Jag har en god vän som håller på att klättra upp mot Sverigeeliten i armbrytning, och att döma av att han tycker att själva armbrytningen och träningen för den är väldigt rolig, så är det goda förutsättningar att han faktiskt lyckas, då han därmed håller på väldigt mycket med det. Som följd har han också börjat träna mycket mer i största allmänheten, med goda resultat. Därför var det extra roligt att han följde med till Sweden Barbell Club för att prova på lite strongmangrejer. Dessutom tyckte jag att det var bra att hinna med det innan han blir ännu starkare, eftersom jag fortfarande genom att vara större, tjockare och tyngre än så länge är starkare, utom just i armbrytning. Så kommer det inte vara speciellt länge till, så demonstrationen brådskade lite för att jag skulle kunna hålla kvar min hierarkiska ställning ett litet tag till.
Eftersom han så helhjärtat ägnade sig åt experimentet så gick det naturligtvis lysande i relation till hans förutsättningar, och vikter han aldrig har flyttat förut flyttades, både i stock, sten, ok och farmers. När jag ett par dagar senare stämde av hur han kände sig kroppen så hade naturligtvis det rejäla kontoutdraget känts av i nästa träningspass, och han konstaterade att han aldrig tidigare hade tagit i på det sättet. Då ska man komma ihåg att det här är en ung (jag sa god vän, inte jämnårig) entusiast som har ägnat väldigt mycket av sin lediga tid åt träning i olika former de senaste åren, som absolut inte kan anklagas för att göra något halvhjärtat, och ändå blev ansträngningsnivån en ny upplevelse för honom.
Det är nämligen här strongmanövningar kommer till sin rätt. Strongman är inte till för att testa intelligens, teknik eller ens koordination, det är till för att testa styrka. Klassiska strongmanövningar är inte, och ska inte vara, speciellt teknikintensiva. Visst, det går lite bättre andra gången än första, och visst hjälper det initialt att ha en tjock medelålders styrkekommentator som instruktör, men det är snart avklarat. Sedan återstår att ta i. Eftersom övningarna ursprungligen skapats för att inte bara vara tillgängliga för de skarpaste knivarna i lådan, så finns det inte så mycket att förstå, desto mer att lyfta. Det är här det blir en helt ny upplevelse för många moderna människor.
Träningsintresserade har ofta pressat sig till gränsen för vad andningen och syresförsörjningen klarar, det kan vilken gruppträning som helst åstadkomma. Men att gå med ett ok tills benen skakar, och det rent muskulärt inte funkar mer, eller bryta upp en sten från knät tills det börjar blinka för ögonen, eller ha mer än sin egen kroppsvikt i varje hand och inte våga släppa ner eftersom man vet att man aldrig kommer upp en gång till, det är att ta i. Är det någonting jag tror att träningsvärlden kan lära sig av strongman så är det inte funktionell träning, allsidighet eller flerledsövningar. Det är att ta i, och upptäcka att kroppen kan mer än huvudet. Bra gjort, Niclas.
Du är bäst Niclas