Ett köldbitet och snövitt Norge stod som skådeplats för den första tävlingen i Strongman Champions League 2015, och man skulle kröna världens starkaste viking. Tävlingen hade premiär förra året, men då under Giants Live. Den isländska jätten Hafthor Björnsson var på plats för att försvara sin titel från förra året. Förra årets silvermedaljör, David Nyström, var också där för att försöka sätta några väl placerade käppar i det gigantiska, isländska hjulet. David hade inte tränat bra de senaste tre månaderna, men hade tackat ja till tävlingen för att få upp motivationen till WSM 2015 (som han kvalade till under förra årets upplaga av tävlingen). Utöver dessa två fanns bl.a. polacken Krzystof Radzikowski, serben Ervin Katona och kanadensaren Jean-Francois Caron på startlistan.

Vädret var klart, vinden stilla, den tunna luften var iskall och snöflingorna svävade långsamt ner över den lilla tävlingsarenan som låg 930 meter över havet. Den första grenen hölls på fredagskvällen, och det var återigen Front hold med ett svärd på drygt 27kg som fick dra i gång tävlingen. David Nyström vann den grenen framför Bjørn Andre Solvang förra året, och var favoriten på papperet det här året också. Efter att ha stått i en minut och elva sekunder kunde han konstatera att han hade vunnit i år igen, och göra sin patenterade hjulning. Bjørn Andre Solvang fick alltså återigen se sig slagen av svensken, även om han såg ganska nöjd ut över att ha försvarat sin andraplats från ifjol.

Front Hold

1. David Nyström – 1,11,77
2. Bjørn Andre Solvang – 1,05,89
3. Krzysztof Radzikowski – 1,00,81
4. Ole Martin Hansen – 59,63
5. Alex Moonen – 59,59
6. Antti Mourujärvi – 59,08
7. Ervin Katona – 58,15
8. Hafthor Björnsson – 56,74
9. Mariusz Lalas – 54,92
10. JF Caron – 53,50
11. Glenn Erik Iversen – 45,97
12. Lauri Nämi – 43,78

De andra grenarna hölls på lördagen med start runt kl. 11. En Boat Pull var tävlingens andra gren, och den gick ut på att dra en stor vikingabåt på ett par ton på en släde. Svårigheten här var starten, att få fart på ekipaget på den hala marken, men när man väl hade fått igång det så var det bara att tugga på. Det här året hade alla atleter trevligt nog fått ett par dobbar att sätta på skorna. Radzikowski, som bar den gula ledartröjan, hade stora problem att få fart på båten, och den stod länge tvärstill. Han sa att de hade glömt att lägga ur bromsen, vilket funktionärerna fick dubbelkolla att de inte hade gjort. Han fick en omstart, och då fick han till slut fart på båten, med glåpord och skratt från de andra atleterna på köpet. Ole Martin Hansen tappade sin ena skos dobbar, vilket gjorde det mycket svårare att få fäste, och han tappade en hel del poäng på det. Hafthor Björnsson var som vanligt överlägsen i den här typen av gren, och spurtade in i mål så snabbt att funktionärerna knappt fick stopp på båten efteråt.

Boat Pull

1. Hafthor Björnsson – 18,87
2. Antti Mourujärvi – 20,31
3. Mariusz Lalas – 20,98
4. Ervin Katona – 21,50
5. Alex Moonen – 21,73
6. JF Caron – 21,87
7. David Nyström – 22,97
8. Krzysztof Radzikowski – 26,72
9. Bjørn Andre Solvang – 27,19
10. Lauri Nämi – 28,16
11. Ole Martin Hansen – 31,29
12. Glenn Erik Iversen – 32,82

Den tredje grenen var en av Davids paradgrenar, Viking press. En stock på runt 155kg skulle pressas över huvudet så många gånger som möjligt. Man gick ut två och två, och det såg ut som att det kunde ha varit lite skillnad på vilken sida man valde. Det är svårt att få identiska stockar i en sådan här gren, vilket gör att vikten kan skilja något mellan de olika sidorna. David gjorde bra ifrån sig (trots att han fick den till synes svårare sidan) och klarade 8 repetitioner, men det var flera som gjorde lika många och därför tappade han viktiga poäng här. Radzikowski, han som har axlar i basketbollstorlek ni vet, gjorde 12 enkla reps och trodde nog att grensegern var fixad. Hafthor ville dock annorlunda, och segade upp 13 reps för sin andra grenseger. Oväntat, och väldigt imponerande från den väldiga islänningen.

Viking Press

1. Hafthor Björnsson – 13
2. Krzysztof Radzikowski – 12
3. Ervin Katona – 10
3. Bjørn Andre Solvang – 10
4. David Nyström – 8
4. Alex Moonen – 8
4. JF Caron – 8
5. Mariusz Lalas – 6
6. Ole Martin Hansen – 4
6. Lauri Nämi – 4
7. Antti Mourujärvi – 1
8. Glenn Erik Iversen – 0

Den fjärde grenen var en ny typ av ok som jag aldrig har sett förut. En enorm trästock som vägde ca. 420kg låg uppställd på en stor träram som var fyra meter lång. Uppgiften var att lyfta upp stocken på axlarna, gå med den de fyra meterna och göra så många vändor som möjligt under en minut. Det var många som inte fick någon balans med stocken, antagligen för att stocken var något för lång och lite för tung. Dessutom var grenen svårbedömd då många gled fram med stocken på ställningen, och den sträckan skulle då räknas bort. De två som bemästrade grenen bäst var föga förvånande Radzikowski och Hafthor, som både gjorde fyra vändor vardera. David hade ont i ryggen, och hade dubbla bälten på sig. Trots smärtan lyckades han gå en sträcka.

