MAXstyrka

På lördagen den 29 november var den officiella kvalserien till Världens Starkaste Man, Giants Live, på besök i Sverige. Sveriges starkaste man, Johannes Årsjö, hade jobbat dygnet runt i många månader för att få hit Colin Bryce och hans Giants Live, och nu var det äntligen dags. Värdstaden var Johannes hemstad Norrköping, och platsen var den relativt nybyggda baskethallen Stadium Arena.

Topp-3 i tävlingen skulle få en garanterad plats i WSM 2015, och då både Johannes Årsjö och David Nyström redan har lyckats kvala in till WSM så fanns det fler svenskar som hade realistiska WSM-drömmar. Johannes arrangerade tävlingen, och för att få en så hög klass på det svenska deltagandet som möjligt så fick topp-3 från Sveriges Starkaste Man 2014 tävla i Giants Live Sweden, alltså Johannes Årsjö, Martin Forsmark och David Nyström. David hoppade tidigt av tävlingen, och gav sin plats till fyran i SSM, Johan Espenkrona. Johan drog sedan på sig en ryggskada, vilket gjorde att han var tvungen att hoppa av och ge bort sin plats till femman i SSM, Joachim Gustavsson. Dessa tre (Johannes, Martin och Joachim) var de som skulle försvara de svenska färgerna i tävlingen.

Motståndet bestod av allt från den tvåfaldiga vinnaren av Världens Starkaste Man, Brian Shaw, till mindre etablerade atleter som ville mäta sina krafter mot internationella stjärnor. Johannes Årsjö hade plågats av ett trasigt knä och ett skadat finger inför tävlingen, så det var svårt att veta hur hans form var. Vi intervjuade honom i premiäravsnittet av MAXstyrka Radio några dagar innan tävlingen, och då trodde han att fingret kunde sätta lite käppar i hjulet för honom i Farmers Walk. Johannes hade med sig en massör som försökte mjuka upp fingret i arenan. Martin Forsmark hade tränat specifikt på grenarna sedan finalen i SSM 2014, och han var där för att på allvar kriga om en av WSM-platserna. Joachim Gustavsson fick hoppa in med kort varsel, och var inte lika väl förberedd, men likväl extremt taggad.

Stadium Arena var näst intill utsålt, rökmaskinerna och strålkastarna gick på högvarv, och när atleterna sprang in med deras nations flagga på sträckta armar så var stämningen var euforisk.

Den första grenen var Farmers Walk, den gren där Johannes finger skulle försöka agera alfahane över honom. Johannes ville annorlunda, och när han och Brian Shaw hörde startsignalen så var det Johannes som var snabbast i väg. Här var det inte bara vikten som var ett stort hinder, utan man hade också valt att ha med en väldigt jobbig vändning efter 20 meter, i stället för att man bara sätter ner dem och sedan byter håll som man ofta brukar göra. 150kg i var hand i 40 meter avverkade Johannes på blott 20,57 sekunder, (alltså drygt två meter i sekunden) och Johannes fick därmed sin första grenseger för dagen. Derek DeVaughan kom tvåa i grenen, Brian Shaw trea, Adam Bishop fyra och Martin Forsmark kom femma.

Den andra grenen var Apollons axel. Axeln vägde 162,5 kg, och man skulle göra så många reps man kunde på 75 sekunder. En av förhandsfavoriterna var Danmarks starkaste man, Mikkel Leicht. Han har tagit 200kg i stockpress vid flera tillfällen (på träning), och vi hade förväntat oss att se många reps av den kompakta dansken. Nu blev det tyvärr inte så, då stången gled ner från bröstet till magen hela tiden. Han fick aldrig upp stången till axlarna, vilket omöjliggjorde någon press, och nollan var ett faktum. Joachim Gustavsson är en grymt stark pressare (han kom trea i stockpressen under SSM 2014), och fick med sig två reps. Martin Forsmark är inte fullt så bra i pressar, men någonting var annorlunda med Martin den här dagen. Det fullkomligt brann i ögonen på honom, och stången fick flyga över huvudet inte mindre än tre gånger. Johannes gjorde fyra reps, och Brian Shaw vann grenen på fem repetitioner. Brians första grenseger för dagen.

