Inom samtal om religion och livsåskådning så är det ibland som om folk trär underläppen över huvudet i sina försök att undvika motsättningar. Eller ja, kanske inte motsättningar, de tycker man i sig blir intressanta att prata om, men däremot konsekvensen som kan komma därav, att man faktiskt slår fast att man inte kan bli överens om inte minst en av parterna ändrar sig. Det tycks vi i många fall tycka är otäckt, av någon relativ oklar anledning. Jag tror faktiskt att det är jantelagen som spökar, för det verkar inte som om vi är rädda för att andra ska få rätt. Är man så övertygad om sin sak att man är beredd att gräla om det så kommer man förmodligen inte att tro att någon annan kan ha rätt, så det är nog inte det. Nej, det vi tycks rädda för är att andra ska tro att vi tycker att vi vet bättre än vad de gör.
Jag kan hålla med om att det är ett nog så osympatiskt drag om det handlar om vilken smakinriktning som är bäst. Att i en hetsig diskussion ta strid för att vaniljglass är bättre än chokladglass verkar ju rätt orimligt, och vi är medvetna om att vilken vår ståndpunkt än är i frågan om glassen så är det något högst personligt som inte ska pådyvlas någon annan. Alltså rimligt att inte ta strid för. Problemet är att vi låter beteendet som är till för att sortera in olika smakinriktningar i sådant som inte behöver lösas vara med i viktiga frågor också, och det är här vi ofta verkar gå fel i vår angelägenhet att förhindra att någon tror att vi tycker att vi är något. Om vi tror att någonting är rätt på riktigt, så måste konsekvensen bli att den som tror motsatsen har fel. Om både kristendomen, islam och judendomen var och en hävdar att deras tro är den rätta vägen till Gud, så måste det ju innebära att minst två av de tre har fel. Det är varken konstigt eller märkligt, ibland måste andra ha fel om något vi tror ska vara rätt.
När det gäller träning så finns det visserligen variationer som närmaste är att beskriva som glassexemplet, det är helt enkelt en smaksak. Men det finns också de saker som är motstående som inte kan beskrivas som en smakinriktning. Den tunga basträning de flesta av oss i det här forumet håller på med är en annan sak än diverse klasser där man i bästa fall bränner lite kalorier. För den som vill träna och få muskeltillväxt så är den tunga träningen inte en smakinriktning, det är grundläggande fakta. Vill du gå på något pass och lyfta lätta vikter i takt för att få grova muskler så har du helt enkelt fel. Har du vänner som vill det så har de helt enkelt fel, och det är inte mer med det. Det finns inget att vinna på att låtsas att ni tycker samma sak, inget blir bättre av att ni båda har fel. Låt motsättningarna som uppstår av att du faktiskt håller fast vid att du har rätt stå kvar, de är inte farliga. Man kan ha jättegoda vänner som har käpprätt fel i jätteviktiga frågor, utan att tycka mindre om dem för det. Det är nog mest sådana vänner jag har, när jag tänker efter.