Ok med stock

1. Hafthor Björnsson – 14m
1. Krzysztof Radzikowski – 14m
3. JF Caron – 11,6m
4. Mariusz Lalas – 11,4m
5. Alex Moonen – 8,6m
6. Lauri Nämi – 7,9m
7. Ole Martin Hansen – 6,8m
8. David Nyström – 3,8m
9. Antti Mourujärvi – 2,8m
10. Bjørn Andre Solvang – 1,0m
11. Ervin Katona – 0,5m
12. Glenn Erik Iversen – 0m

Den femte grenen var ett medley som bestod av två sträckor farmers walk (125kg/st), och sedan loading med fyra tunga objekt. Det sista objektet var en stor natursten modell jättestor, vilket skulle visa sig bli en svårbemästrad historia. Bara fyra atleter lyckades besegra den sista stenen. David sprang på bra med väskorna, och fick planenligt upp tre objekt. Bäst av alla var Hafthor, som närmast kastade över objekten över plattformen och fixade enkelt sin tredje grenseger.

Medley

1. Hafthor Björnsson
2. Krzysztof Radzikowski
3. JF Caron
4. Mariusz Lalas
5. Alex Moonen
5. Lauri Nämi
5. Ole Martin Hansen
5. David Nyström
5. Antti Mourujärvi
5. Bjørn Andre Solvang
11. Ervin Katona
12. Glenn Erik Iversen

Solen gick ner och det började skymma under den sista grenen, som var Hercules hold. Handtagen var fästa i kedjor som höll uppe två enorma timmerstockar. Grenen var otroligt läcker rent visuellt, faktiskt en av de snyggaste grenar jag någonsin har sett. Tyvärr tyckte en del atleter att den var obalanserad, och det högra handtaget var mycket tyngre än den vänstra. Det resulterade i att ett par atleter åkte med den högra stocken ner samtidigt som de höll fast i båda handtagen. David låg här på en sjätteplats, bara 1,5 poäng bakom tredjeplatsen, men tappade en del poäng i stället för att ta in på topptrion. Därmed gick Bjørn Andre Solvang om David i totalen, och David blev till sist tävlingens tredje bästa från Norden. Hafthor ledde tävlingen, men var ändå tvungen att göra en bra sistagren för att hålla undan och vinna. Det gjorde han, och kunde precis vinna över Radzikowski.

Hercules Hold

1. JF Caron – 1,00,8
2. Ole Martin Hansen – 58,96
3. Krzysztof Radzikowski – 54,88
4. Hafthor Björnsson – 53,60
5. Bjørn Andre Solvang – 52,9
6. Ervin Katona – 51,32
7. Mariusz Lalas – 49,13
8. Antti Mourujärvi – 46,38
9. Alex Moonen – 43,94
10. David Nyström – 42,47
11. Glenn Erik Iversen – 42,27
12. Lauri Nämi – 5,53

Efter tävlingen var över gjorde Hafthor ett försök att gå några steg i oket med en ännu större stock på 640kg. Legenden säger att vikingen Orm Storolfson bar masten till sitt vikingaskepp ”Ormen Lange” på sina axlar. Han klarade enligt sägnen att gå med masten ett par steg innan ryggen bröts på honom. Hafthor lyckades gå fem steg med den här stocken, och hans rygg gick inte sönder.

Allt som allt var det en spännande tävling. Själva invigningen var läcker, inramningen var häftig och Fefor är en mäktig plats för den här typen av tävlingar. Det man kan ha synpunkter på är att lördagens fem grenar (inklusive en kort priscermoni) tog hela 6,5 timmar, och då var inte Hafthors rekordförsök inräknat. En tävling av det här slaget tjänar på att vara snabb och intensiv i stället för långsam och utdragen. Dessutom var det väldigt svårt (för att inte säga helt omöjligt) för publiken att hänga med i poängställningen, och grenarna var utplacerade så att man inte kunde se samtliga grenar så bra från samma läktarplats. Att ha en gren dagen innan är heller inte önskvärt ur ett publikt perspektiv.

Jag ser fram emot att komma tillbaka till Fefor nästa år, och med tanke på hur snygga vissa av grenarna var så kan nästa års upplaga av Världens Starkaste Viking bli något alldeles speciellt.

Slutresultat

1. Hafthor Björnsson – 61,5p
2. Krzysztof Radzikowski – 58,5p
3. JF Caron – 49p
4. Mariusz Lalas – 43p
5. Bjørn Andre Solvang – 41p
6. Alex Moonen – 40,5p
7. David Nyström – 38,5p
8. Ole Martin Hansen – 37p
9. Ervin Katona – 35,5p
10. Antti Mourujärvi – 34,5p
11. Lauri Nämi – 21p
12. Glenn Erik Iversen – 6p

Här är lite filmer på Davids prestationer:

Precis som förra året så hålls tävlingen Världens Starkaste Viking på vildmarkshotellet Fefor i Vinstra, Norge. Förra året var David Nyström på plats, och kom då på en imponerande andraplats efter bl.a. ett präktigt världsrekord i grenen Front Hold. Han tog silvret bakom Hafthor Björnsson men framför bl.a. Terry Hollands. Han fick därmed en biljett till Världens Starkaste Man 2015. Läs MAXstyrkas stora tävlingsartikel från förra årets tävling!

