Ett av mina favoritcitat från en standup-show på TV som jag gärna slötittar på vid tillfälle är den komiker som menar att det finns ett litet tidsfönster på ca 5 minuter direkt efter att man haft sex som är det enda tillfälle där män borde få fatta beslut överhuvudtaget. Det ska förtydligas att komikern i fråga själv är man, och det humoristiska snarast ligger i den ärliga självdistansen än något manshatande.
Den bärande punkten i argumentationen är att alltså hormoner och sexdrift är så stark att det kommer att köra över alla rationella tankar och beslutsunderlag vid alla tillfällen då sagda drift inte nyss blivit tillfredsställd. Om man inte lär sig att skilja på att vilja och att ha lust så framstår det här inte bara som rimligt, utan i det närmaste som en absolut sanning. Det går knappast att tänka sig någon starkare drivkraft än sexdriften i full utväxling. Ändå lyckas vi få mänskliga komplexa samhällen att fungera, där beslut tas som bortser ifrån stundens omedelbara drifter till förmån för något annat, mer långsiktigt mål.
Kanske är det här som är den tydligaste skillnaden mellan människor och djur. Vi kan i våra bästa stunder bortse från en kortsiktig belöning för att uppnå något större. För att kunna göra det krävs att vi håller i huvudet att vi ibland har lust att göra sådant vi inte vill. Eller ibland och ibland, det är i det närmaste tingens normala ordning. Samhället och våra liv fungerar för att vi låter vår förståelse av det större goda gå före vår omedelbara drift. Det är därför alkoholen är så lurig, och orsakar så mycket skit i världen, för att den ändrar på det förhållandet. Den får oss att följa ögonblickets drift, impuls eller vad man nu vill kalla det, istället för den medvetna tanken om något bättre långsiktigt.
Lösningen på den här paradoxen är inte att förneka lusten, utan att placera in den på sin rätta plats. Försöker man förneka den så hamnar man i allsköns omöjliga moralföreställningar, skuldkänslor och ångestkänslor. Det är naturliga drifter att både vilja ligga och att vräka i sig massor med kalorier så fort man kommer åt, och det går inte att ha ett förhållningssätt där man skäms för det. Faktum är att till och med att skippa träningen är en naturlig drift, eftersom du då gör av med energi på något som varken syftar till fortplantning eller näringsintag. Eller, ja, det kanske syftar till fortplantning men på det där långsiktigt medvetna sättet som är just motsatsen till att styras av sina drifter.
Det vi har lust med är med andra ord inte något dåligt, det behöver bara vara på sin plats. Den platsen är i hierarkin under det vi vill, alltså den överlagda avsiktliga inriktningen i vilken vi lever våra liv. Det finns ett talesätt om pengar som med stor fördel kan tillämpas på allehanda naturliga drifter också. De är en god tjänare, men en dålig herre.
