Det var ett år sedan jag var i Norrköping sist. Den gången var jag på besök i Johannes Årsjös träningslokal för att titta på kvalet till Sveriges Starkaste Man 2011 (som Johannes arrangerade), och för att skriva en artikel om tävlingen. I lördags var jag återigen i Norrköping, i samma träningslokal, men den här gången skulle jag göra en artikel om träningen som bedrivs där.
Precis som förra gången så var Johannes Årsjö, Love Häkänen och Jimmie Stjernström närvarande. Demontränaren Andreas ”Samurai” Rosell var också på plats för att ge råd och pusha atleterna. Jag fick reda på att Rosell kommer att vara domare på SSM 2012.
Det mesta var sig likt i lokalen. Enorma traktordäck samsades med viktskivor, skivstänger, atlasstenar och all annan utrustning som en strongman av absoluta världsklass behöver. Ett enormt hantelställ hade tillkommit samt fyra sandsäckar för att komplettera samlingen. När man ser den jättelika kättingen som ligger på golvet, den enorma stocken som ligger framför hantelstället och atlasstenarna som väger upp till 214 kg så förstår man att det inte är några vanliga medelsvenssons som tränar här inne.
Eftersom att Farmers Walk är en av grenarna i finalen av Sveriges Starkaste Man 2012 så ville Love, som kvalade in till finalen i Munkedal, träna på det. Johannes var en aning sliten då han dagen innan hade dragit 400 kg i marklyft, men hans skadade biceps hade blivit mycket bättre. Han bestämde sig därför att köra farmers han också. Väskorna väger 110 kg/st tomma, och direkt när Johannes hade lyft upp dem så fick han en känning i baksida lår. Han grimaserade när han stretchade ut benet. Två dagar tidigare hade jag varit hos Peter Svedberg, och det besöket resulterade i att Peter omgående slet sönder sin underarm. ”Tänk om jag är Olyckan som förorsakar skador med min närvaro”, tänkte jag tyst för mig själv.
Efter att både Johannes och Love hade gått en sträcka var med 2*110 kg så ökades vikten till 130 kg/st. Både Love och Johannes gick på utan några som helst problem. Johannes tyckte att det gick lättare att gå när väskorna blev tyngre eftersom han då spände hela kroppen och på så vis inte kände av bristningen, eller vad det nu kan ha varit, som han ådrog sig i början av passet. Vikten ökades till 150 kg/st och inte heller här var det några problem för de båda atleterna att gå med väskorna. Väskorna kommer på finalen att väga 160 kg/st, och därför ville Love få in lite viktkänsla. Väskorna vägde till slut 170 kg/st, och nu såg man att det var riktigt tungt. Love stapplade fram ett par meter, ställde ned väskorna, vilade och fortsatte sedan någon meter till.
Medan jag höll på att fixa inställningarna på kameran så sprang Johannes förbi mig med väskorna utan att jag hann ta någon bild. Jag undrade först om inte han skulle testa att gå med 170 kg också, men såg då att det var samma väskor som Love hade försökt gå med strax innan. Johannes bokstavligt talat sprang med 170 kg i varje hand, och det trots att han var sliten och hade en liten känning i baksida lår. ”Jag kan gå betydligt snabbare än så med de där”, sa han. För att man ska förstå hur tunga dessa väskor var så kan man relatera till väskorna som de hade i Världens Starkaste Man 2010. De vägde då 160 kg/st och det var inte alla som orkade gå i mål med dem. Johannes har som mest gått med 200 kg i varje hand, fast då gick det inte lika fort berättade han.
Andreas Rosell tyckte att Love skulle fortsätta köra farmers medan Johannes började köra blockpress. Det var drygt två år sedan Johannes körde blockpress sist och han kom inte ihåg hur han lyfte blocket då. Love visade honom då ett filmklipp på mobilen där Johannes pressar upp ett block på 154 kg (ca. 5 kg över världsrekordet). Efter filmtitten var det inga problem att göra tre reps på blocket (126 kg).
Under tiden körde Jimmie Stjernström däckvält med ett traktordäck på 420 kg. Det är samma däck som kommer att användas i medleyt på finalen av SSM 2012. Jimmie har inte kvalat in till finalen, men däckvält är ändå något som brukar dyka upp på tävlingar. Love gav sig också på däcket och gjorde en serie vält.
Andreas Rosell håller hela tiden ett vakande öga på atleterna, och han har hela tiden förslag på förbättringar, lösningar och tekniktips för att effektivisera utförandet. Det kan handla om hur man tjänar några sekunder på att bära en säck på ett speciellt sätt till hur snabbt man ska springa för att ha kraft nog att utföra grenen på snabbast möjliga tid. Samarbetet mellan Rosell och Årsjö är förmodligen en av hemligheterna till Johannes fantastiska framgång, de litar på varandra fullt ut.
Just säckbärning var något som också stod på dagens agenda. De fyra nyinköpta tygsäckarna som var fyllda med grus vägde från 103 kg till 110 kg styck. Målet var att springa strax över tio meter med varje säck och sedan lasta upp dem på en plattform som ursprungligen är till för att lasta upp atlasstenar på. Efter lite tekniksnack med Rosell så sprang Johannes iväg med säckarna och lastade upp samtliga på omkring en minut. Rosell och hans brottarkollega Christoffer sprang även de ett par vändor med säckarna och hjälpte till att bära tillbaks dem. Svårigheten med att bära en säck på 110 kg är inte först och främst vikten i sig, utan dess otymplighet då sanden har en tendens att flytta på sig inne i säcken. Det gör att det kan bli en väldigt avig och ojämn viktfördelning. Otympligt, som vanligt när det kommer till strongman.
Jimmie Stjernström visade sedan en tvivlande Love att han kunde kasta upp en atlassten (120 kg) på den högsta plattformen (170 cm). Rosell, som hade varvat coachningen med diverse discoövningar för bröst och biceps, fick feeling och började reppa med en atlassten på 140 kg (på runt 150 cm). ”Det sitter i fortfarande”, sa han nöjt.
När klockan hade börjat närma sig sex-snåret så var atleterna trötta och nöjda med passet, och det var således dags att börja tänka på hemfärden. På väg bort mot källardörren så kommenterade jag storleken på den jättelika kättingen som finalisterna ska dra i SSM 2012. ”Den där kan du rubba, jag lovar dig”, sa Johannes. Jag frågade hur man gör när man drar en sådan. ”Ta tag i den, ställ dig upp, luta dig bakåt och ta små steg”, berättade Johannes. ”Kanske inte så svårt när man är Sveriges starkaste man och väger dubbelt så mycket som en annan”, tänkte jag. Med en stor portion tvivel greppade jag kedjan och försökte hörsamma Johannes verbala handledning. Det gick, kedjan flyttade faktiskt på sig! Det var visserligen inga metrar vi snackar om, men väl några decimeter.
Jag vet inte om Johannes Årsjö blev speciellt imponerad över min prestation. Han är trots allt Sveriges starkaste man, tämligen överlägset. Under de senaste två åren så har han vunnit tio av elva möjliga grenar i Sveriges Starkaste Man, och jag kan inte se hur någon skulle kunna plocka ens en grenseger från honom i årets final. Den 18 augusti får vi se hur det går.
