“Muskeldoktorn” Stefan Waltersson har just debuterat som bänkpressare. I lördags gjorde han sin första tävling i klassisk bänkpress och här skriver han om tävlingen och själva förberedelserna.
——————————————————————————————————————————————————
Nydebuterad i klassisk styrkelyft, eller klassisk bänkpress närmare bestämt. Min sambo lyckades övertala mig att prova på att tävla i bänkpress. Josefin fick själv avbryta sin satsning inför SM i tyngdlyftning där jag coachade henne i höstas då det visade sig att vi skulle ha barn. Det var svårt för henne att släppa tanken på att få elitsatsa eller tävla på ett tag, så nu kom hon på att då kunde hon ju coacha mig istället, så kunde jag tävla.
Efter att ha tränat lite halvlojt en period bestämde vi oss för att satsa på serieomgång 2 i klassisk bänkpress. Nu hade jag två månader på mig att bli bra i bänkpress. Träningen flöt på bra och jag började med att göra en tävlingsgodkänd etta på 140 kg i början av satsningen. Martin Krantz, som tidigare tävlat i styrkelyft och kommit bland annat trea på SM som bästa merit, bestämde sig för att haka på och göra en comeback efter att inte ha tävlat på tre år. Vår evigt trogne träningskamrat Peter Rundberg (som nog inte behöver någon närmare presentation) har varit med och agerat domare på träningspassen och bedömt tekniken i lyften. Han har även haft en hel del matnyttiga tips då han till vardags är civilingenjör och är van att nörda in sig på detaljer, så han lägger märke till sådant som vi andra inte tänker på.
På tal om att nörda in på detaljer förresten så gjorde jag precis detsamma. Jag började analysera vinklar och hur mycket styrka jag kunde utveckla i olika lägen genom att stärka upp stabilisatorer, aktivera nervsystemet och optimera bänkträningen så att jag kunde ligga på en hög träningsfrekvens utan att bli övertränad. Målet var att köra tre pass bänkpress i veckan där jag fokuserade på olika delar i lyftet. I början blev det mycket specialträning med bänk mot en power rack där jag startade med vikten i helt avslappnat läge i bottenläget för att få upp grundstyrkan. Jag körde mycket bänk där jag hängde kettlebells i gummiband på en tyngdlyftarstång med bra svikt i för att få en vibration på stången och på så vis stärka upp de små hjälpmusklerna i bänkvinklarna. Det blev även mycket specialträning för att bli starkare i triceps, men jag var hela tiden noga med att stärka upp alla muskler kring bröstkorgen, inte bara bröst, axlar och triceps. Jag körde mycket baksida axlar, bröstrygg, lats osv. Att ha ett bra tryck i hela bröstkorgen är lika viktigt som att ha ett bra tryck i bålen när man marklyfter och kör böj. Ingen kedja kommer någonsin bli starkare än dess svagaste länk.
Det dröjde inte så länge innan jag började komma upp på vikter och helgen före tävlingen gjorde jag 170 kg där Peter och Martin agerade domare. I början av satsningen tänkte jag att det hade ju varit schysst att göra 150 – 160 kg godkänt på tävling, men kvalgränsen för -120 kg till SM ligger på 175 kg i klassisk bänkpress. Nu plötsligt kom jag på att jag kan ju lika gärna försöka kvala in till SM på en gång, det hade varit kul att göra på debuttävlingen. Jag hade inte tagit några kosttillskott alls genom satsningen mer än aminosyror nån gång ibland vid träningen, men veckan innan började jag ta kreatin och vitargo för att få lite extra tryck i kroppen. När det var mindre än en vecka kvar till tävlingen och jag ställde mig på vågen så fick jag se att jag vägde 124,3 kg, dock med kläder. Nu fick jag antingen strunta i att försöka kvala till SM då kvalgränsen i +120 kg var 185 kg, eller så fick jag tokbanta de sista dagarna och försöka gå ner till -120 kg igen och försöka lägga på 5 kg till på stången istället för på kroppen, och så fick det bli. Jag ströp nästan kolhydraterna och slutade med vitargon, tränade ingenting utan tog lite mer promenader istället. När tävlingsdagen var här och jag ställde mig på vågen så vägde jag in på 119,3 kg utan kläder, så det var en kraftig viktnedgång jag hade gjort. Jag hade ont i huvudet och kunde knappt sova på nätterna. Veckan innan drog jag iofs ut en tand hos tandläkaren och det var nog också en bidragande orsak till värk och sömnlöshet.
När jag hade klarat invägningen var det ett par timmar kvar till tävlingen skulle börja, så vi åkte direkt till ett lokalt hamburgerhak i Borås och började bygga upp trycket i kroppen igen. Jag åt en vanlig plusmeny och saltade extra med ett par påsar salt för att binda upp vätskan i kroppen. När vi kom tillbaka till Borås atletklubb blandade jag vitargo och drack. Jag hann med en till laddning vitargo sen innan vi skulle in och lyfta. Jag var lite osäker på hur jag skulle välja vikter i bänken eftersom jag aldrig har tävlat innan, men jag gick in på 150 kg som var jättelätt. Sedan höjde jag till 160 kg som var lika lätt och jag hade nog kunnat göra 170 kg efteråt, men i den viktklassen jag gick i behövdes det som sagt 175 kg för att kvala in till SM. Vi resonerade att om jag hade gjort 170 kg och fått det godkänt så hade jag ångrat att jag inte hade testat 175 kg istället, så med det i bakhuvudet valde jag att höja till 175 kg och hoppades på att en sniff ammoniak skulle göra skillnaden. Det gick tyvärr inte vägen, så jag fick nöja mig med 160 kg godkänt. Jag kände mig direkt revanschsugen, och nästa serieomgång går tydligen i september.
Nu får jag fortsätta att träna upp bänkstyrkan och hålla vikten så blir det åka av om tre månader igen. Martin verkat ha fått en nytändning så det ser ut som vi fortsätter satsningen, och nu fick serieomgång 2 som var målet bli ett delmål istället. Jag skulle inte bli förvånad om även Peter blir sugen på en comeback. Styrkan har han, men har han viljan?
