Jag bytte arbete för några månader sedan, och sedan dess har jag gått i kostym till jobbet, oftast kombinerat med slips. Det hade varit ytterst märkligt på min gamla arbetsplats, som var av en annan karaktär, även om det hände att jag hade kostym där också. Dock aldrig slips. Frågan är då om jag är en väldigt annorlunda människa nu mot några månader sedan, eftersom jag nu vardagligen håller mig med helt andra attribut än förut? Är det kostymen, slipsen, vintageportföljen och den förhållandevis kvalitativa lunchcigarren vid vackert väder som är kärnan i den jag är? Nej, det är det inte, det har överhuvudtaget inte att göra med vem jag är som människa. Det vore sorgligt och tragiskt om jag trodde att de frågorna hörde ihop. Inte heller är det något krav eller förväntan från min nya arbetsgivare, som har så där sådär självklart högt i tak i stilfrågor som är brukligt på arbetsplatser med högt procent av akademiker.
Nej, det är i huvudsak två saker som gör skillnaden. Den första, och främsta, är hur jag känner mig. Eftersom mitt uppdrag är att göra affärer med folk i finans- och försäkringsbranschen så är det väldigt bra om jag har med mig huvud och attityd i just det. Eftersom jag associerar den typen av roll med vissa attribut är det ett enkelt sätt att manipulera mitt eget beteende. Associationen behöver inte finnas någon annanstans än i mitt huvud, men det räcker, eftersom det är där den mesta av framgången föds. Den andra orsaken är att jag faktiskt oförutsett kan hamna i en situation där det faktiskt behövs. Som när jag trodde att jag skulle träffa en svensk kund, och hamnade i ett möte med tre franska affärsmän på besök. Då var jag mycket tacksam att jag rutinmässigt följde en internationellt accepterad klädkod för branschen, så inte det drog någon fokus från det jag presenterade.
Det finns en massa attribut och tillbehör som man kan undra om de egentligen spelar någon roll i träning och styrka också. Jag tror inte att en stickad armvärmare gör mer än marginell skillnad på en armbrytartävling egentligen. Men om du tack vare armvärmaren och illaluktande liniment känner dig mer som en elitarmbrytare, så finns det mycket större chans att du faktiskt presterar som en elitbrytare. Helskägg på en strongman har rimligen ingen direkt påverkan på styrkan, men känner man sig vildare, råare och mer manlig så är troligt att man får lättare att vrida fram de sista procenten än om man känner sig som en sittkissare. Kanske är du stark nog att alltid prestera och vara den situationen kräver bara utifrån ditt järnpsyke och din obändliga vilja. Själv tar jag gärna till all hjälp jag kan för att vara den jag vill i varje given situation. Även om det innebär att jag får offra mig på en cigarr i vårsolen.
