I sin fascination över teknikens utveckling glömmer man ibland av vad som är det egentliga slutmålet. Med risk för att bli väldigt filosofiska är att transportera människor hit och dit inget egentligt mål, utan bara en förmodad metod att uppnå det som kallas livskvalitet. Vi vill helt enkelt ha det bättre. Om man jobbar med att utveckla den teknik som gör självkörande bilar möjlig så ligger det ju naturligtvis i ens intresse att hävda att en bil där man bara kan åka med utan att behöva köra är en bra väg till sagda ökade livskvalitet. Låt oss anta att de som lite enögt driver den linjen inte kommer direkt ur motorsportens innersta kretsar.
Om man på Gatebil, Bilsport Performance och Custom eller någon annan folkfest runt motorer skulle försöka sprida budskapet att man i framtiden kommer att slippa att köra själv så kommer de som hör förmodligen inte förstå överhuvudtaget, och gör de det så är risken att det leder till handgemäng överhängande. Deras uppfattning av livskvalitet innefattar i huvudsak att köra själv. Hela deras tillvaro går ut på att hitta sätt att få köra bil utan att ta sig någonstans, till exempel genom att köra runt på en bana. Att ta sig någonstans har nämligen inget med det man vill uppnå att göra alls, det är bara en bieffekt. Självkörande bilar är således lite som att argumentera för fortplantning utan sex, det är en begränsad mängd människor som bara är intresserad av slutresultatet. Motsatsen däremot, sex utan fortplantning har många ägnat sig åt att utveckla, eftersom det återigen inte är resultatet man vill åt, utan processen.
Här ramlar vi in på ett av de tankefel som många av de som marknadsför olika träningsformer och gymmedlemskap gör, och till och med de som väljer att injicera skit i sin egen kropp. Man pratar om snabbaste sättet att komma i form, helst med så lite träning som möjligt. Det gigantiska tankefelet är att det man säljer inte är något positivt, utan bara så lite negativt som möjligt. Det är knappast någon direkt väg till framgång, det är lite som när mindre orter primärt marknadsför sig med hur många tågavgångar därifrån det finns dagligen, inte heller helt genomtänkt.
I de delar av världen där vi är så bortskämda att vi inte längre bara jobbar för att leva, utan för att leva just på det sätt vi vill, så kan det vara en bra idé att fundera på vad man ska göra med det där som man jagar genom en quick fix. I styrkekretsar är det tyvärr vanligt med att lösa sin quick fix kemiskt, för att snabbare komma till sina mål. Man undrar ju varför. För att kunna ägna mindre tid åt sin hobby och ändå få resultat? Om du vill ägna mindre tid åt din hobby ska du byta hobby, till något där du inte gör dig till missbrukare för att du egentligen inte tycker om det. Det är faktiskt något att överväga, för om du betraktar stora delar av ditt liv som ett nödvändigt ont så mår du faktiskt inte bra.
