Nu i helgen var det dags igen för Storumandagarna som lockar både marknadsbesökare, danssugna, hemvändare och sist men absolut inte minst; armbrytare. För Storuman har förutom sin natur och sitt norrländska lugn, ett armbrytargymnasium som bland annat anordnar tävlingen Wild Arm. På www.armbrytargymnasiet.se finns mer information om gymnasiet!
I år var klubbar från Skåne i söder till Kiruna i norr representerade och även några brytare från Norge och Finland kom. På fredagskvällen under invägningen öste regnet ner och jag vägde in mig på 52 kilo, på kvällen och jag hade just ätit middag. Så vikten inför VM är inget jag behöver oroa mig för. Jag anmälde mig till tre klasser i dam senior, -55, -60 och -70.
Lördagen kom och strax efter halv 11 drog tävlingen igång och det var fint väder hela dagen så jag fick en hemskt vacker solbränna. Kvalen gick på två bord och direkt efter jag brutit mig till final i -55 så fortsatte det med -60 där jag också gick till final. I -70 gick det tyngre för mig och jag gick inte till final men var ändå väldigt nöjd med min insats, helst eftersom det var med min vänster som jag inte riktigt litar på. Klasserna fortsatte och jag hejade på mina vänner, det blev en kort paus och sen var det dags för högerkvalen. Kom till final i -55 men hade inte lika tur med lottningen i -60 så där fick jag nöja mig med en tredjeplats. Min sista match där var mot en av finskorna och det blev en lite mer utdragen match där vi hamnade ut på fingrarna och hur jag än kämpade så fick jag inte tillbaka greppet och hon tvingade ner mig till förlust. Det tog hårt på musklerna i underarmen så jag var stenhård och det gjorde ont att bara greppa men jag hade matcherna i -70 kvar att gå. Det var synd att jag inte var fräschare i armen för jag kunde inte ta i som jag ville och åkte på två raka förluster men jag var glad ändå!
Vänster -60, jag mot finskan Erika Ketola
Vänster -70, jag mot norskan
Höger -70, min klubbkamrat Victoria Karlsson och jag
De tog bort ena bordet och körde finalerna med direkt prisutdelning. I -55 tog jag guldet i båda armarna, sedan blev det ett silver i vänster och ett brons i höger i -60. Det var en riktigt bra tävling, fina medaljer och det är alltid som en stor familjeträff då armbrytare möts. Även om de är rivaler på bordet så är det också bra vänner och bra träningspartners!
Vänster -50. Hanna Goding, jag och Therese Söderling