Det här året är det alltså dags igen. Den 30 januari hålls den första grenen (på kvällen, inne i hotellet), och de resterande grenarna hålls lördagen den 31 januari. Den regerande mästaren, Hafthor Björnsson, är åter på plats för att försvara sin titel, och David är på plats för att snuva honom på den. Den här gången är tävlingen en del i SCL (årets första tävling i MHP Strongman Champion Leauge) istället för Giants Live, vilket betyder att det inte finns några WSM-biljetter i potten. Tävlingen kommer att sändas på TV i 92 länder.

De som kommer att tävla är:

Hafthor Julius Björnsson (Island)
David Nyström (Sverige)
Krzysztof Radzikowski (Polen)
Ervin Katona (Serbia)
Mariusz Lalas (Litauen)
Alex Moonen (Holland)
JF Caron (Canada)
Ole Martin Hansen (Norge)
Bjørn Andre Solvang (Norge)
Espen Aune (Norge)
Lauri Nämi (Estland)
Antti Mourujärvi (Finland)

Fefor ligger vackert belägrat 930 meter över havet, och vid den här tiden på året är det runt 20 minusgrader. Tävlingen hålls utomhus (med undantag för den första grenen), så glöm inte mössa och vantar om ni ska åka upp. Om ni inte ska åka upp så kommer MAXstyrka vara på plats och uppdatera er om tävlingen via vår Facebooksida. Gå gärna in på tävlingens officiella Facebooksida också.

På lördagen den 29 november var den officiella kvalserien till Världens Starkaste Man, Giants Live, på besök i Sverige. Sveriges starkaste man, Johannes Årsjö, hade jobbat dygnet runt i många månader för att få hit Colin Bryce och hans Giants Live, och nu var det äntligen dags. Värdstaden var Johannes hemstad Norrköping, och platsen var den relativt nybyggda baskethallen Stadium Arena.

Topp-3 i tävlingen skulle få en garanterad plats i WSM 2015, och då både Johannes Årsjö och David Nyström redan har lyckats kvala in till WSM så fanns det fler svenskar som hade realistiska WSM-drömmar. Johannes arrangerade tävlingen, och för att få en så hög klass på det svenska deltagandet som möjligt så fick topp-3 från Sveriges Starkaste Man 2014 tävla i Giants Live Sweden, alltså Johannes Årsjö, Martin Forsmark och David Nyström. David hoppade tidigt av tävlingen, och gav sin plats till fyran i SSM, Johan Espenkrona. Johan drog sedan på sig en ryggskada, vilket gjorde att han var tvungen att hoppa av och ge bort sin plats till femman i SSM, Joachim Gustavsson. Dessa tre (Johannes, Martin och Joachim) var de som skulle försvara de svenska färgerna i tävlingen.

Motståndet bestod av allt från den tvåfaldiga vinnaren av Världens Starkaste Man, Brian Shaw, till mindre etablerade atleter som ville mäta sina krafter mot internationella stjärnor. Johannes Årsjö hade plågats av ett trasigt knä och ett skadat finger inför tävlingen, så det var svårt att veta hur hans form var. Vi intervjuade honom i premiäravsnittet av MAXstyrka Radio några dagar innan tävlingen, och då trodde han att fingret kunde sätta lite käppar i hjulet för honom i Farmers Walk. Johannes hade med sig en massör som försökte mjuka upp fingret i arenan. Martin Forsmark hade tränat specifikt på grenarna sedan finalen i SSM 2014, och han var där för att på allvar kriga om en av WSM-platserna. Joachim Gustavsson fick hoppa in med kort varsel, och var inte lika väl förberedd, men likväl extremt taggad.

Stadium Arena var näst intill utsålt, rökmaskinerna och strålkastarna gick på högvarv, och när atleterna sprang in med deras nations flagga på sträckta armar så var stämningen var euforisk.

Den första grenen var Farmers Walk, den gren där Johannes finger skulle försöka agera alfahane över honom. Johannes ville annorlunda, och när han och Brian Shaw hörde startsignalen så var det Johannes som var snabbast i väg. Här var det inte bara vikten som var ett stort hinder, utan man hade också valt att ha med en väldigt jobbig vändning efter 20 meter, i stället för att man bara sätter ner dem och sedan byter håll som man ofta brukar göra. 150kg i var hand i 40 meter avverkade Johannes på blott 20,57 sekunder, (alltså drygt två meter i sekunden) och Johannes fick därmed sin första grenseger för dagen. Derek DeVaughan kom tvåa i grenen, Brian Shaw trea, Adam Bishop fyra och Martin Forsmark kom femma.

Den andra grenen var Apollons axel. Axeln vägde 162,5 kg, och man skulle göra så många reps man kunde på 75 sekunder. En av förhandsfavoriterna var Danmarks starkaste man, Mikkel Leicht. Han har tagit 200kg i stockpress vid flera tillfällen (på träning), och vi hade förväntat oss att se många reps av den kompakta dansken. Nu blev det tyvärr inte så, då stången gled ner från bröstet till magen hela tiden. Han fick aldrig upp stången till axlarna, vilket omöjliggjorde någon press, och nollan var ett faktum. Joachim Gustavsson är en grymt stark pressare (han kom trea i stockpressen under SSM 2014), och fick med sig två reps. Martin Forsmark är inte fullt så bra i pressar, men någonting var annorlunda med Martin den här dagen. Det fullkomligt brann i ögonen på honom, och stången fick flyga över huvudet inte mindre än tre gånger. Johannes gjorde fyra reps, och Brian Shaw vann grenen på fem repetitioner. Brians första grenseger för dagen.

