Facebook svämmar stundtals över med olika kvasikloka beskrivningar på,vad som definierar en vän. Missförstå mig inte, jag är mycket medveten om att vi alla har vänner på olika nivåer, inget fel i det. En del är ytliga bekanta, andra goda vänner, och några få är de allra närmaste. Vi ska inte krångla till det med släktskap, det är så olika för olika människor hur mycket det betyder. Det är inte att ha vänner på olika nivåer som det är något konstigt med. Det jag tycker är så osmakligt är sättet att definiera sina vänner, eller hur goda vänner de är, efter vad de gör för dig.
Visst jag har också kontakter som jag definierar efter vad de kan göra för mig. Men det är inte vänner, det är affärskontakter, samarbetspartners eller annat där man verkligen har en relation som avgörs av hur nyttig man är för varandra. Sådana behöver man inte ens tycka om, det är inte därför man har kontakt. Det är i sig inte vänner, även om de två naturligtvis kan överlappa. Nej, hur god vän någon är definieras inte av vad de gör för mig, utan vad jag är beredd att göra för dem. Inte för att betala tillbaka någon tacksamhetsskuld, eller för att skapa någon sådan för att kunna utkräva något av dem vid senare tillfälle. Vänskap, och hur djup den är, definieras av vad jag är beredd att göra för dem, utan baktanke.
Det kan som sagt vara på olika nivåer. Ytliga bekanta är såna jag kan tänka mig att bjuda på en fika eller liknande, det kostar mig just inget särskilt. Kompisar gör jag gärna en tjänst, om det är något som inte är svårt för mig. Goda vänner är sådana som jag gärna bjuder in i mitt liv, och låter dela det som är mitt. Och så finns det de där allra närmaste, som jag faktiskt är beredd att ställa mitt eget liv åt sidan för, som jag på ett ögonblick skulle släppa allt för hjälpa om de behövde det. Inte för att jag är skyldig dem dem, eller att de skulle ha gjort det för mig. Jag skulle göra det bara för att det är så jag känner för dem. Det är möjligt att de känner likadant för mig, men det är inget villkor.
Det finns de jag idkar byteshandel med, men det är inte vänskap, det är en slags affärer, och att man inte för bok över det handlar om förtroende och en slags personlig kreditvärdighet, inte vänskap. Riktig vänskap är inte beroende av personlig kreditvärdighet, den är djupare och oförklarligare än så. Jag är mycket tacksam för de få människor jag villkorslöst skulle göra allt för. Det är de som gör att jag, trots allt, är en lycklig människa.
