Nu är SM över för denna gång. Invägningen gick bra, jag vägde in på 49.4 kg och åt sen massor av choklad och pizza så jag fick ont i magen. Man vet om att man kommer få det men det är ju så gott efter att man inte ätit det på länge. Jag umgicks mycket med sekretariatet som vi åter igen hyrt in, Marcin från Polen och Olesya från Ryssland. På grund av dem går hela tävlingen genom ett dataprogram som visar vilka som ska bryta och vilka som blir utslagna.
Vilhelminaklubben hade inga tävlande i år men många var ändå på plats och hjälpte till, det är bra för dem också att se hur allt går till. Nästa år går SM i Ekerö och då ska vi ha ett gäng som deltar.
Först ut på fredagen var vänster arm och min viktklass var den första på bord nummer 3. Jag hade egentligen inte tänkt bryta alls med den utan bara anmält den och tänkte köra wo eftersom jag inte brutit med den på ett år. Men hur det nu kom sig så bröt jag och hamnade i final mot Skånes Elina Persson. Henne vågar jag dock inte bryta och riskera nåt mot så jag la mig och hon fick ett välförtjänt guld. Jag fick ett överraskande silver och landslagsplats och glad var jag över det då jag inte ens räknat med pallplats.
Kvällen var lugn och jag satt och pratade med den polska domaren som var inhyrd för att utvärdera våra SMdomare. På lördagmorgonen klev jag upp tidigt och åkte på ett seminarium om sponsorer. Trots jag var trött så var det intressant och det var värt att kliva upp. Väl på tävlingsarenan så var det dags för höger arm och jag skulle precis som i vänster vara först ut på bord 3 med min viktklass. Det gick snabbt och så var jag obesegrad i final, återigen mot Elina. Men eftersom hon har problem med handleden så bestämde hon att hon kör wo så jag gick ner från prispallen med guldmedalj och landslagsplats även i högern.
På banketten var det god mat och massor av armbrytning! Det var en lyckad tävling, inte bara för min del utan den var även bra arrangerad. De livestreamade hela tävlingen och det sändes även i biosalongen där det var lite lugnare.
Tack alla som var där, alla som arrangerat, alla som på något sätt hjälpt till att fixa tävlingen! Stort tack till mina sponsorer Norrhelikopter och KIIF, nu har jag landslagsplats för tredje året i rad i min treåriga tävlingskarriär och genom ert stöd kan jag åka på EM och VM. Tack till familj och vänner som stöttat, grattat och funnits där igenom min satsning! Och även tack till Eva som lagar skollunchen som försett mig med extra protein.
Foto: Vår egna ordförande i Storuman Armsport; Andreas Johansson