Den tredje grenen var Keg Toss. Samma ölfat som man använde under SSM-finalen 2013, men ribban hade höjts med 80cm till 5 meter jämt. Det visade sig vara lite för högt för många, och det var bara tre atleter som klarade att kasta upp den sjunde och sista tunnan över ribban. En av dem var Johannes, som skickade upp samtliga fat på 16,70 sekunder, en riktig världstid. Få trodde nog att Brian kunde matcha det, men han lyckades mobilisera sina 185kg och slutförde grenen en sekund snabbare än Johannes. Brians andra grenseger var ett faktum.

Efter tre grenar låg Johannes och Brian på samma poäng, Martin låg femma och Joachim låg sjua av tolv atleter.

Den fjärde grenen var bilmarklyft för reps. Vikten i handtaget var uppskattat till 360kg, och den var väldigt svårlyft när man hade testlyft den innan tävlingen, men det var när man hade testat att lyfta bilen i en liten nedförsbacke. Nu stod bilen på ett rakt basketgolv och stången var alltså något högre än beräknat. Därför var det många som gjorde en hel del reps. Martin Forsmark är en erkänt riktigt bra markare, och det bevisade han här också då han gjorde 11 reps. Johannes ville inte bjuda Martin på den interna grensegern, så han kramade ur 12 reps och såg väldigt trött ut efteråt. Brian Shaw drog 15 bekväma repetitioner, och såg ut att ha kunnat göra ett par reps till. Brians tredje grenseger kom här.

Den femte grenen var loading med fyra säckar på 120kg/st i tio meter. Här blev det en duell mellan Martin Forsmark och Johannes Årsjö, och Johannes urladdning i marklyftet hade satt sina spår. Johannes ledde nästan hela racet, men efter tre säckar var krafterna nästan slut, och Martin lyckades springa förbi honom. Finnen Arto Niemi-Nikkola vann grenen, och Joachim Gustavsson kom på en imponerande andraplats.

Inför den sista grenen ledde Brian Shaw, Johannes låg tvåa och Martin Forsmark hade krigat upp sig till en tredjeplats. Om Martin kunde behålla den platsen även efter de avslutande Atlasstenarna så var hans WSM-plats säkrad.

Atlasstenarna och plattformarna var influgna från Norge, och det var exakt med samma uppsättning som Arild Haugen slog sitt legendariska rekord. Joachim Gustavsson var den första som lyckades lyfta upp den femte och sista stenen, till publikens jubel. Martin Forsmark gick ut tredje sist, slängde upp samtliga stenar på den dittills snabbaste tiden, vilket innebar att han säkrade sin tredjeplats i tävlingen och därmed också sin biljett till Världens Starkaste Man 2015.

Brian Shaw har försökt slå det rekordet tidigare, och nu var det många som trodde att han skulle försöka igen. Nu blev det inte riktigt så, antagligen för att tävlingen i sig hade varit så påfrestande för atleterna. Brian fick upp samtliga stenar på 28,11 sekunder, och Johannes slängde upp dem på 24,06. Johannes fick alltså avsluta Giants Live Sweden med en till grenseger.

Tävlingen var den bästa, mest spännande och mest välarrangerade tävling som jag någonsin har varit på (och jag har varit på en hel del genom åren). Det finns stora chanser att Giants Live kommer tillbaka till Sverige, och då kommer jag återigen att sitta längst fram och skrika fram våra svenska atleter till dess att mina stämband hotar med skilsmässa.

Nu är det alltså tre svenskar som är klara för Världens Starkaste Man 2015! Det är första gången som Sverige har tre personer i samma WSM, och samtliga tre har kvalat in genom att komma topp-3 mot absoluta världsnamn. Johannes Årsjö är självklart favoriten bland dessa, men även Martin Forsmark och David Nyström håller riktigt hög internationell klass nu. I vår lär WSM 2015 gå av stapeln, och vi får se om det sker i Malaysia (som det har ryktats om en tid).                     

I går la vi upp den kompletta deltagarlistan till Giants Live Sweden GP som hålls på Stadium Arena i Norrköping den 29 november. Nu är det dags att lägga upp grenarna som väntar atleterna. Grenarna kommer att bli:

Farmers Walk – 160kg i varje hand i 40 meter
Loading – Fyra säckar på 120kg/st
Bilmarklyft – 360kg för reps under 75 sekunder
Keg Toss – Sju ölfat (18-25kg) kastas över 5 meter på tid
Apollons axel – 160kg för reps under 75 sekunder
Atlasstenar – Fem stenar (120 – 200kg)

Biljetterna kan ni köpa på Ticnet.se från och med den 1 maj.

Gå in på den officiella hemsidan för tävlingen för att läsa mer! Gå också med i Facebookevenemanget och bjud in era vänner!

Snart är det dags för Giants Live Sweden. De här atleterna kommer att drabba samman på Stadium Arena i Norrköping den 29 november:

Johannes Årsjö – Sverige
Martin Forsmark – Sverige
Johan Espenkrona – Skåne
Brian Shaw – USA
Derek DeVaughan – USA
Adam Bishop – England
Ben Ruckstuhl – Kanada
Alex Curletto – Italien
Mikkel Leicht – Danmark
Bjørn Andre Solvang – Norge
Arto Niemi-Nikkola – Finland
Jarmo Kirsela – Finland

Biljetterna kan ni köpa på Ticnet.se från och med den 1 maj.

Gå in på den officiella hemsidan för tävlingen för att läsa mer! Gå också med i Facebookevenemanget och bjud in era vänner!

