På nästan alla arbetsplatser finns en motsättning mellan olika personlighetstyper. Å ena sidan finns det de duktiga ordningsamma människorna som är väldigt angelägna om att jobba minst 40 timmar i veckan, och i allmänhet se upptagna ut, och i andra ringhörnan har vi de som endast undantagsvis kommer i tid på morgonen, är allmänt slarviga och tycker att AW faktiskt också räknas som en typ av arbete. För tydlighetens skull så överdriver jag personlighetstyperna, de flesta existerar naturligtvis någonstans mitt emellan extremerna, och kan dessutom pendla lite fram och tillbaka. Det som egentligen är grunden till motsättningarna är egentligen inte att människorna i sig är så olika, utan att de jämför äpplen och päron. Den första, mer ordningssamma gruppen fokuserar på hur mycket man gör, och den andra på hur mycket man får gjort.
Det är naturligtvis lätt att lite raljant ansluta sig till den andra gruppen och enkelt säga att det naturligtvis är resultatet som räknas, men det är att göra det lite för lätt för sig. Är du heltidsanställd på ett jobb så är det du har avtalat med din arbetsgivare inte att vara briljant en stund runt lunch och värpa ett guldägg om dagen, utan att göra ditt bästa för din arbetsgivare 8 timmar om dagen. Du ska med andra ord inte jämföra dig med hur mycket någon annan får gjort på en hel dag, och hävda att du matchar det på den kvart du jobbar. Du ska jämföra det med det resultat just du hade fått om du faktiskt hade jobbat 8 timmar. Likaledes blir det inte rätt om du är av den andra sorten och hävdar att du duktigt vänder papper 8 timmar om dagen, det är inte det du ska fokusera på. Poängen är inte att du ska börja vara lika impulsiv som säljkåren och bara jobba ibland, utan att du kanske ska se till att det du gör dina åtta timmar inte är fullt så grått.
Flyttar vi nu över det här till träningsvärlden så finns fortfarande personlighetstyperna kvar. Jag är den förste att ansluta mig till att träning ska vara kort, tung och intensiv, det är ju inte det som behöver ändras. Tillhör du samma grupp så är det inte så att lösningen är att hålla på längre med samma sak, utan att om du bara är en halvtimme på gymmet, så kan du faktiskt lägga lite mer tid på något annat som också behöver göras, förslagsvis kardio. Och du som är lika mycket på gymmet som hemma behöver inte korta ner passen för att bli effektiv, däremot kanske bryta av det gråa nötandet med något mer spektakulärt emellanåt.
När jag jobbade med stadsutveckling fick jag en gång den sura frågan från en kommuntjänsteman om jag aldrig gjorde något, utan bara gick runt med en kopp kaffe på stan hela dagarna. Jag svarade att vi kunde prata om det när tjänstemannen ifråga fick lika mycket gjort vid sitt skrivbord som jag fick med min espresso. Problemet med det svaret är inte att det var fel, eller lite drygt, utan att jag jämförde mig med en kommuntjänsteman istället för det jag borde ha jämfört mig med, nämligen den jag själv med lite ansträngning skulle kunna vara.
Välskrivet Axklo!Du har en talang för att sätta pricken över i’et när du för dina resonemang inom dessa texter!Det uppskattas!