Den tredje grenen var Keg Toss. Samma ölfat som man använde under SSM-finalen 2013, men ribban hade höjts med 80cm till 5 meter jämt. Det visade sig vara lite för högt för många, och det var bara tre atleter som klarade att kasta upp den sjunde och sista tunnan över ribban. En av dem var Johannes, som skickade upp samtliga fat på 16,70 sekunder, en riktig världstid. Få trodde nog att Brian kunde matcha det, men han lyckades mobilisera sina 185kg och slutförde grenen en sekund snabbare än Johannes. Brians andra grenseger var ett faktum.

Efter tre grenar låg Johannes och Brian på samma poäng, Martin låg femma och Joachim låg sjua av tolv atleter.

Den fjärde grenen var bilmarklyft för reps. Vikten i handtaget var uppskattat till 360kg, och den var väldigt svårlyft när man hade testlyft den innan tävlingen, men det var när man hade testat att lyfta bilen i en liten nedförsbacke. Nu stod bilen på ett rakt basketgolv och stången var alltså något högre än beräknat. Därför var det många som gjorde en hel del reps. Martin Forsmark är en erkänt riktigt bra markare, och det bevisade han här också då han gjorde 11 reps. Johannes ville inte bjuda Martin på den interna grensegern, så han kramade ur 12 reps och såg väldigt trött ut efteråt. Brian Shaw drog 15 bekväma repetitioner, och såg ut att ha kunnat göra ett par reps till. Brians tredje grenseger kom här.

Den femte grenen var loading med fyra säckar på 120kg/st i tio meter. Här blev det en duell mellan Martin Forsmark och Johannes Årsjö, och Johannes urladdning i marklyftet hade satt sina spår. Johannes ledde nästan hela racet, men efter tre säckar var krafterna nästan slut, och Martin lyckades springa förbi honom. Finnen Arto Niemi-Nikkola vann grenen, och Joachim Gustavsson kom på en imponerande andraplats.

Inför den sista grenen ledde Brian Shaw, Johannes låg tvåa och Martin Forsmark hade krigat upp sig till en tredjeplats. Om Martin kunde behålla den platsen även efter de avslutande Atlasstenarna så var hans WSM-plats säkrad.

Atlasstenarna och plattformarna var influgna från Norge, och det var exakt med samma uppsättning som Arild Haugen slog sitt legendariska rekord. Joachim Gustavsson var den första som lyckades lyfta upp den femte och sista stenen, till publikens jubel. Martin Forsmark gick ut tredje sist, slängde upp samtliga stenar på den dittills snabbaste tiden, vilket innebar att han säkrade sin tredjeplats i tävlingen och därmed också sin biljett till Världens Starkaste Man 2015.

Brian Shaw har försökt slå det rekordet tidigare, och nu var det många som trodde att han skulle försöka igen. Nu blev det inte riktigt så, antagligen för att tävlingen i sig hade varit så påfrestande för atleterna. Brian fick upp samtliga stenar på 28,11 sekunder, och Johannes slängde upp dem på 24,06. Johannes fick alltså avsluta Giants Live Sweden med en till grenseger.

Tävlingen var den bästa, mest spännande och mest välarrangerade tävling som jag någonsin har varit på (och jag har varit på en hel del genom åren). Det finns stora chanser att Giants Live kommer tillbaka till Sverige, och då kommer jag återigen att sitta längst fram och skrika fram våra svenska atleter till dess att mina stämband hotar med skilsmässa.

Nu är det alltså tre svenskar som är klara för Världens Starkaste Man 2015! Det är första gången som Sverige har tre personer i samma WSM, och samtliga tre har kvalat in genom att komma topp-3 mot absoluta världsnamn. Johannes Årsjö är självklart favoriten bland dessa, men även Martin Forsmark och David Nyström håller riktigt hög internationell klass nu. I vår lär WSM 2015 gå av stapeln, och vi får se om det sker i Malaysia (som det har ryktats om en tid).