MAXstyrka var som bekant på plats i Norge när Sebastian Davidsson och David Nyström kämpade om pallplatserna och biljetterna till Världens Starkaste Man 2015. Förutom att rapportera resultaten direkt på vår Facebooksida under tävlingens gång hann vi med att både ta bilder till reportaget och att filma svenskarnas prestationer.

På grund av rättighetsskäl kan vi inte visa de andra atleternas grenar, så ni får vänta ett par månader innan Eurosport sänder tävlingen. Här kan ni i alla fall se hur det gick för Sebastian och David (samtliga grenar är filmade):

Vi i Norden är kända för kyla, barrskog och vikingar. Därför var det kanske inte så konstigt att Giants Live-tävlingen som hölls i Norge i helgen hette Världens Starkaste Viking 2014. Man hade också passande nog lagt tävlingsplatsen vid hotellet Fefor, ett anrikt vildmarkshotell som låg bland snötyngda träd omgivit av bergstoppar 930 meter över havet i Vinstra, Norge.

De nordiska atleterna bestod av Sebastian Davidsson och David Nyström, världstvåan från Island Hafthor Björnsson, norrmännen Bjørn Andre Solvang, Oyvind Rein och Kevin Larsen, danskarna Nicolai Hansen och Mikkel Leicht och Harri Peltomaa från Finland. Förutom dessa hade man bjudit in Terry Hollands från England och Rauno Heinla från Estland.

MAXstyrka var på plats i Norge för att stötta de svenska vikingarna. Jag hade envist trotsat uppmaningarna att behålla vinterdäcken på, och kom till hotellet med sommardäck, sneakers och en vårjacka i imiterat skinn. Kanske inte det smartaste visade det sig då den utlovade kylan var påtaglig, även om några stackars plusgrader gjorde sitt bästa för att exponera sig på termometern. När jag huttrande vandrade ner mot tävlingsplatsen träffade jag våra svenska hopp, Sebastian Davidsson och David Nyström, som var i full färd med att prata taktik och testa olika sätt att lyfta upp objekten som skulle vara med i loadingen dagen efter. De satt i t-shirts och tunna byxor och verkade helt obekymrade över kylan. ”Det här kommer passa mig bättre än att tävla i värme, för nu slipper man svettas så mycket”, sa Sebastian, och fick medhåll av David.

Den första grenen skulle börja kl. 18:00, men den tiden flyttades fram till 19:00. Kl. 19:30 sa man att tävlingen skulle börja kl. 20:00. Eftersom man väntade på Svend Karlsen, Hafthor Björnsson, Terry Hollands och Johannes Årsjö (som inte skulle tävla på grund av fortsatta skadekänningar i armbågen, utan han var på plats för att heja fram svenskarna) så fick man vänta lite till. Klockan blev 21:00, och tävlingen flyttades fram igen till 22-ish. Ca. 22:30 var man klara att börja tävlingen.

Tanken var ursprungligen att den första grenen skulle bestå av Crusifix med två svärd, något som David hade sett fram emot. Tyvärr hade man bara med sig två svärd, och eftersom man ville duellera två atleter mot varandra så valde man, efter många om och men, att ha Front Hold i stället. En kedja fick agera extravikt på svärden, så att dessa vägde 25 kg/st. David var inte helt förnöjd över grenvalet, men han var trots allt inställd på att slå Hafthor, sa han.

Den första grenen hölls inomhus, framför en öppen spis. David fick gå ut mot Bjørn Andre Solvang, som aldrig någonsin har förlorat den grenen. David hade aldrig testat grenen, och på papperet skulle han inte ha mycket till chans. Det visade sig dock att hans förhållandevis korta armar i kombination med ett par enorma axlar var en vinnande kombination, och efter dryga minuten så vände sig David mot Solvang och frågade om han var trött. Solvang ställde ner svärdet på den otroliga tiden 1.23, medan David stod i tio sekunder till. Ett nytt världsrekord var ett faktum, tillika Davids första grenseger för helgen. Sebastian stod i 49 sekunder, vilket räckte till en åttondeplats i grenen. Hafthor imponerade också genom att stå i en dryg minut, vilket gav honom en tredjeplats i grenen.

1. David Nyström – 1.33 minuter, VR!
2. Bjørn Andre Solvang – 1.23 minuter
3. Hafthor Björnsson – 60.81 sekunder
4. Nicolai Hansen – 56.03 sekunder
5. Terry Hollands – 55.59 sekunder
6. Harri Peltomaa – 53.56 sekunder
7. Rauno Heinla – 53.31 sekunder
8. Sebastian Davidsson – 49.00 sekunder
9. Mikkel Leicht – 48.53 sekunder
10. Kevin Larsen – 46.35 sekunder
11. Oyvind Rien – 41.88 sekunder

Runt 12:30 dagen efter var det dags för de resterande grenarna. En parad bestående av kiltförsedda musikanter med säckpipor och virveltrumma, atleter från highland games och strongman samt arrangörer tågade in för att sparka i gång tävlingarna på allvar. Efter ett kort tal om hotellet och vikingarnas betydelse för hotellets historia så började den andra grenen, släddrag. Vikten var uppskattad till 900 kg, och man skulle dra ekipaget 24 meter på snö. Det var en bedrift som var övermäktig för de flesta. Få mäktade med att dra släden i mer än ett par meter, och den enda som lyckades dra den i mål var föga förvånande en 180 kg tung Hafthor Björnsson som alltså vann grenen. Terry Hollands kom tvåa efter att ha orkat dra den drygt 15 meter. En teknik som först användes av estländaren Rauno Heinla var att lyfta upp framänden på släden och backa med den i stället för att dra den som en truck pull. David Nyström gjorde på det viset och kom trea i grenen, en cm längre än Rauno Heinla. Sebastian kom sjua.

