2013 var året, året jag kom in i sporten armbrytning som jag idag inte förstår hur jag skulle klara mig utan.
SM i armbrytning skulle hållas i min hemstad Lycksele, lillebror och kusin var på mig och sa att du måste pröva vara med ( dom gick då armbrytargymnasiet i Storuman)
Jag började träna , eller framförallt promenera en hel del då jag ville ner i vikt men jag var för feg för att gå på gymmet. Känslan att gå på gymmet själv och inte veta hur man skulle träna den var skrämande. Jag var van att gå lite me hunden men annars var jag en riktig soffpotatis som gärna käkade chips till middag.
Tog mig ner i – 60 kg och ställde sedan upp på SM, jag ställde upp i både senior och J21.
Kom inte håg så mycket av själva tävlingen förutom att jag blev dunkad 4 gånger i vänster arm och 4 gånger i höger arm 2 gånger i senoir och 2 gånger i J21. I J21 hade jag tuffa motståndet Klara som även gick in och vann senioren detta år.
Jag var iallafall helt förtvivlad, sur, ledsen att jag var så dålig, men där gick startskottet för min armbrytarkarriär.
Jag var inte längre rädd för gymmet, jag tog tag i saken och tog hjälp med kost / träningen. Jag tävlade mycket och tränade mer än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig. Eftersom min lillebror och kusin vann sina juniorklasser bestämd dom sig för att åka på VM och jag ville följa med för att testa om jag blivit bättre. Mitt sista och första år i J21 och såå vann jag mina första VM brons i både höger och vänster arm, året var 2013.
2014 – 2015 var två år av hård träning och jobbade mig uppåt i Sverige bland damerna, 2014 var första gången jag vann över Klara i vänstern, men hon var fortfarande segrare i högern. 2015 var året jag vann över henne i båda armarna. 2016 var året jag bestämde mig för att tävla – 60 kg damer igen efter två år i -65 kg damer. Detta resulterade då i VM brons i höger arm, helt sjukt. 2017 har jag nu fortsatt tävla i -60 kg damer, trivs rätt bra där och det resulterade i EM silver i höger arm, nu ska vi se vad resten av året har att erbjuda men VM är redan i sikte och jag ser framemot resan dit och hur jag kan förbättras.
Vem är jag då som nu berättar detta? Victoria Karlsson är namnet, bosatt i Lycksele men är ursprungligen från en liten by vid namn Åskilje. Hittade träningen vid 20/21 års ålder idag är jag inte riktigt 25 fyllda än så jag är ”ganska ny” inom träningsvärlden/ armbrytningen men håller redan på att göra mig ett namn i världen genom att skrämma lite ryskor osv.
Idag faktiskt så startar ett nytt kapitel i mitt liv och det är livet som träningsintruktör på vårat nya gym Trim365. Jag har även börjat PT utbildning mest för min egna skull men är folk intresserad av att ha mig som PT ställer jag mer än gärna upp.
Lite kort och gott om mig och jag ser fram emot att blogga här på maxstyrka.
Pussochkram
