The Arnold Sports Festival är över för i år och jag sitter på hotellet och försöker komma ihåg allt jag har upplevt. Varje dag har bjudit på så många spektakulära idrottsprestationer och så många världsrekord att jag knappt kan hålla reda på dem. Men något av det häftigaste jag sett var när Brian Shaw drog 463 kg i mark för tangerat världsrekord, som Eddie Hall slog bara någon minut senare när han drog 465 kg, glatt påhejad av Arnold him self. Så. Jäkla. Mäktigt! Jag fick även se Big Z, Zydrunas Savickas, göra ett försök på världsrekordet i stockpress på 230 kg. Tyvärr kom stocken inte hela vägen upp men som Colin Bryce sa så finns det i honom och han kommer att försöka igen. Snart. Även Bryan Shaw hade ett världsrekord att leverera och plockade upp en 555 LBS tung Atlas sten, alltså 252 kg, och kastade den över ribban som om det vore en badboll, för att sedan utropa att han efterlyser en sten på 600 LBS på tävling, för reps! Sa jag att han är galen? Och på tal om bisarra prestationer så är det på sin plats att nämna den fantastiska Donna Moore som plockade hem en mycket välförtjänt seger i den tunga klassen i Arnold Amateur Strongwoman World Championships. Wow, säger jag bara.
Jag har även passat på att glåma på en del styrkelyft och har bland annat fått bevittna Ray Williams göra 412,5 kg i RAW böj lika lätt som när en annan kliver ur sängen! Och som om inte det var nog så stapplade Blaine Sumner in och böjde 500 kg och krossade där med Carl Yngvar Christensen världsrekord både i böj och total i utrustat styrkelyft. Samma snubbe tog sen och bänkade 401,5 kg och sopade där med mattan med självaste Smulter, världsrekordhållaren i enbart bänk, och det gör han på en SL-tävling. Det är så sjukt så jag vet inte vilket ben jag ska stå på. Det hela toppades med att få se Jennifer Thompson, på sina 63 kg, dra 197,5 kg i mark. Vilken jäkla kvinna. För att inte tala om de andra kvinnliga styrkelyftarna. Sån jäkla inspiration! Jag fick även heja på vår svenska lyftare, Fredrik Svensson, som plockade hem ett silver i styrkelyftet och gjorde ett försök att slå det nya världsrekordet i bänk. Tyvärr ville det sig inte denna gången heller.
Men hur häftigt allt detta än har varit så är det absolut bästa de fantastiska människorna som jag har fått träffat och umgåtts med. Team Sweden! Från olika håll i Sverige har vi alla tagit oss till andra sidan Atlanten och sammanstrålat över sporten som vi brinner för. Vi har peppat varandra, vi har skrattat ihop och tillsammans har vi tjurat över de förbannade stockarna men framförallt har vi fått chansen att lära känna varandra lite bättre. Och vilka underbara brudar det här är! För att inte tala om deras respektive som rest runt halva jorden för att stötta och hjälpa dem under deras största tävling någonsin. Om det delas ut ett pris till bästa pojkvän så vet jag en kandidat. Jag ser verkligen fram emot att få träffa er alla och lyfta tunga saker tillsammans igen. Hoppas det blir snart!
Om ungefär 12 timmar går planet till New York och sedan bär det av vidare mot Arlanda. Det känns riktigt tråkigt att lämna det här men samtidigt ska det bli jäkligt skönt att komma hem och få äta riktig och framför allt fräsch mat. Jag är hungrigare än någonsin på att få komma tillbaka till gymmet, slipa på mina brister, bygga upp mer styrka och viktigast av allt, fortsätta ha så jäkla roligt som det bara går! Nu är det ganska precis två månader till nästa tävling och jag längtar redan.
Over and out.
Ser riktigt bra ut. Hoppas du har haft det bra i USA, vilket underbart land att besöka. ha det bra. Hör av dig vettja