1. Hafthor Björnsson – 26.06 sekunder
2. Terry Hollands – 15.11 meter
3. David Nyström – 7.26 meter
4. Rauno Heinla – ca. 7.25 meter
5. Sebastian Davidsson – 3.60 meter
6. Nicolai Hansen – 2.57 meter
7. Bjørn Andre Solvang – 2.14 meter
8. Kevin Larsen – 2.00 meter
9. Mikkel Leicht – 1.40 meter
10. Oyvind Rien – ca. 70 cm
11. Harri Peltomaa – 0 cm

Den tredje grenen var stocklyft för reps. Stocken vägde 130 kg, och man hade 60 sekunder på sig. Här hade en del av atleterna klagat lite innan på att det var för lätt och en ren konditionsgren. David var en av förhandsfavoriterna här, och det med all rätt. Han hann med tio reps innan minuten var över. Hafthor var sist ut, men lyckades även han att hinna med tio reps efter en grym acceleration efter de första repetitionerna. Mikkel Leicht från danmark kom trea i grenen med nio reps. Sebastian hade det tyngre och fick en repetition. Oyvind Rien hoppade här av tävlingen på grund av känningar i biceps.

1. David Nyström – 10 reps
1. Hafthor Björnsson – 10 reps
3. Mikkel Leicht – 9 reps
4. Rauno Heinla – 8 reps
5. Terry Hollands – 7 reps
5. Bjørn Andre Solvang – 7 reps
7. Nicolai Hansen – 6 reps
8. Harri Peltomaa – 2 reps
9. Sebastian Davidsson – 1 repetition
9. Kevin Larsen – 1 repetition
11. Oyvind Rien –

Den fjärde grenen bestod av loading. Fem objekt bestående av fyra stenar i olika former och vikter samt en otymplig träbit skulle lastas upp på en plattform. Här var Hafthor mer eller mindre överlägsen. Han lyfte upp objekten högt över plattformen och nästan dunkade i dem i sann basketanda (han spelade basket innan han började med strongman). Sebastian Davidsson gjorde en fenomenal insats och kom tvåa, bara fyra sekunder bakom Hafthor. Rauno Heinla kom trea och David Nyström kom fyra. Här var det också en cut, och de åtta bästa fick fortsätta tävla.

1. Hafthor Björnsson – 31.50 sek
2. Sebastian Davidsson – 35.81 sek
3. Rauno Heinla – 37.44 sek
4. David Nyström – 38.29 sek
5. Terry Hollands – 41.19
6. Bjørn Andre Solvang – 42.16 sek
7. Mikkel Leicht – 44.33 sek
8. Kevin Larsen – 50.89 sek
9. Nicolai Hansen – 4 objekt på 31.91 sek
10. Harri Peltomaa – 4 objekt på 49.86 sek

Den femte och näst sista grenen var pole push på snöslask. Här var det lite krångligt att hålla reda på poängen eftersom två och två gick ut, och förlorarna i de första omgångarna fick möta varandra och förlorarna mötte varandra. Till sist var det en final där de två bästa fick mötas, men det var ingen match om tredjeplatsen. David (127 kg) fick gå ut mot Hafthor (180 kg), en match som på förhand såg ut att vara klar. Trots att David kämpade väl så var Hafthor några storlekar för stor. Sebastian fick möta den internationellt meriterade Bjørn Andre Solvang, och han vann den matchen ganska enkelt. I Davids andra match fick han möta Bjørn Andre Solvang, och tyvärr förlorade han den matchen. Sebastian fick möta Hafthor i sin andra match, och även här var den isländska jätten lite för stor och för stark. Hafthor vann sedan även finalmatchen mot Mikkel Leicht utan att förta sig.

1. Hafthor Björnsson – 11p
2. Mikkel Leicht – 10p
3. Sebastian Davidsson – 8.5p
3. Terry Hollands – 8.5p
5. Bjørn Andre Solvang – 6.5p
5. Rauno Heinla – 6.5p
7. David Nyström – 3.5p
7. Nicolai Hansen – 3.5p

Den sista grenen i tävlingen var Atlassten. Arrangörerna Colin Bryce och Darren Sadler pratade länge om hur grenen skulle gå till. Skulle man köra en form av Sisyfos sten, skulle man köra tre reps så snabbt som möjligt eller kanske bara två reps? Det blev till slut den sistnämnda versionen.

Stenen vägde 170 kg, och det är vanligtvis inte tungt för atleter i den här klassen, men ett påtagligt blött underlag och snöflingor som dekorerade stenen mellan varven försvårade uppgiften avsevärt. Sebastian, som vanligtvis är Sveriges näst bästa stenlyftare, hade stora problem att få grepp om stenen och klistret hjälpte nästan ingenting. Drygt 29 sekunder tog det för Sebastian att göra de två repsen, och det är vanligtvis en fullt tillräcklig tid för honom att klara av en hel stenserie. Det blev tyvärr en sistaplats i sin paradgren för honom. För David gick det lite bättre, och han slutade femma i grenen. Hafthor, som är världens överlägset bästa stenlyftare, lekte som väntat hem grenen på på 12.40 sekunder.

