MAXstyrka

Allt inom kraftsport

Det är alltid roligt att vara riktigt bra på en sak, kanske är det det som driver folk att bli specialister på olika områden i livet. Hur roligt det än är att vara allmänbildad och duktig lite överlag, så är det ändå något speciellt med att få tro att just det man tycker är roligast och ägnar mest tid åt är man också bäst på. Ofta kan det ju faktiskt bli så, det är ju inte helt orimligt eftersom det är en sanning så god som någon att man blir bra på det man håller på med. Känslan av att ingen kan slå en på fingrarna på just det här speciella området är något väldigt tillfredsställande.

Ibland kan det dock bli lite självbedrägeri av det hela eftersom vi tenderar att röra ihop två sätt att använda ordet bäst. De två behöver faktiskt inte alls ha någon påverkan på varandra. Om jag för argumentationens skull säger att jag är bäst på ok, så kan det ju vara sant i så måtto att jag är bättre på ok än på någon annan strongmanliknande övning jag fått för mig att prova. Det betyder på inget sätt att jag är bra på ok, och definitivt inte som man lätt skulle kunna lura sig själv att tro genom att använda ordet bäst lite slarvigt, att jag är bättre än andra på det. Det är helt enkelt det jag gör bäst jämfört med andra saker jag gör, men deprimerande nog så är det förmodligen så att jag i min vänskap egentligen är sämst på ok, trots att det är det jag är bäst på.

Har man tillåtit sig att röra ihop de här begreppen så blir det en väldigt hög fallhöjd när verkligheten knackar på dörren. Vi har nämligen en tendens att börja lägga en del av vår självbild i just det som vi tycker vi gör bäst. Det är ju mycket roligare att identifiera sig med något som man är riktigt bra på än något man är dålig på. Egentligen är vi snarare summan av våra egenskaper, men eftersom vi då måste räkna med sånt som vi är dåliga på så väljer vi ofta att låta självbilden utgå ifrån det som vi är bäst på. Vi satsar helt enkelt vår självkänsla på ett kort. Åker man sedan iväg till någon form av tävling med detta enda kort i övertygelsen om detta kort har trumf, eftersom det ju är det man är bäst på, så blir det väldigt långt att ramla när man upptäcker att man inte är bäst på det.

Åker man tillräckligt långt bort så kanske man inte ens är bra på det jämfört med andra, och att upptäcka det kan göra riktigt ont. Lösningen på detta är naturligtvis inte att bli ännu bättre på det vi är bäst på, utan att se till att ha fler komponenter i självbilden. Har man allt på en pelare så rasar allt om den pelaren rasar. Har man fler pelare så kommer inte livet att rasa även om den man trodde var starkast brister. Det är viktigare att fler är bra, än att en är bäst.

Share

Leave a Reply


*


Translate