Armbrytning. Många kanske associerar till en krogsyssla och inte en sport. De som inte har någon aning gör egna regler som passar just dem då de bryter hemma över köksbordet och dagen efter vaknar de upp med riktig armvärk. Stora bryter mot små och det är gemenskap och roligt, så länge man gör det med respekt! Det är galenskap då en som är dubbelt så stor som den andra bryter bara för att krossa ner den mindre i bordet bara för att den kan. Nånting kan faktiskt gå sönder.
Att gå sönder är också en grej jag hört att flera är oroliga för då de är tveksamma att testa. Visst, man kan skada sig, men det kan man göra när som helst annars också. Det är därför man ska lära sig grunderna och hur viktigt det är att värma upp och att bryta med respekt då man tränar. På en riktig träning KAN stora bryta mot små och båda kan få ut nåt av det.
Sen på en tävling, då det är dags för alla likasinnade att få mäta sina krafter mot varandra är det för det första riktiga armbrytarbord, domare och man värmer upp. Sen för det andra är det viktklasser då deltagarna får tävla mot ungefär jämnstora.
Liksom i armbrytning som i många sporter finns det grymma idrottare, profiler, stora vinnarskallar, handikappsanpassat, problem med doping, mindre tävlingar, världsmästerskap, drömmar och visioner. Skillnaden är att armbrytning av många inte ses som en riktig sport.
Men för mig och många andra armbrytare är det en sport och så mycket mer än det. Det är vänskap, adrenalin, styrka och en hel livsstil. Att den i Sverige inte är med i riksidrottsförbundet, inte blir sponsrad och marknadsförs oftast för att vi armbrytare vill visa upp den och måste själva kontakta media i flera fall, det gör att vi måste jobba för den. På flera sätt. Alla deltagare finansierar sina tävlingar, kläder, resor osv själva.
Att jag har fått tag på två samarbetspartners; Vilhelmina Södra Sameby och Klimpfjälls Idrott & IntresseFörening gör att jag kan nu åka på VM om ca två veckor. Det gör att jag har ett riktigt armbrytarbord hemma som jag kan träna på.
Det här är armbrytning och den är på väg att klättra uppåt och bli mer synlig. Vi tränar hårt, inte bara armarna, och den som fortfarande anser att det bara är en grej på krogen eller över ett köksbord kan gärna få komma på en av våra träningar. Ni andra är också välkomna, ju fler desto roligare!
Hoppas att sporten så småningom får den mediala respekt som den förtjänar!