1. Hafthor Björnsson – 12.40
2. Mikkel Leicht – 14.91
3. Terry Hollands – 15.34
4. Bjørn Andre Solvang – 17.09
5. David Nyström – 18.32
6. Nicolai Hansen – 20.81
7. Rauno Heinla – 20.90
8. Sebastian Davidsson – 29.09

Hafthor Björnsson visade till slut prov på varför han gick hem med silverpokalen från Världens Starkaste Man (en halv poäng bakom vinnaren Savickas) för en vecka sedan. Det var aldrig någon tvekan om vem som var Världens Starkaste Viking 2014. David Nyström gjorde sitt livs tävling och imponerade stort i samtliga grenar. Hans jämnhet gjorde att han till och med slog världsfemman Terry Hollands, och tog alltså andraplatsen mot ett väldigt bra motstånd. Terry kom trea och Sebastian kom sjua. Nu väntar Världens Starkaste Man 2015 för David Nyström, och efter den här helgen har han visat att han verkligen hör hemma bland de absolut starkaste.

Slutresultatet:

1. Hafthor Björnsson – 62,5p
2. David Nyström – 49,0p
3. Terry Hollands – 48,0p
4. Rauno Heinla – 42,5p
5. Bjørn Andre Solvang – 42p
6. Mikkel Leicht – 40,0p
7. Sebastian Davidsson – 37,0p
8. Nicolai Hansen – 27,5p
9. Harri Peltomaa – 13,0p
10. Kevin Larsen – 12,5p
11. Oyvind Rien – 3,0p (bröt tävlingen)

En film om tävlingen kommer framöver!

I dagens första gren, Truck Pull, så vann Brian Shaw grenen framför Hafthor. Det var Brians första grenseger i finalen och det gjorde att Shaw gick om Savickas i totalen. Terry Hollands kom trea i grenen och Savickas kom fyra. Hafthor ledde totalt med fyra poäng före Brian Shaw här, och fem poäng före Savickas. Mike Burke låg tio poäng bakom Hafthor nu.

I den andra grenen för dagen, knäböj, så vann Savickas grenen, vilket gjorde att han gick om både Brian Shaw och Hafthor i totalen. Stången vägde 330 kg, och Savickas gjorde inte mindre än 15 reps. Jerry Pritchett kom tvåa med 11 reps och Brian Shaw kom trea med 10 reps. Hafthor Björnsson gjorde sju tunga reps innan han föll bakåt och fick rullgardin. Inför den sista grenen ledde Savickas tävlingen med sina 53 poäng, medan Hafthor låg tvåa på 51½ poäng och Shaw trea med 51 poäng. Mike Burke låg fyra med 40 poäng, och var därmed garanterat utanför pallen.

I den avslutande grenen, Atlasstenarna, så gick (trean) Brian Shaw ut mot (fyran) Mike Burke. Burke lastade upp samtliga stenar, men podiet till den första stenen vältes omkull. Burke blev därmed nollad i grenen. (Uppgifterna är inte officiella) Brian Shaw fick tiden 23,94 och gick upp i ledningen när det var två man kvar att gå ut.

Hafthor, som låg tvåa, gick ut mot ledaren Savickas. Här visade Hafthor varför han fick titeln ”King of the stones” för tredje året i rad efter kvalen. Han utklassade motståndet och fick tiden 19,46, men Zydrunas Savickas kom tvåa på tiden 23,53 och vann därmed sin fjärde titel i WSM. Hafthor förbättrade sin tredjeplats från förra året, och Brian Shaw halkade ner till en tredjeplats.

Slutresultatet borde se ut såhär:

Zydrunas Savickas – 64p
Hafthor Björnsson – 63,5p
Brian Shaw – 61p
Michael Burke – 40p
Terry Hollands – 38p
Eddie Hall – 33p
Dave Ostlund – 32p
Warrick Brant – 29,5p
Laurence Shahalei – 26,5p
Jerry Pritchett – 26p
Jean-Francois Caron – 23,5p
Martin Wildauer – 23p

Finalen håller på för fullt, och tre grenar av sex är avklarade.

Den isländska jätten leder tävlingen efter två grensegrar och en andraplats såhär långt, och Zydrunas Savickas (som har en grenseger) ligger tvåa med tre poäng bakom Hafthor. Brian Shaw ligger trea.

I den inledande grenen, loading, så vann Hafthor som väntat grenen, framför tvåan Savickas och trean Mike Burke. Shaw kom fyra i grenen. I den andra grenen, pressmedley, så vann Savickas (kanske inte så förvånande) med Hafthor som tvåa och Brian Shaw som trea. Här kom Burke fyra. I den tredje grenen, Keg Toss, så vann Hafthor sin andra grenseger för dagen, och Brian Shaw kom tvåa. Burke kom trea och Savickas kom fyra här.

Det är alltså dessa fyra som finalen handlar om så här långt. Såhär ser ställningen ut hittills när halva finalen är klar:

Hafthor Björnson – 35p
Zydrunas Savickas – 32p
Brian Shaw – 30p
Michael Burke – 29p
Terry Hollands – 16p
Warrick Brant – 15p
Eddie Hall – 14p
Dave Ostlund – 14p
Martin Wildauer – 13p
Laurence Shahalei – 12p
Jean-Francois Caron – 11p
Jerry Pritchett – 7p

I morgon avslutas finalen med Truck Pull, knäböj och Atlasstenarna. Det ser väldigt ljust ut för den isländska jätten.

Dag 3 för atleterna i WSM 2014 är nu över. Mycket kan fortfarande hända, men Hafthor Björnsson och Zydrunas Savickas är klara för final. Även Brian Shaw ser ut att nästan kunna sova sig till finalen.

