MAXstyrka

Frågan om doping är oundviklig i kraftsport, och ska vara oundviklig. För att citera Arn från Tempelriddaren, om sådant som är svårt att tala, låt oss hellre tala nu än sedan. För mig är inte frågan om fusk det jag inte förstår, det bemöts ofta med invändningen att det ju inte är orättvist eftersom alla gör det. Vilket varken kan bevisas eller motbevisas. Inte heller att det är farligt, eftersom många som hjärntvättat sig inte bryr sig om den faktorn alls, det är do or die för dem.  I de allra flesta fall blir det dock varken eller, det blir oftast pannkaka, ingen death before dishonour där inte. Det jag inte förstår är hur man kan bibehålla självrespekten. Vilket jag i och för sig inte tror att man gör, eftersom när det går tillräckligt långt vet man inte vem man är utan att ha varit i burken, och alltså inte har något eget kvar att ha respekt för. Det handlar inte om upptäcktsrisk, oro för hälsa eller rättspatos. Det handlar om att man själv alltid kommer att veta att man var för ynklig för att köra utan.

Precis som när en torsk resignerar, ger upp hoppet om att någon ska vilja ha honom för den han är själv och istället betalar för sig på horhus. Man väljer att leva utan självrespekt. Man köper sig kärlek för pengar, som Fröding säger, för man trodde att någon annan fanns inte att få.

För rättsäkerhetens och tydlighetens skull skall det dock understrykas att alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad. Det innebär att om det inte finns ett ordentligt utfört dopingtest med positivt resultat så har man inte i lagens mening dopat sig, och ska inte påtvingas anklagelser eller konsekvenser. Att be någon lämna ett test är dock ingen anklagelse. Redan den som tycker sig ha blivit utpekad av en begäran att lämna ett test blir lite självmarkerande.

Men att ljuga för mig, eller någon annan som har jobbat runt kraftsport i 15 år, är tämligen meningslöst. Om du vill att jag ska tro att du är ren, så håll dig ren. Även om jag inte kan eller vill påtvinga någon några konsekvenser utan positiva testresultat så tänker jag inte kränka min egen intelligens heller. Visst kan man ha extrem genetik, absolut. Och det finns massor med orsaker till att man kan ha dålig hy. Och förändrad träning och kost kan ge tämligen drastiska resultat, visst. Inte heller är det ovanligt att människor i olika skeden av livet kan vara lite upp och ner i humöret. Det är just när alla faktorer dyker upp samtidigt som det blir lite märkligt. Visst kan det finnas förklaringar, men som jänkarna säger, if it walks like a duck, and it sounds like a duck…

Märkligt kan tyckas att jag då har vänner som tycks falla inom beskrivningen ovan. Inte alls, jag tror nämligen att alla människor får ha vänner, och att alla människor är lika mycket värda. Även de som är utan självrespekt, är svaga och gör fel.