MAXstyrka

Tja

Ja nu känns det som man har landat ordentligt sedan WSM. Allting gick väl lite över förväntan till en början då jag inte hade känt mig i storform direkt under sommaren. Jag vann min kvalgrupp tillsammans med Lalas förra årets tvåa på wsm och året vinnare på Arnolds. Det var riktigt tuffa kvalheat med tunga vikter och grenar och ett klimat som nog är det värsta tänkbara att tävla i. Tävlar hellre i -20 grader i Finland.

Inkvalad och klar för final för andra året i rad så kändes det verkligen som det kunde bli en intressant final då grenarna ändå passade mig rätt så bra och jag hade riktigt goda chanser att slå mig in i top 5 som var målet för i år. Finalen kunde inte ha börjat sämre, första grenen frame carry. På uppvärmningen lyfte jag upp framen två tre gånger och det kändes helt ok. Vi ställde upp oss och väntade på signal från Colin och när startsignalen gick så lyfte jag upp framen och “SLAFFS” bara sådär så gick två valkar i min vänstra näve, Helt jävla otroligt. Men vad ska man göra? ja det är inte så mycket att göra utan att bita ihop och försöka slutföra finalen på ett hedervärt sätt trots att jag visste att mina chanser just sprack då det inte finns utrymme i en wsm final föra sådana tabbar. Efter oket så ploppade det till i min rygg och jag anade att dag två i finalen inte skulle bli så rolig då det va max i mark som jag ändå hade sett fram emot. Mycket riktigt vaknade jag på lördagmorgonen och jag kunde inte ens ta upp min väska från golvet, men med hjälp utav någon slags sumoteknink som en del utövar i mark lyckades jag utan att behöva använda ryggen speciellt mycket få upp väskan ifrån golvet och stappla mig ner till bussen. Väl på plats så började jag värma upp i marken men redan på 220 kg var det stopp, det bara gick inte!! Så jag fick slänga in handduken i den grenen och sitta och se på när dom andra gubbarna drog mark, inte kul!!! Jag gav inte upp för det utan jag kriga på i dom två sista grenarna så gott jag kunde och jag nöp till mig en åttonde plats. Visserligen ett snäpp bättre än förra året men det kunde onekligen varit mycket bättre.

Så snipp snapp snut så var det året slut och det är bara att blicka framåt. Jag ska nöta och träna som aldrig förr!!jag säger bara det, nästa WSM….DÅ!!!!