Grupp 1 (Efter fyra grenar)
Warren Brant – 15 p
Michael Burke – 21 p
Terry Hollands – 19 p
Øyvind Rein – 8 p
Thomas Rodrigues – 11 p
Frankie Scheun – 9 p – Skadad och har brutit tävlingen

Grupp 2 (Efter fem grenar)
Jean-Francois Caron – 22 p
Ben Kelsey – 9 p
Rafal Kobylarz – 13 p
Robert Oberst – 10 p – Skadad och har brutit tävlingen
Dave Ostlund – 20,5 p
Hafthor Björnsson – 27,5 p

Grupp 3 (Efter fyra grenar)
Mike Caruso – 12 p
Eddie Hall – 18 p (ser ut att ha vunnit knäböjen)
Lauri Nämi – 11 p
Jerry Pritchett – 16 p (ser ut att ha kommit tvåa i knäböjen)
Dimitar Savatinov – 11 p
Grzegor Szymanski – 16 p

Grupp 4 (Efter fem grenar)
Laurence Shahalei – 21,5 p
Zydrunas Savickas – 25,5 p
Björn Andre Solvang – 14,5 p
Mark Felix – 17,5 p
Nick Best – 17 p
Eben Le Roux – 8 p

Grupp 5 (Efter fyra grenar)
Brian Shaw – 23 p
Graham Hicks – 13 p
Scott Cummine – 9 p
Mikhail Shevlyakov – 10 p
Gerhard Van Staden – 10 p
Martin Wildauer – 19 p

I dag är det den sista dagen av kvaltävlingarna. Nu står det stocklyft och Atlasstenarna på schemat.

Då är den andra dagen av kvaltävlingarna i WSM 2014 över. Tre grenar har körts av samtliga grupper nu, och det är tre grenar kvar i kvalen.

Brian Shaw och Hafthor Björnsson har båda två bara förlorat en enda poäng hittills, och leder sina grupper ganska tryggt. Savickas har förlorat två poäng totalt på tre grenar.

Grupp 1 (Efter tre grenar)
Warren Brant – 11 p
Michael Burke – 16 p
Terry Hollands – 13 p
Øyvind Rein – 6 p
Thomas Rodrigues – 8 p
Frankie Scheun – 9 p

Grupp 2 (Efter tre grenar)
Jean-Francois Caron – 12 p
Ben Kelsey – 4 p
Rafal Kobylarz – 10 p
Robert Oberst – 9 p
Dave Ostlund – 11 p
Hafthor Björnsson – 17 p

Grupp 3 (Efter tre grenar)
Mike Caruso – 7 p
Eddie Hall – 16 p (ser ut att ha vunnit knäböjen)
Lauri Nämi – 10 p
Jerry Pritchett – 10 p (ser ut att ha kommit tvåa i knäböjen)
Dimitar Savatinov – 8 p
Grzegor Szymanski – 12 p

Grupp 4 (Efter tre grenar)
Laurence Shahalei – 12 p
Zydrunas Savickas – 16 p
Björn Andre Solvang – 8 p
Mark Felix – 11 p
Nick Best – 10 p
Eben Le Roux – 6 p

Grupp 5 (Efter tre grenar)
Brian Shaw – 17 p
Graham Hicks – 8 p
Scott Cummine – 7 p
Mikhail Shevlyakov – 8 p
Gerhard Van Staden – 9 p
Martin Wildauer – 14 p

I dag ska atleterna köra oket och vikingpress.

Världens Starkaste Man 2014 håller på för fullt, och i år är det många toppnamn som inte är med. Vi har ingen svensk med i år då Johannes tackade nej till sin inbjudning på grund av skada. Dessutom saknas tre andra finalister i form av Mike Jenkins (gick tragiskt bort), Vytautas Lalas (ryggproblem) och Misha Koklyaev. Utöver dessa är bl.a. Radzikowski, Katona och Benedikt Magnusson borta på grund av skador.

Nytt för i år är att det blir tolv finalister. De två bästa i varje grupp går vidare som vanligt, men sedan går också de två bästa grupptreorna vidare.

Två olika grenar har genomförts i dag, medley och Truck Pull, och varje grupp har fått köra minst en gren. Poängställningen borde se ut såhär:

Grupperna ser ut såhär:

Grupp 1 (Efter två grenar)
Warren Brant – 5 p
Michael Burke – 11 p
Terry Hollands – 9 p
Øyvind Rein – 4 p
Thomas Rodrigues – 5 p
Frankie Scheun – 8 p

Grupp 2 (Efter en gren)
Jean-Francois Caron – 5 p
Ben Kelsey – 1 p
Rafal Kobylarz – 2 p
Robert Oberst – 3 p
Dave Ostlund – 4 p
Hafthor Björnsson – 6 p

Grupp 3 (Efter två grenar)
Mike Caruso – 4 p
Eddie Hall – 10 p
Lauri Nämi – 8 p
Jerry Pritchett – 5 p
Dimitar Savatinov – 4 p
Grzegor Szymanski – 11 p

Grupp 4 (Efter två grenar)
Laurence Shahalei – 6 p
Zydrunas Savickas – 11 p
Björn Andre Solvang – 6 p
Mark Felix – 7 p
Nick Best – 9 p
Eben Le Roux – 3 p

Grupp 5 (Efter en gren)
Brian Shaw – 6 p
Graham Hicks – 5 p
Scott Cummine – 1 p
Mikhail Shevlyakov – 2 p
Gerhard Van Staden – 4 p
Martin Wildauer – 3 p

I dag, söndag, är det dags för Fingals Fingers, marklyft och knäböj.