Nu och då ser jag folk som rensar ut folk som de inte vill ha i sin vänlista på Facebook. Visst händer det att jag får den impulsen nu och då när jag ser somliga inlägg, men jag har fattat ett principbeslut att inte göra det. Inte för att jag tycker att de har rätt på sätt och vis, eller ens för att jag har något ansvar eller någon förhoppning om att kunna påverka dem. Det finns de som står för så korkade åsikter att det inte finns någon som helst förhoppning om att få in nåt vett i skallen på dem, varken med våld, logik eller kärlek.
Nej, orsaken till att jag håller kvar dem i flödet är att jag tycker att en del åsikter är så enastående dumma att om jag inte påmindes om dem så skulle jag snart hålla för osannolikt att nån alls tyckte så. Jag vill inte gå på några nitar bara för att jag glömt bort sådant är viktigt att hålla i minnet. Lite som att jag knappast tycker att någon är nazist för att de äger ett exemplar av Mein kampf. Du kan inte lära dig något bra ur den, men du kan lära dig hur Hitler resonerade, något som är så sjukt att det skulle vara svårt för en normal människa att tänka sig utan att läsa det, och tyvärr finns det en massa idioter som förespråkar diverse lightvarianter av hans idéer nuförtiden, som det blir enklare att identifiera om man har helheten.
På Facebook och andra sociala medier är det i och för sig lite speciellt, eftersom alla de kontakter man har där knappast egentligen kan betecknas som vänner, i mitt fall finns det många jag inte alls känner, utan bara har tackat ja till förfrågningar från sådana som delar något av mina intressen. Men det är lite att kringgå frågan, eftersom frågeställningen kvarstår även med de man faktiskt är vän med på riktigt. Det enda som jag kategoriskt står för med mina vänner är att jag tycker om dem. Jag tycker inte som de, jag står inte för deras åsikter eller moral, jag tycker bara om dem. Med riktiga vänner i verkliga livet kan det naturligtvis gå så långt att jag inte längre kan tycka om och umgås med dem, men det är säkert ömsesidigt. Jag känner en del som jag tycker är goda vänner, men dåliga människor. Ibland får man på olika sätt försöka skydda omvärlden från dem när man har möjlighet.
På Facebook däremot har jag ingen lägstagräns, det finns både rasister och anarkister i min vänlista. Jag står inte för någon av dem, men vill hålla ögonen på dem. Så om någon mot förmodan tror att det säger något om någon att de är vän med mig på Facebook så är det dags att släppa den tanken. Det kan vara vilken sorts galning som helst. Nu kanske du undrar vad det är för folk jag har kontakt med egentligen? Det brukar jag också undra.
