högre.

Matcherna var rankade, vilket innebar att den bästa skulle få möta den sämsta i den första matchen. Jag var tydligen inte jättehögt rankad (!), utan ställdes mot bl.a. nyss nämnda Nannestad och Bengtsson. Jag gick totalt fyra matcher, och det resulterade i fyra imponerande förluster, trots Axklos ljudliga hejaramsor från sekretariatet. Att försöka tvinga ner en arm som verkar vara fylld av armeringsjärn och ond bråd död ner i den lilla kudden som befinner sig ett par dm bakom armen kan liknas vid att brottas med en grizzlybjörn. Du har tur om du kommer dig levande ut ur situationen, du vet att det inte hjälper att spela död och du vet att du aldrig kommer kunna brotta ner björnen hur du än försöker. Jag hade kunnat hoppa på den där armen utan att den hade gett vika. Jag hade förmodligen haft en större chans att vinna över björnen än att vinna en enda liten match i WAL-kvalet.

Hur gick det för Trywall då? Jo, fyra raka förluster där också, såklart. Hinkvis med vaniljsås och glutenfria kanelbullar hjälper föga när motståndaren innehar underarmar vars mått överträffar dina lår.

För att sammanfatta tävlingen så var det väldigt roligt att få vara med. Jag älskar sporten som sådan, jag älskar sammanhållningen och stämningen och både atleter, domare, funktionärer och alla runtom är underbara. Jag biter nog mig själv i foten när jag säger det här, men mig vid ett armbrytarbord har ni inte sett för sista gången.